[FILM] Spring Uje spring
Regi Henrik Schyffert efter Uje Brandelius självbiografiska föreställning
Popbandet Doktor Kosmos blev under 1990-talet ett av de sista skälvande begreppen för den klassiska kultur i folkhemssverige, där barn och vuxna möts – småbarnsföräldrar trallade på deras underfundiga visor, ofta med lagom rara men stompigt svängiga vänsterbudskap. Gänget från Gävle. 20 år senare sliter journalisten, radioprogrammakaren och musikern Uje med livspusslet som trebarnsfar i Bredäng.
I sitt sommarprat från 2018 berättar Uje Brandelius att han är väldigt bra på att prata om sig själv, och konstaterar att skälet till att han fått uppdraget är att han är känd och har fått en allvarlig sjukdom. Och han levererar det han förväntas leverera, pratar om chockbeskedet när han fyra år tidigare fick veta att han lider av den kroniska Parkinsons sjukdom utan hopp om bot. Men med förväntad neurologiska försämringar, vilket innebär alltifrån skakningar till minnesförluster och depressioner. Han ger också några av sina bästa tips på hur man hanterar svårigheter i livet, ett av dem: ”Gör skitmycket saker, då har du inte har tid att må dåligt. Att springa ifrån problemen är en underskattad metod.”
Och Uje springer vidare. Nu har det gått ytterligare ett par år och Uje Brandelius egna texter och föreställningar om den spretiga resan har i Henrik Schyfferts nypor blivit en stramare sammanhållande berättelse; tragedin i sjukdomen och huvudpersonens humoristiska livshållning och kreativitet paras på ett ganska lyckat vis ihop och befruktar varandra. Framför allt gillar jag sättet att gestalta overklighetskänslan i beskedet som den fortfarande ganska unga familjefadern får vid ett läkarbesök. Hur ska man kunna omfatta en tragedi av detta existentiella slag? Uje försöker spela vanlig utåt medan insidan är en glasbubbla utan mening eller mål, helt omöjlig att dela ens med de närmaste. Det är starkt berörande även om några scener lider lite av upphovsmännens svaghet för de möjligheter som kontrastverkan ger – förstås ett basverktyg för ståuppare och komiker, men vem skrattar fortfarande till överraskad av det greppet? Ändå är porträttet av Brandelius i sin nöd inte alls en gråtande clown, utan en verklig människa som skådar ned i bråddjupet, det skojas inte bort.
Spring Uje spring betar också fint av situationen kring familjens vardagslabyrint, det kärleksfulla sänggåendet har framför allt blivit en stund för synkade mobiler kring hämtning och matinköp, det är inte bara Uje som blir allt tröttare och tröttare, inte bara sjukdomen som gör att sexlivet avstannat. Utvecklingen med Uje som programledare i radioprogrammet Öppen telefon – först vänligt trankil och sedan allt mer sammanbiten och nästan hatisk mot rasistiska och reaktionära uppringare – är genial. Där är samarbetet mellan regi och huvudperson/textförfattare som bäst.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla låsta artiklar på arbetaren.se.
✓ Digitala nyheter varje vardag
Efter första månaden övergår prenumerationen till ordinarie pris, 59 kr/mån.
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill



