En behandlingsassistent på ett Sis-boende avled nyligen efter att ha smittats av covid-19. Fallet bör kunna klassas som arbetsskada och anhöriga ersättas. Det anser Seko, som tillsammans med arbetsköparen arbetat med anmälan av dödsfallet till myndigheter och försäkringsbolag. Facket anser, i likhet med LO, att smitta i fler yrkesgrupper än vårdanställda ska kunna klassas som arbetsskada.
För tre veckor sedan avled en behandlingsassistent på ett ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, Sis, efter att ha insjuknat i covid-19. Men mannen, som var i 50-årsåldern, var inte ensam om smittan vid tidpunkten. Enligt mannens fack, Seko, konstaterades över 15 personer smittade på arbetsplatsen i Jönköpings län. En omständighet som, enligt facket, ökar sannolikheten att den nu avlidne smittades på arbetet och fallet bör därför klassas som arbetsskada. Om dödsfallet gör det skulle den avlidnes anhöriga ha rätt till ersättning från den statliga arbetsskadeförsäkringen.
Vi kan aldrig veta säkert, men det finns stora möjligheter att personen kan ha smittats på arbetsplatsen, därav också vår anmälan.
Tobias Bjerman, HR-strateg på Statens institutionsstyrelse
– De har hade ett klusterutbrott av covid på den här arbetsplatsen och flera i personalen var sjukskrivna, smittade och även ungdomar, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Sekos nationella klubb för Sis-anställda.
Dödsfallet är nu anmält till Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och AFA-försäkring. Det har enligt både fack och arbetsköpare rått samsyn om hur ärendet ska skötas och båda parter anser att samarbetet har varit gott.
– Det vi kan konstatera, tragiskt nog, är att personen har blivit smittad med ett väldigt tragiskt utfall, vid samma tidpunkt som det fanns en större andel insjuknade både ungdomar och personal på institutionen. Vi kan aldrig veta säkert, men det finns stora möjligheter att personen kan ha smittats på arbetsplatsen, därav också vår anmälan, säger Tobias Bjerman, HR-strateg på Sis.
Men samsynen behöver inte betyda att utfallet av anmälan därmed är klart. När regeringen fattade beslut om att lägga till covid-19 i den förordning som reglerar arbetsskador förra våren specificerades att den gällde specifikt laboratoriepersonal, vårdpersonal och ”annat arbete vid behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person”. Hittills har bevisbedömningen för att smittan ska ha skett på arbetet varit strikt och främst bedömts som tillämplig på vårdpersonal som direkt hanterat smittade patienter. Men Seko anser att bedömningen är för snäv och att även Sis-personal borde omfattas och till och med kunna ingå i kategorin vårdpersonal.
– Vårt jobb skiljer sig inte mycket från personal på äldreboenden exempelvis och man måste vidga vyerna. Vi har problemet med smittan att vi blir instängda med ungdomar och klienter oavsett om de är smittade eller inte, säger Frida Strandberg Landin.
Och Seko är inte ensamma om kritiken om att definitionerna är för snäva. Redan när regeringsbeslutet var ute på remiss ansåg LO att fler yrkesgrupper, som exempelvis bussförare och handelsanställda, borde omnämnts. Det var ett krav som arbetsköparorganisationen Svenskt Näringsliv motsatte sig. Och begränsningen har också kommit att bli uppenbar i fallet kring en bussförare som avlidit efter att ha smittats på jobbet, han är inte heller ensam inom bussföraryrket, något Arbetaren rapporterat om.
Efter kritik meddelade Regeringen i slutet av mars att bedömningsgrunderna ska ses över. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har nu fått i uppdrag att analysera om covid-19 bör kunna klassas som arbetskada i fler situationer än idag. Myndighetens ska redovisa analysen till Socialdepartementet senast den 26 april.
– Det är viktigt att analysera hur regelverket fungerar och vara beredd på att göra nödvändiga justeringar. Människor som smittas genom sitt arbete ska få det skydd de förtjänar, skrev socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till Arbetet i förra månaden.
