Hon föddes i slaveri och dog som välkänd anarkist. Litteraturvetaren Anna Remmets minns den "militanta, sexualkonservativa och för rasism till synes relativt blinda" agitatorn Lucy Parsons.
Lucy Parsons (1853-1942) föddes som slav i delstaten Virginia och kom att ägna hela sitt vuxna liv åt att agitera mot orättvisor. Ändå kallade hon sig inte svart utan till och med förnekade sin bakgrund och ägnade inte heller svartas situation särskilt mycket uppmärksamhet i sina tal och skrifter om ojämlikhet, klasskamp och anarkism. Hon var en radikal kvinna som tog plats i det offentliga rummet men uttryckte sig ogillande när en annan kvinnlig anarkist, Emma Goldman, pläderade för upplösning av den rådande sexualmoralen.
Att Lucy Parsons, som trots att hon levde flera decennier längre, under lång tid befann sig i maken Albert Parsons skugga, varit relativt bortglömd har säkerligen att göra med hennes hudfärg och kön. Men på grund av ovanstående är hon inte heller helt tacksam att rehabilitera. Det har ändå skrivits ett par böcker om henne: Carolyn Ashbaughs Lucy Parsons: American Revolutionary från 1976 och Jacqueline Jones Goddess of Anarchy: The Life and Times of Lucy Parsons, American Radical från 2017.