Aldrig förr har så många indiska kvinnor deltagit i protester, som under de pågående månadslånga bondeprotesterna. Förutom att ansluta sig till kraven på att premiärminister Narendra Modis tre nya jordbrukslagar upphävs, kräver kvinnorna att de erkänns som jordbrukare och ges rätt till mark.
– Kvinnorna står för 80 procent av jordbruksarbetet men är inte erkända som jordbrukare, berättar Sheelu Francis, ordförande för Women’s collective som stödjer kvinnor i jordbruket, i en videointervju från Tamil Nadu.
Sedan november har tiotusentals demonstranter visat sitt missnöje med regeringens jordbrukspolitik. I Delhi bor många av dem som kommit till stan från landsbygden i tältläger.
Förutom att enas i kraven på att de nya lagarna upphävs, har kvinnorna med sig bredare krav i protesterna. De kräver ett erkännande som jordbrukare samt rätten till att äga mark.
Sheelu Francis, ordförande för Women’s collective
De pågående protesterna handlar om tre jordbrukslagar, som antogs i september 2020, och som riskerar att slå ut miljontals små- och marginaliserade bönder i landet, orsaka svält och driva nya grupper in i extrem fattigdom.
Mer än hälften av de yrkesverksamma indierna arbetar i jordbruket. Av dem är över 85 procent just små- och marginaliserade bönder, det vill säga har tillgång till mindre än två hektar mark. Medan de verksamma kvinnorna har mindre än en hektar.
Under senare år har näringen plågats av långvarig torka och sjunkande producentpriser. Många bönder är skuldsatta och har svårt att försörja sina familjer.
De tre lagarna handlar i stora drag om att tidigare garanterade minimipriser för basgrödor såsom ris, lök och vete elimineras och att de tidigare skyddade marknaderna i varje delstat öppnas upp för multinationella företag med kapacitet att spekulera på råvaror. Den tredje lagen handlar om att stävja konflikterna som förväntas uppstå. Detta genom att strypa småbrukarnas möjlighet att anmäla och driva rättsprocesser mot aktörer inom agroindustrin.
Seema Kulkarni från nätverket MAKAAM som stödjer kvinnor i jordbruket berättar, i en videointervju från Pune i Mahrashtra, att redan i dag överlever de flesta kvinnor i jordbruket utanför den regelrätta marknaden, genom att göra affärer med små lokala privata handlare.
– Samma handlare som köper produkterna ger även stöd genom små lån eller genom att bistå med fröer. Det är ett slags utnyttjande, men i liten och välkänd skala och med en möjlighet för kvinnorna både att förhandla utifrån de priser som gäller på den offentliga marknaden och ha tillgång till handlarna lokalt. Med den nya lagen riskerar några stora företag att ta över handeln och den här verkligheten att helt försvinna, säger Kulkarni.
– Förutom att enas i kraven på att de nya lagarna upphävs, har kvinnorna med sig bredare krav i protesterna. De kräver ett erkännande som jordbrukare samt rätten till att äga mark, säger Sheelu Francis.
Hon fortsätter:
Hur ska kvinnorna, som är huvudansvariga för att se till att familjen har mat att äta, och som dessutom utför det mesta av jordbruksarbetet, utan att själva äga mark, kunna konkurrera?
Sheelu Francis, ordförande för Women’s collective
– Kvinnorna tar det här på stort allvar. För de har insett att de nya lagarna inte bara kommer att ändra förutsättningarna för små och marginaliserade bönder, utan påverka hela lokalsamhällena. Inte minst konsumenterna, eftersom priserna på basgrödor, som tidigare var skyddade enligt lag, kommer att styras av marknaden.
– Hur ska kvinnorna, som är huvudansvariga för att se till att familjen har mat att äta, och som dessutom utför det mesta av jordbruksarbetet, utan att själva äga mark, kunna konkurrera?
Extra utsatta är kvinnor från marginaliserade grupper i samhället. Samt de kvinnor som blivit änkor.
Indiska bönder som begår självmord beskriver Seema Kulkarni som den yttersta manifestationen för landets jordbrukskris. Bakom varje man som tar sitt liv finns en kvinna – utan rättigheter.
MAKAAM har engagerat sig för änkor som lämnats med skulder och hela försörjningsbördan när deras män har begått självmord.
– Vi kräver skuldavskrivning, men också att kvinnorna erkänns som jordbrukare och får både ekonomiskt och socialt stöd. I de familjer som har mark, måste även kvinnorna registreras som ägare, säger hon.
Kraven är tydliga, men i praktiken är det mycket svårt. Änkorna är socialt stigmatiserade och ses inte sällan som skulden till männens självmord.
Det finns exempel på landlösa jordbrukarkvinnor som har bildat kollektiv och på så vis fått tillgång till reglerade lån från institutionella aktörer.
Seema Kulkarni från nätverket MAKAAM
För att kvinnor som saknar tillgång till mark ska kunna överleva som jordbrukare skulle Kulkarni vilja se mer aktivt stöd till kvinnor som vill bygga kollektiv.
– Det finns exempel på landlösa jordbrukarkvinnor som har bildat kollektiv och på så vis fått tillgång till reglerade lån från institutionella aktörer, säger hon.
Uppskattningsvis har endast cirka 36 av 124 miljoner små- och marginaliserade bönder tillgång till offentliga lån. Alla andra vänder sig till icke registrerade lånefinansiärer. Vilket är fallet för de flesta kvinnor.
I de pågående protesterna är andelen kvinnor som deltar högre än någonsin tidigare.
Den indiska regeringen har efter ett beslut i högsta domstolen gått med på att frysa implementeringen av de nya lagarna under 18 månader. Det har dock inte räckt för att dämpa protesterna. Tvärtom har de varit fortsatt lika intensiva.
Många av demonstranterna, som tagit sig till och barrikaderat sig i läger i New Dehli, har dött till följd av köldskador, när temperaturerna har sjunkit under nätterna. Men de vägrar ge upp innan regeringen drar tillbaka lagarna.
Premiärminister Modi ger inga tecken på att backa. Tvärtom har han nyligen understrukit att lagarna är bra för landet och menar att bönderna inte är tillräckligt informerade.
Amnesty International skriver att den indiska regeringen på sistone dessutom trappat upp våldet mot demonstranterna och kräver att de som tillfångatagits släpps. Även journalister rapporteras ha fängslats eller åtalats för sin rapportering.
Sheelu Francis från Women’s collective är orolig över situationen och våldet.
– Ja, en del av bönderna har hamnat i en riktig röra, konstaterar hon.