Reportage #94/2020

Gerillakrig att vänta i Etiopien

Tigray refugees who fled the conflict in the Ethiopia's Tigray arrive on the banks of the Tekeze River on the Sudan-Ethiopia border, in Hamdayet, eastern Sudan, Tuesday, Dec. 1, 2020. Foto:Nariman El-Mofty/AP/TT

Efter att de etiopiska regeringsstyrkorna tagit över regionshuvudstaden Mek'ele i norra Etiopien så har TPLF valt att gå över till gerillakrigföring. Enligt ett uttalande från deras ledare så kommer de inte ge upp innan de federala styrkorna lämnat Tigray.

– Frågan nu är om de har kapacitet, om de kommer få folket med sig och om de kommer att få hjälp av externa aktörer, säger Redie Bereketeab, seniorforskare och associerad professor vid Nordiska Afrikainstitutet. 

Enligt FN behöver över 2 miljoner människor humanitär hjälp i Tigray, vilket är det dubbla mot när striderna startade. Omkring en miljon har tvingats lämna sina hem varav över 45 000 människor har flytt över gränsen till Sudan från de pågående striderna i den etiopiska regionen Tigray. Samtidigt befinner sig nära hundratusen eritreanska flyktingar som flytt Eritrea i den krigsdrabbade regionen.

De eritreanska flyktinglägren i Etiopien har nu enligt FN fått slut på mat.

– Lägren har nu fått slut på mat – vilket gör hunger och undernäring till en verklig fara. Det har vi varnat för sedan konflikten började för nästan en månad sedan. Vi är också oroliga över obekräftade rapporter om attacker, bortföringar och tvångsrekrytering i flyktinglägren, säger Baloch tillnyhetsbyrån AP.

Han tillägger att Etiopien i nästan två decennier varit ett gästvänligt land för eritreiska flyktingar, men att FN nu fruktar att de blir indragna i konflikten.

UNHCR vädjar till den etiopiska regeringen att fortsätta att fullgöra sitt ansvar när det gäller att ta emot och skydda eritreiska flyktingar och låta humanitära insatser få tillgång till människor som nu är i desperat behov av hjälp.

Den federala armén har sedan striderna brutit ut i början av november tagit kontroll över majoriteten av regionens större städer.  

– Den federala regeringen säger att militäroperationen är slutförd. Men det pågår fortfarande strider som nu övergått till gerillakrig, säger Redie Bereketeab. 

Tigreanska flyktingar som flytt över gränsen till Sudan tvättar kläder i Tekezefloden på den sudanesiska sidan av gränsen. Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT

Striderna i norra Etiopien har pågått sedan i början av november då landets premiärminister Abiy Ahmed hävdat att styrkor tillhörande det lokala partiet TPLF attackerat en militärbas i Tigray – det resulterade i att regeringen gick till motattack. 

Attacken föranleddes av att landets val under året skjutits upp flera gånger med hänvisning till pandemin. Den lokala regeringen i Tigray menade att det var okonstitutionellt och höll därmed egna val i regionen – vilket den federala regeringen som styrs av premiärminister och fredspristagaren Abdiy Ahmed istället var mot konstitutionen. TPLF menade att Abdiys regering försöker ta bort det federala självbestämmandet i landet, medan regeringen istället menade att de arbetade för att minska TPLF:s dominans av makten.

TPLF är politiskt och legitimt dött. Ledarskapet har gömt sig i djungeln och planerar ett gerillakrig. Vilket antagligen kommer pågå under en tid.

Redie Bereketeab, seniorforskare och associerad professor vid Nordiska Afrikainstitutet

Sedan Abdiy Ahmed tog makten i landet har TPLF gått från att vara det styrande partiet i Etiopien, till att styra i sin hemregion Tigray till att nu inte ha något eget territorium alls – och att nu agera som en rebellrörelse.  

– TPLF är politiskt och legitimt dött. Ledarskapet har gömt sig i djungeln och planerar ett gerillakrig. Vilket antagligen kommer pågå under en tid, säger Redie Bereketeab.

Samtidigt menar den federala regeringen att de ska återföra de tiotusental flyktingar som befinner sig i Sudan till regeringskontrollerade områden i landet. Antingen i deras hem eller ta dem till områden där den federala regeringen har kontroll. 

– Premiärministern har bett om internationell hjälp för att återföra flyktingarna. Det är inte klart om alla vill återvända eller om vissa kommer att ha lagliga problem med det. Enligt viss information har vissa av flyktingarna varit med under dödandet av civila i Maekelay. Om det stämmer kanske de inte vill återvända, säger Bereketeab.

Enligt Bereketeab är levnadsvillkoren i områdena där flyktingarna befinner sig väldigt dåliga och att de flesta troligen vill återvända till Etiopien om de kan göra det till fredliga områden. 

– Jag tror ingen människa vill bo i en sådan miljö, om de verkligen inte måste. 

Tigrianska män slåss för att få tag i kokt ris vid en matutdelningn i flyktinglägret Umm Rakouba i östra Sudan. Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT

Våldet har samtidigt spritt sig till mot Eritrea, dit TPLF har skickat ett antal raketer. 

– När kriget bröt ut anklagade TPLF den eritreanska regeringen för att ha styrkor inne i Tigray, och att dessa styrkor krigar mot TPLF på samma sida som den federala regeringen, säger Bereketeab men menar samtidigt att han inte tror att TPLF har kapaciteten just nu att utmana Eritrea.

Regeringen ska ha gått över till att fokusera på olika enklaver i landet där TPLF fortfarande har fäste. Enklaver som ligger väldigt nära Eritrea som gjort det möjligt att skjuta raketer in i landet. 

– Eritrea har inte svarat på attackerna då de vet att det skulle komplicera för den federala militären. De vet också att den federala regeringen har möjlighet att slå ner TPLF. Men om det kommer att visa sig att de inte lyckas och TPLF fortsätter skicka raketer mot Eritrea, då kan Eritrea svar vilket kan ta allting till en helt ny dimension, säger Bereketeab.

Att föra ett gerillakrig före 1991 är helt olikt hur det ser ut i dag. Under kalla kriget fick ofta olika parter stöd från olika håll, vilket inte är möjligt på samma sätt i dag.

Redie Bereketeab, seniorforskare och associerad professor vid Nordiska Afrikainstitutet

Att ledningen i TPLF sagt att de kommer föra ett gerillakrig tyder på en klar marginalisering efter månadens attacker. Till en början hävdades det att TPLF kommit över en så stor mängd vapen som enligt uppskattningar, inte bara skulle möjliggöra motstånd mot regeringsstyrkorna, utom även möjlighet till övertag. Man efter att regeringen bombat en stor del av de vapen de kommit över har läget förändrat. 

En etiopisk man strömmar en video av premiärministern Abiy Ahmed i ett internetkafé i huvudstaden Addis Abeba. Foto: Samuel Habtab/AP/TT

– Först förlorade de makten, sen sin legitima status och nu har de gått in på att föra ett rebellkrig.

Hur effektiv gerillakrigföringen kommer vara beror enligt Bereketeab på om det tigrayanska folket kommer stödja rebellrörelsen och om de är villiga att att åter vara med om ett gerillakrig. Samt om TPLF kommer få stöd av externa aktörer utanför landet.

– Kommer de förbli isolerade utan något stöd så kommer det få det väldigt svårt. Att föra ett gerillakrig före 1991 är helt olikt hur det ser ut i dag. Under kalla kriget fick ofta olika parter stöd från olika håll, vilket inte är möjligt på samma sätt i dag, säger Bereketeab, och menar att möjligheten att vinna ett gerillakrig är betydligt mindre i dag.

Tigray är i dag avskärmat åt alla riktningar, vilket försvårar hjälp från utomstående aktörer. Det enda landet som Bereketeab menar skulle kunna visa sitt stöd för TPLF är Egypten. Det efter en infekterad strid om en Etiopisk damm som riskerar att strypa Egyptens vattenförsörjning. De har tidigare sagt att de är villiga att göra allt för att hindra Etiopien att fylla dammen.   

En satelitbild som visar stockar som lagts på landningsbanan på Axums flygplats i Tigrayregionen. Foto: Maxar Technologies via AP/TT

– Problemet är att det inte finns någon väg som Egypten kan ge TPLF stöd på ett effektivt sätt. Det har varit misstankar om att de samarbetat med Egypten, men nu när de förlorat sina områden i Tigray kommer det vara svårt för dem att få support, om inte Sudan öppnar gränsen för TPLF. 

Samtidigt som striderna pågår i landets norra delar så firas det som kallas för segern över TPLF i andra delar av landet. Ungdomsrörelser som tog sin början 2015 och låg till grund för den förändrade politiska riktningen i landet kämpade för en få bort TPLF från den dominerande makten. 

– De firar i flera regioner och städer runt om i landet. De firar upprättelsen av de hemska brott de menar att de utsatts för de senaste 27 åren (med TPLF vid makten red.anm.). Det visar att det finns ett stort motstånd mot TPLF i landet, säger Bereketeab. 

En bild från en video släppt av en statlig nyhetsbyrå som visaretiopisk militär sjunga och dansa framför kameran nära gränsen mellan Tigray och Amhara-regionen.
Foto: Ethiopian News Agency via AP/TT

TPLF menar att de kommer fortsätta att kriga till, som de själva kallar dem, de ockuperande styrkorna lämnat Tigray. 

Abiy har sedan konflikten bröt ut vägrat att förhandla med TPLF.

Men en parameter som kan komma att ändra på utgången och framtiden är de uppskjutna valen, de som från början låg till grund för den väpnade konflikten. 

– De kommer att spela en viktig roll för stabilisering, inte bara i Tigray, utom i hela landet, säger Bereketeab.

Valet som nu är planerat att hållas under maj-juni 2021 kommer ge invånarna möjlighet att välja vilken väg de vill att landet ska ta. Att fortsätta på den uppskakade vägen som en etnisk federation, eller att gå mot en panetiopisk identitet. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984