Montage av Ubers vitbok mot bakgrund av EU-parlamentet i Bryssel och ett matbud från UberEats

Utrikes #15/2021

Uber förbereder motstånd mot EU-omfattande giglag

På onsdag diskuteras gig-arbetarnas villkor i EU-parlamentet. Foto: Faksimil, WikimediaCommons, Fredrik Sandberg/TT Montage: Arbetaren

Runt om i Europa pågår kampen mellan facken, gigjobbarna och gig-företagen och just nu tar plattformsföretagen smällar i land efter land. Men när EU nu inleder arbetet med ett potentiellt gig-direktiv, förbereder sig Uber för att slå vakt om sin affärsmodell som de redan framgångsrikt gjort i hemlandet, USA.

Runt om i Europa har gig-företagen under det senaste året åkt på hårda smällar mot grundbulten i gig-ekonomin. Affärsmodellen som företag som Uber bygger på handlar om att överlåta ansvaret för arbetsvillkoren på de ”egenanställda” gig-arbetarna själva, medan företaget tillhandahåller infrastruktur. Nu ser denna ut att behöva kompromissas allt mer.

Domstolar i flera av de Europeiska länderna har i flera avgöranden klassat gig-arbetarna som direkt, eller indirekt anställda, vilket tvingar företagen att inte bara börja garantera minimilöner och andra villkor utan också ta ansvar för skatten. 

På onsdagen planerar EU att inleda en granskning av gig-ekonomin för att se om unionen ska gå vidare med lagstiftning och anställningsstatus, vilket är en av de huvudsakliga punkterna. Men Uber har redan tagit de första stegen i sitt försök att göra en europeisk version av den framgångsrika så kallade ”proposition 22”-kampanjen i Kalifornien, USA, som gav viss rätt till förmåner, men cementerade förarnas roll som icke anställda oberoende konsulter. På måndagen publicerade gig-företaget vad de kallar en vitbok, ”Ett bättre avtal”, där de presenterar sin ”tredje väg”, en text där fackföreningar har en klart nedspelad roll och där kollektivavtal inte nämns. 

”Vi tror att en ny infallsvinkel är möjlig, en där tillgång till skydd och förmåner inte ges på bekostnad av flexibilitet och jobbskapande”, skriver Ubers vd Dara Khosrowshahi på företagets hemsida.

I sin text förklarar de att de är villiga att samarbeta med både regeringar och ”tredjeparts-organisationer”, i vilken fackföreningar inkluderas, för att skapa vad de menar att deras förare betraktar som ”meningsfull representation”. De tydliggör vidare, med en egen opinionsundersökning som underlag, att 33 procent av förarna föredrar att ge sin ”feedback” till företaget individuellt i appen. Medan enbart 7 procent uppges ha svarat att de önskar bli representerade av andra förare som ”oberoende organiserade representanter”.

Ubers offentliga engagemang för förarnas rättigheter står i bjärt kontrast till deras tidigare linje, men är logisk enligt Joe Aiston, arbetsrättsexpert på den internationella juridikbyrån Taylor Wessing.

– Det är logiskt att de nu driver på för en miniminivå av förmåner och det är kanske enklare att ge bort utan betydande sönderfall av affärsmodellen. Medan omklassificeringen av alla som anställda eller arbetare skulle innebära en rätt kraftig störning av affärsmodellen och uppenbart resultera i betydande extra kostnader för dem som företag, säger han till nättidnignen TechCrunch.

Under det senaste året har den renodlade gig-affärsmodellen, och i synnerhet Uber, tagit flera hårda smällar. På fredagen slog en brittisk domstol slutligt fast att 25 Uberförare var att betrakta som anställda.

Foto: Frank Augstein/TT
Förare i facket ADCU (App Drivers & Couriers Union) i Storbritannien firar det rättsliga beslutet att förare ska numera ska betraktas som anställda. Bilden är tagen utanför högsta domstolen i London den 19 februari 2021.

Under de senaste tolv månaderna har pendeln i domstolar svängt över mot att öka det arbetsrättsliga skyddet i gig-ekonomin.

Ruwan Subasinghe, chefsjurist på det fackliga samarbetsorganet Internationella Transportfederationen

I mars förra året avgjordes ett liknande fall med samma slutsats på högsta juridiska nivå i Frankrike. I förra veckan slog en nederländsk domstol fast att cykelbuden på Deliveroo inte kan anses vara oberoende konsulter och att företaget måste betala åtminstone fast timlön. I Spanien har regeringen annonserat att de avser presentera striktare regler för gigföretag i slutet av februari. Som Arbetaren tidigare rapporterat har sådana beslut lett till att gigföretag hotat, eller faktiskt lagt ned sin verksamhet i de länderna. 

– Under de senaste tolv månaderna har pendeln i domstolar svängt över mot att öka det arbetsrättsliga skyddet i gig-ekonomin, säger Ruwan Subasinghe, chefsjurist på det fackliga samarbetsorganet Internationella Transportfederationen till nättidningen Wired.

I Ubers hemland, USA, klubbade delstaten Kalifornien 2019 en lag som innebar att gig-arbetare ska betraktas som anställda, vilket öppnade dörren till en rad olika rättigheter såsom exempelvis sjukersättning, men också möjligheten att organisera sig fackligt. Uber gick då samman med gigföretaget Lyft och fick lagens införande uppskjutet. Med en samlad budget på 200 miljoner dollar drevs sedan en ny folkomröstning och lag igenom, nämligen ”Proposition 22”, som gjorde den tidigare giglagen ogiltig. Något som Arbetaren rapporterat om i ett längre reportage.

Proposition 22 i Kalifornien anger dessutom att den nya lagtexten inte ska kunna ändras på samma sätt den infördes, genom allmän omröstning. I stället krävs sju åttondelars majoritet i delstatens legislatur – vilket är en sällsynt högt satt tröskel. Direkt efter framgången deklarerade företagets vd att konceptet i proposition 22 nu skulle spridas i både USA och resten av världen.

Senator Elena Maria Durazo talar under en demonstration i protest mot proposition 22 i Los Angeles i Kalifornien hösten 2020. Foto: Sofie Nohrstedt

”Det är anledningen att ni framöver kommer att höra oss allt högre förorda nya lagar som Proposition 22, vilken vi anser balanserar bevarandet av flexibiliteten som våra förare håller så högt och tillför skyddet alla gig-arbetare förtjänar. /…/ Och det är en prioritet för oss att arbeta med regeringar runt om i USA och världen för att göra detta till verklighet”, skrev Ubers vd Dara Khosrowshahi på företagets hemsida i november förra året.

Men Uber och andra gig-jättar nöjer sig inte med att vänta på EU:s utslag. I flera länder har gig-jättarna försökt förekomma krav på regelrätta anställningar genom att få till avtal med fackföreningarna. I Italien tecknades i september förra året ett avtal mellan en samarbetsorganisation bestående av flera gigföretag däribland Uber och Deliveroo med den högerradikala fackföreningen UGL, med starka kopplingar till det högerradikala partiet Lega.

Avtalet gav högre ersättningar, men erkände inte buden som anställda. Det har fördömts av den övriga italienska fackföreningsrörelsen som ett ”fake-avtal” med ett ”gult fack”, men betraktas också av landets arbetsmarknadsdepartement som ogiltigt och lagvidrigt, enligt uppgifter till brittiska nättidningen Politico.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984