Kommentar #101/2021

Stigande missnöje bakom växande protest­rörel­ser

Några av de allra största protesterna hölls Indien under 2020, mot planerade liberaliseringar av jordbrukspolitiken. Foto: Bikas Das/ TT

Ny forskning visar att de stora folkliga protesterna har ökat snabbt i världen på senare år. I en alltmer polariserad värld kan covid-19-pandemin skapa en ännu större frustration och ilska. Det skriver Walden Bello från tankesmedjan Focus on the Global South och Isabel Ortiz från Policy Dialogue i denna kommentar.

Ny forskning visar att protestaktionerna ökar i världen. I studien World Protests - A Study of Key Protest Issues in the 21st Century, författad av bland annat Isabel Ortiz, har nästan tre tusen demonstrationer som genomförts sedan början av 00-talet analyserats. De ägde rum i över ett hundra av de länder i världen där över 93 procent av alla människor bor.

Studien visar att antalet protestaktioner från och med 2006 ökade under varje år fram till 2020. Ökningen inleddes i samband med finanskrisen 2007–2008 och intensifierades ytterligare i samband med de åtstramningspaket som genomfördes världen över efter 2010.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga