Utrikes #63/2021

”Det känns bra att göra något för det kollektiva minnet”

– Om namnet av personen inte finns kvar någonstans är det som att personen dött två gånger, säger Julian Lopéz. Foto: Vendela Engström

Spanska inbördeskriget är ett oläkt sår. Fortfarande finns tusentals oidentifierade massgravar runt om i landet, men nuvarande vänsterregering tar steg mot att göra upp med det förflutna. Julian Lopéz har sedan 2009 försökt samla information om alla de som omkom under inbördeskriget på en virtuell minnesplats.

… 
Francisco Murlanch Perpiñá
Född: 18 januari 1916, Barcelona 
Död: 3 mars 1937, Val de la Hierba 

Han dog i kampen mot fascismen, 21 år gammal på platsen kallad Val de la Hierba, som milisman i Durruti-kolonnen.*
Han gav sitt liv för de ideal som han trodde att det var värt att kämpa för.
Av korrespondens som skickades till oss bekräftas att han var en rastlös och vital person. Synd att jag inte fick träffa honom. Jag skickar en kram till honom vart han än är.
En brorson.”
(* Den största anarkistiska kolonnen, som försvarade Barcelona
(reds.anm.))

Utdrag från sidan En recuerdo de.
… 

På framsidan av ett vykort står en man vid havet. Mannen är Maria Angel Berengueres Tarrés morfar Miquel Tarré Ros – och det sista spåret av honom innan han försvann 1939. Han, liksom många andra som stred på den republikanska sidan flydde över gränsen till Frankrike efter att Francos nationalistiska armé utropat sig som segare 1939.   

Julian Lopéz, hans fru Maria Angel Berengueres Tarrés och hennes syster driver sedan 2009 en webbsida där de försöker samla namn och information på personer som omkom under inbördeskriget. Sidan är oberoende och de har själva finansierat den.

– Det är en virtuell minnesplats för de som omkom, säger han. 

Sidan heter En Recuerdo de – Till minne av –  och inkluderar för tillfället 185 496 namn – inklusive när och var personen dog, vid vilken ålder, yrke och vart personen kom från. Utöver det finns 227 individuella hyllningar till de omkomna. På hemsidan listas även spanjorer som mördades i förintelseläger under andra världskriget. 

Han berättar att de inledningsvis endast samlade information om personer som tillhörde den republikanska sidan, de som kämpade mot fascisterna.

– Nationalisterna fick sina namn skrivna i kyrkorna och i byarna, men inte namnen på de republikanska soldaterna – det var som om de aldrig funnits, säger han och fortsätter: 

– Om namnet av personen inte finns kvar någonstans är det som att personen dött två gånger.  

Han berättar att på senare år har de lagt till personer från båda sidor. 

Hur kommer det sig? 

– Därför att de är alla offer för kriget på ett eller annat sätt. Nu är det en minnesplats för alla som dog till följd av inbördeskriget, säger han. 

Sittande vänsterregering antog i juli ett lagförslag som ämnar att bland annat ge upprättelse till Francos offer, många som fortfarande ligger i oidentifierade massgravar runt om i landet. Förslaget har gått vidare för omröstning i parlamentet. Foto: Francisco Seco/ TT
Sittande vänsterregering antog i juli ett lagförslag som ämnar att bland annat ge upprättelse till Francos offer, många som fortfarande ligger i oidentifierade massgravar runt om i landet. Förslaget har gått vidare för omröstning i parlamentet. Foto: Francisco Seco/ TT

Spanska inbördeskriget startade i juli 1936 i samband med en militärkupp ledd av generalmajoren Fransisco Franco mot den demokratiskt valda socialistregeringen. Regeringssympatisörer bildade milisgrupper, organiserade av fackförbund och politiska partier, som stred gentemot fascisterna.

I Katalonien, Aragonien och Andalusien hade anarko-syndikalisterna i CNT (Confederacion Nacional del Trabajo) och FAI (Federación Anarquista Ibérica) stort inflytande och genomdrev mitt under brinnande inbördeskrig en social revolution. Arbetarna tog kontroll över stora delar av av ekonomin. Fabriker och jordbruk kollektiviserades, hierarkier upplöstes och pengar omfördelades. 

Många frivilliga åkte till Spanien för att strida på den republikanska sidan i kriget som ansågs vara en avgörande kraftmätning mellan fascism och demokrati i Europa. Omkring 600 svenskar åkte ned för att kämpa mot fascisterna under spanska inbördeskriget. Många var syndikalister och kommunister.

Under krigets gång blev kommunisterna, som stöttades av Stalins Sovjet, allt mer dominanta på den republikanska sidan. Francos nationalister var i sin tur allierade med nazisterna i Tyskland och fascisterna i Italien, som på uppdrag av Franco flygbombade staden Guernica år 1937.  

När Madrid intogs av Francos armé den 1 april 1939 föll republiken och nationalisterna utropade sig som segrare. Det var inledningen till en nästan fyrtio år långt skräckvälde lett av Franco. 

– Efter inbördeskriget inleddes fyrtio år av diktatur där vi inte kunde inte tala fritt om kriget, säger Julian Lopéz.

Staden Guernica efter flygbombningarna 1937. Foto: AP/ TT
Staden Guernica efter flygbombningarna 1937. Foto: AP/ TT


Antonio Gandul Garcia
Född: 11 januari 1911, Alcalá de Guadaira
Död: 25 augusti, 1936 

”…Den 31 maj 1936 föddes min mamma Azucena Gandul García, strax efter den 21 juli 1936 intogs Alcalá av Francos trupper. Antonio och hans bror Manuel var bagare till yrket och tillhörde sedan 1934 FAI, som Antonio lämnade för att bli medlem i CNT… På fredagar brukade han gå på fackmöten tillsammans med sin bror och de blev anklagade för att ha legat bakom bagarstrejken. Därefter var de i fiendens hårkors…”

Utdrag från sidan En recuerdo de.

Julian Lopéz berättar att det finns två anledningar till att han och hans fru startade webbsidan. Dels har det att göra med att de spenderade 20 år av att söka svar på vad som hände med Maria Angel Berengueres Tarrés morfar efter att vykortet skickades. Dels till följd av att de en gång besökte minnesplatsen för de som föll offer för atombomben i Hiroshima i Japan. På plats mötte de några studenter som pratade med, vilka tyckte det var konstigt att det inte fanns så många minnesplatser för spanska inbördeskrigets offer runt om i Spanien. I och med det föddes tanken på projektet. 

– Det här är fortfarande ett enormt trauma, säger han. 

Han berättar han nästan varje dag får mail från släktingar som hittat anhöriga på webbsidan. 

– Det känns bra att göra något för det kollektiva minnet, säger han. 

I El Valle de los Caídos (De stupades dal) ligger över 30 000 soldater från inbördeskriget begravda. Francisco Francos kropp flyttades från platsen 2019.
I El Valle de los Caídos (De stupades dal) ligger över 30 000 soldater från inbördeskriget begravda. Francisco Francos kropp flyttades från platsen 2019.

El Valle de los Caídos – De stupades dal – är delvis byggt av politiska fångar som tvingades bygga monumentet mellan år 1940 och 1958. Omkring 30 000 kroppar från bägge sidor ligger begrava på området. Efter Francos död 1975 begravdes även han där, men kom att flyttas från området 2019 efter ett beslut fattat av regeringen.

Den sittande vänsterregeringen vill göra upp med det förflutna och i juli regeringen ett lagförslag som ämnar att ge upprättelse till Francos offer, många som fortfarande ligger i oidentifierade massgravar runt om i landet. Går lagen igenom i parlamentet ska staten bland annat ansvara för uppgrävning av massgravarna och identifiering av kropparna.

Högerpartiet Partido Popular och det högerradikala partiet Vox har sagt att de kommer rösta nej och riva upp förslaget om de får majoritet vid nästa val.


Juan Manuel Moraño Valle
Född: 2 oktober 1918, Sevilla 
Död: 1939 

Manuel Moraño Valle, löjtnant för den 109: e blandade brigaden, ”försvann” (avrättad) i koncentrationslägret Zaldívar, (Casas de Don Pedro, Badajoz), den 15 maj 1939, tillsammans med cirka 75 andra soldater i den Republikanska armén

Utdrag från sidan En recuerdo de.

Det saknas fortfarande många namn på Julian Lopéz webbsida. Under kriget omkom upp emot en halv miljon människor. Många av offren var civila. 

– Det är svårt att identifiera de som stred för de internationella brigaderna och vi behöver hjälp med att lägga till personer som for ned för att strida på republikanernas sida, säger han och fortsätter: 

– Jag skulle bli väldigt glad för mer information om de svenskar som for ned, säger han. 

Han berättar att vem som helst får lägga till namn och information om personer som omkom under inbördeskriget. De kontrollerar det som läggs till för att säkerställa att det inte är spam eller liknande. För tillfället är sidan på spanska, men han säger att det är även går att lägga till information på engelska. 

Hittills finns fem svenskar med. Bland dessa konstnären Torsten Jovinge, som hittades död i ett hotellrum i Sevilla. Han tros ha blivit mördad under massakerna i staden 1936. Hans puristiska tavlor finns i dag representerade på flera konstmuseer runt om i Sverige.   

Efter 20 år av sökande fann Julian Lopéz och Maria Angel Berengueres Tarrés hennes morfars grav i en by i södra Frankrike. Han hade begravts tillsammans med två andra och tros ha dött av hunger på ett av de franska interneringslägerna, där många republikanska flyktingar spärrades in efter 1939.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga