Utrikes #29/2021

Brexit och begravning – det ligger bakom Nordirlands upplopp

Bil i brand, under gatlyktorna i ett kvällsmörkt Londonderry.
En bil brinner i Sperrin Park i nordirländska Londonderry. De nya handelsreglerna efter Brexit är en av förklaringarna bakom de ökade spänningarna. Foto: Liam McBurney/AP/TT

Den nya gränsen i den irländska sjön och en kontroversiell och välbesökt begravning av en IRA-medlem mitt i pandemin är två av de tändande gnistorna bakom den senaste tidens oroligheter i Nordirland.
– Det som har hänt nu är att vinden har vänt och att det är lojalisterna som slänger molotov cocktails. Det trodde jag inte att jag skulle få se, säger Anette Mattisson, boende i Londonderry, till Arbetaren.

Våldsamma scener utspelade sig på Nordirlands gator under förra veckan. Upploppen startade i Londonderry och spred sig till andra städer, enligt polisen är det de värsta på flera år. Upprorsmakare kastade glasflaskor och tegelsten mot polis, maskerade personer slungade brandbomber och kapade bilar som senare sattes i fyr.

På sociala medier cirkulerar en film som visar ett par personer kapa en buss. Polisen har rapporterat om drygt 70 skadade polismän och vattenkanoner användes för första gången på sex år. Våldet har främst koncentrerats till lojalistiska områden och kopplas till konsekvenserna av brexit, och en begravning. Anette Mattisson från Stockholm flyttade till Londonderry med sin make 2006.

– Det som har hänt nu är att vinden har vänt och att det är lojalisterna som slänger molotov cocktails. Det trodde jag inte att jag skulle få se. Situationen har blivit mer spänd på det sistone och man undrar hur det ska sluta. Lojalisterna som vill höra ihop Storbritannien är rädda för att de ska förlora sin identitet och känner sig svikna av Boris Johnson, som satt gränsen i Irländska sjön nu efter Brexit, säger hon. 

Det som kallas ”The troubles” på Nordirland började 1969 mellan brittiska lojalister som vill ha nära koppling till Storbritannien samt nationalister, irländska katoliker som vill se att Nordirland förenas med Irland. 1998 slöts långfredagsavtalet och bägge sidors paramiltära grupper lade ner sina vapen. Som en del av avtalet revs gränsen mellan Nordirland och Irland. Nordirland fick självstyre och en regering med både lojalister och nationalister bildades.

Med anledning av Brexit behövde nu en gräns sättas, något som går emot långfredagsavtalet, och freden sattes på spel. För att undvika en landsgräns så valde Boris Johnson att sätta gränsen i havet. 

Kravallklädda poliser på en kvällsmörk gata. På markan ligger brinnande plankor.
En specialstyrka bevakar upploppen vid lojalistiska bostadsområdet Nelson Drive Estate, i området Waterside, Londonderry. Foto: Liam McBurney/AP/TT

– Lojalisternas frustration härstammar från Nordirlandsprotokollet, att man satte en gräns i den Irländska sjön där man bedriver varuhandel mellan Storbritannien och Nordirland. Det gör att vi känner oss bortkopplade från fastlandet. Vi känner oss väldigt svikna av Boris Johnson. Han sade att ingen skulle sätta en gräns i den Irländska sjön, men det är precis det han har gjort. Vi känner oss som andra klassens medborgare och kommer inte förbli trygga här på Nordirland, säger Niree McMorris, represtant för Demokratiska Unionistpartiet (DUP), till Arbetaren. 

Nordirlandsprotokollet trädde i kraft den 1 januari, vilket innebär att vissa mat- och jordbruksvaror kontrolleras i nordirländska hamnar. I februari visade sig lojalisternas frustration genom hotfulla grafittimålningar vid hamnarna. Den brittiska regeringen valde då att stoppa kontrollerna med hänvisning till att de inte kunde säkerställa hamnarbetarnas säkerhet.

Lojalisterna upplever även svek från den brittiskt styrda polisen, PSNI. I samband med en före detta IRA-medlems begravning, Bobby Storey, deltog bland annat 24 högt uppsatta politiker inom det nationalistiska partiet, Sinn Féin, och stora grupper människor samlades, mitt under rådande pandemi. I början av april beslutade åklagarmyndigheten inte väcka åtal mot politikerna för att ha brutit mot coronarestriktionerna.

Niire McMorris i porträtterad framför en ljus vägg.
Niree McMorris, representant för DUP. Foto: Democratic Unionist Party (DUP)

– Lojalistsamhället har förlorat allt förtroende mot polischefen. Polisen var på möte med Sinn Féin innan begravningen och var med och organiserade logistiken. Så de var fullt medvetna att pandemiregler skulle brytas. När polischefen tog den ställningen kan man nu inte ge böter åt de medlemmar som var på begravningen. De var fullt medvetna om att regler skulle brytas, säger Niree McMorris.

Demokratiska unionistpartiets ledare, Arlene Foster, kritiserade Sinn Féin för visad arrogans och hyckleri, då Sinn Féin fördömer våldet, men samtidigt hyllar en före detta IRA-medlem, genom att gå på en begravning under pandemitider. Samtidigt riktar hon kritik mot polischefen Simon Byrne och kräver hans avgång.

I ett tal fördömer hon även ministrarna i Westminster, att de fört en falsk retorik kring Brexit. “De lovade folket fri handel, vilket inte är fallet, men även förnekade gränsernas existens under den period de höll på att införas. “Jag tror det är den oärligheten och bristen på tydlighet kring dessa problem som bifogat en ilsken känsla hos delar av lojalisterna”.

Storbritanniens premiärminsiter Boris Johnson och DUP:s partiledare Arlene Foster coronahälsar på varandra med armbågen under ett besökt på ett vaccinationscenter i Enniskillen
Storbritanniens premiärminsiter Boris Johnson och DUP:s partiledare Arlene Foster coronahälsar på varandra under ett besökt på ett vaccinationscenter i Enniskillen Foto: Charles McQuillan/AP/TT

Niree McMorris håller med i uttalandet och berättar att multifacetterade konflikten grundar sig i en rotad identitet som står inför fara.

– Folket kommer inte kunna stå emot denna frustration länge till. Pojkarna som var ute på gatorna kände att de inte hade något bättre sätt att göra sin röst hörd på. Politikerna kunde inte göra något, och både Boris Johnson och polischefen har svikit dem. Det finns en stor frustration det unga folket känner och nu plötsligt kunde deras röst höras, säger Niree McMorris. 

Hon berättar även att den lojalistiska kulturen och identitet på Nordirland är rotad och mycket mer patriotisk än hos britterna. Men att de känner sig brortglömda här av “fastlandet”.

– Nu när det talas om ett enat Irland så kan det bli en utvandring från vårat håll, då Irland inte alls visat att de vill ha kvar oss. Och då, då skulle vi definitivt bli andra klassens medborgare, säger Niree McMorris och fortsätter:

– Boris Johnson måste vara försiktigt med vad han önskar sig. Han vill behålla unionen, men nu vill Skottland ha frihet och känner säkert att Nordirland är ett irritationsobjekt. Förlorar han oss kommer han inte ha en union kvar, och vi har mycket att erbjuda den, säger Niree McMorris. 

Flertalet internationella röster har yttrat sin oro över att konflikten eskalerar, och övergår till våldsamheteter mellan de nordirländska grupperna istället. Den irländska utrikesministern Simon Conevey har föreslagit ett möte med Storbritanniens minister på Nordirland, Brandon Lewis för att diskutera de nya spänningarna. Mötet skulle även inkludera diskussion kring problematiken som härstammar från Brexit.

Boris Johnson har ännu inte svarat på detta önskemål men har via en tweet låtit förmedla att han är “djupt oroad av våldet i Nordilrand och sättet at tlösa problem på är genom dialog och inte våld eller kriminalitet.” 

För Anette Mattisson, vars make är irländsk katolik, och som bor precis vid det lojalistiska området The Fountain i Londonderry ligger oron också vid att det blir en utveckling åt det sekteristiskt våldet.

– Än så länge har inte katoliker blandat sig i kravallerna, då ingen katolik har attackerats. Det har inte varit sådant bår på länge och det har inte märkts så mycket…än, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker ju på att inte gå med mitt barnbarn, som har katolsk skoluniform, genom lojalistiska områden och funderar på vad jag ska göra om till exempel bilen eller soptunnan sätts fyr på. Men det är mer larvigt bråk just nu, som att tända eld och skrika “No border”, de bör ju rikta sin ilska mot regeringen. Men det har de inte gjort än, fast ungdomarna är med all säkerhet styrda av någon. Det tar tid att göra molotov cocktails, och de brukar sätta fyr på lastpallar..de ligger ju inte och skräpar över allt, säger hon. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984