Pressläktaren i plenisalen ligger tom och ödslig. Det är den 10 september och den första debatten med anledning av Amazons lansering i Sverige ska snart sätta igång i riksdagen. Det är riksdagsledamoten Tony Haddou (V) som tagit initiativ till debatten, efter att Aftonbladet publicerat en omfattande granskning om hur Amazon fått löften om stora skattelättnader av den svenska regeringen. 

I artikelserien framgår hur tre centrala ministrar lockat techbolag som Amazon, Google och Facebook att etablera sig i Sverige med hjälp av skatteförmåner och andra subventioner. 

”Vi är redo för business och står till er tjänst”, avslutar vice stadsminister Isabella Lövin, inrikesminister Mikael Damberg och näringsminister Ibrahim Baylan det uppmärksammade mejlet som de skickade till techbolagen sommaren 2017. 

– Just nu befinner vi oss i början av en digitalisering av samhället och näringslivet. Då är denna typ av infrastruktur också viktig för att kunna bygga nya tjänster och företag, som i sin tur skapar jobb och bidrar till välfärden och vår konkurrenskraft, kommenterar Ibrahim Baylan Amazons etablering i Sverige i sitt inledande anförande i riksdagen.

Sveriges elpriser hör till de lägsta i Europa, men Amazon har tillsammans med andra amerikanska nätjättar blivit erbjudna en sänkning med 97 procent av elskatten för sina serverhallar. Facebook tilldelades samtidigt ett etableringsstöd på sammanlagt 140 miljoner från den svenska statskassan. Dessutom visade granskningen att serverhallarna genererade få arbetstillfällen, som inte stod i proportion till stödet. 

Den 4 augusti 2019 tog näringsdepartementet emot flera representanter från Amazon för ett möte. En punkt på mötesagendan handlade om ifall Amazons hade för avsikt att betala skatt i Sverige. Bolaget presenterade enligt mötesanteckningarna, som Svenska Dagbladet fick ta del av, sina planer att använda Sverige som inkörsport för Norden, och meddelade att de skulle starta en lokal svensk skattefilial. 

Amazon har en företagsstrategi som är helt annorlunda än andra tech-företag och ger inte utdelning på en gång till aktieägarna.

Paul Monaghan, vd på Fair Tax Mark

Men att Amazon har en filial i Sverige betyder inte nödvändigtvis att de kommer att betala någon större skatt i landet. I andra europeiska länder sköter företaget sina affärer genom bolaget Amazon EU Sarl, som är registrerat i lågskattelandet Luxemburg. Enligt den ideella organisationen Fair Tax Mark styr Amazon ”huvuddelen av sin försäljning” i Storbritannien via det luxemburgbaserade bolaget, och kan därmed undvika att betala brittisk skatt. 

Paul Monaghan, vd på organisationen Fair Tax Mark, som granskar skatteflykt, menar att Amazon satt i system att bokföra förluster i sina lokala filialer runt om i Europa, för att undvika bolagsskatter och enkelt kunna göra skatteavdrag. I Fair Tax Mark rapport Silicon Six rankas Amazon som det värsta skattesmitande företaget bland de stora techbolagen. 

– Amazon skiljer sig från andra techföretag som Google och Apple i att de inte nödvändigtvis vill gå med vinst. De pressar priserna så att de slår ut konkurrenter och blir dominerande i ett land. De har en företagsstrategi som är helt annorlunda än andra tech-företag och ger inte utdelning på en gång till aktieägarna. Om Kina, Indien eller Saudiarabien skulle ha statliga företag som arbetade på det sättet i världen, genom att utöka sina marknadsdelar utan att ge utdelning och sätta lokala företag ur spel, skulle det leda till starka motaktioner från andra länder. Men ett privat företag låter man arbeta på det sättet, vilket inte skapar en sund konkurrens, säger Paul Monaghan till Arbetaren. 

Torsten Fensby är expert på internationell skatterätt. Han menar att de internationella skattereglerna är baserade på snart hundra år gamla principer om fördelning av beskattningsrätten mellan länder, vilket möjliggör för Amazon och andra företag att bedriva en aggressiv skattepolitik. Fensby menar att lagstiftningen inte är anpassad efter dagens digitaliserade värld. 

– Dagens skattepolitik bygger på fysisk närvaro i respektive land, men de här företagen behöver inte ha så stor fysisk närvaro. De har helt andra förutsättningar att placera sig där det är förmånligt, till exempel i Luxemburg och kan styra verksamheten därifrån, säger Torsten Fensby.

Han menar att samtalen inom den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, går långsamt och att en ny lagstiftning mer anpassad efter den digitaliserade världen kan komma att ta tid. 

Paul Monaghan vid Tax Mark menar dock att valet av Joe Biden som president i USA innebär ett hopp om att samarbetet nu kan gå framåt på internationell nivå. 

– Under Donald Trump har USA effektivt lagt in veto för att förhindra samtal inom OECD kring en världsomspännande miniminivå på skattesatserna och kravet på att vinster ska deklareras i de länder där värdet uppstår. Frågan är dock om Biden kan driva igenom den frågan i senaten, säger Paul Monaghan.

Amazon är inte ensamt att som techbolag utnyttja det europeiska skattesystemet. EU-kommissionen har de senaste åren börjat utreda och ifrågasätta techbolagens skatteplanering. Ett rättsfall som blivit mycket uppmärksammat är det EU-kommissionen inlett mot Apple på Irland, där de hävdar att företaget endast periodvis betalat några få promille i bolagsskatt i Europa. 

Tony Haddou är skattepolitisk talesperson för Vänsterpartiet och mycket kritisk till hur regeringen röstat i internationella skattefrågor inom EU-samarbetet. 

– Det finns tre punkter som är viktiga när det kommer till den europeiska skattepolitiken: man måste få till skärpta skatteregler, ökad rättvisa i beskattning och en transparent redovisning av företagen. Allt detta går ofta regeringen och socialdemokraterna tvärt emot i EU:s omröstningar, säger han. 

Inom OECD:s samarbete mot avancerad skatteplanering, BEPS, diskuterar man just nu frågor om digital beskattning.

– OECD släppte i oktober 2020 en rapport på cirka 230 sidor om den digitala ekonomin, tax challenges arising from the digitalization. Det handlar om hur man ska kunna beskatta digitala tjänster och andra typer av affärer och operationer. Detta kommer att få genomslag längre fram. Man kan enkelt förklara att det handlar om att olika marknadsländer vill ha en större del av beskattningskakan. Reglerna vi har nu om vinstallokering är gamla och gjorda under andra förutsättningar och andra affärsmodeller, säger Jesper Persson, sektionschef på Skatteverket med inriktning på vinstallokering till Arbetaren .

Om land för land-rapporteringen är offentlig så redovisar företagen öppet om vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land de är verksamma, och då går det också att utkräva dom på ansvar

Tony Haddou, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson för Vänsterpartiet

OECD-projektet går ut på att multinationella företag ska kunna beskattas rättvist i sina produktionsländer. Tony Haddou menar dock att ett effektivt sätt att skapa transparens skulle vara att göra ”land för land-rapporteringen” offentlig. 

– I dagsläget finns land för land-rapportering som sker genom utbyte mellan länder och som ska komma skattemyndigheterna till del. Men uppgifterna omfattas av så kallad skattesekretess. Därför kräver vi en offentlig land för land-rapportering som en viktig åtgärd för att motverka skatteflykt. Om den är offentlig så redovisar företagen öppet om vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i varje land de är verksamma, och då går det också att utkräva dom på ansvar, säger Tony Haddou.

Men för detta krävs internationella överenskommelser. 2016 presenterade EU-kommissionen ett åtgärdspaket mot skatteflykt (Anti Tax Avoidace Package) som innebär att stora multinationella företag är skyldiga att lämna land-för-land-rapporter till skattemyndigheterna. 

Åtgärdspaketet kompletterades med ett förslag med krav på att rapporteringen måste vara transparant och öppen. Förslaget röstades dock ned i EU:s konkurrenskraftsråd den 28 november 2019. Sverige röstade nej tillsammans med länder som Luxemburg, Irland, Malta och Cypern – länder som brukar kritiseras för att vara just skatteparadis.

– Finansministern har gaddat ihop sig med Malta och Irland för att arbeta emot transparens och öppenhet. Det säger mycket om näringslivets makt över politiken, de lobbar både mot riksdagen och EU-kommissionen, säger Tony Haddou. 

Den globala hjälporganisationen Oxfam har granskat Sveriges agerande i internationella skattefrågor i en ny rapport som släpptes i november. I rapporten framgår hur den svenska regeringen återkommande röstat ned förslag från EU som skulle försvåra för företag att bedriva skatteflykt. 

Sverige har bland annat haft en tillbakalutad hållning i frågan om EU:s svarta lista för skatteparadis och röstat nej till förändrade digitala skatter. I Oxfams rapport framgår det att Spotifys grundare Daniel Ek skickade ett brev till Stefan Löfvén där han bad om att Sverige skulle rösta nej till ett EU-förslag om att beskatta digitala företags omsättning. 

– Om Sverige vill bidra till global utveckling och att länder med utbredd fattigdom ska öka sina resurser, och om vi ska ha ett modernt och rättvist skattesystem där bolag inte ska kunna gömma sina tillgångar, då måste man jobba med internationella överenskommelser. Det finns ingen annan väg att gå. Sverige är en röst för internationellt samarbete i princip alla andra frågor, men i skattefrågorna blockerar man viktiga politiska åtgärder, säger rapportförfattaren Heidi Lampinen på Oxfam till Arbetaren.

Hon menar att så länge det råder status quo när det gäller frågan om land-för-land-rapportering, förlorar man viktig tid i arbetet med att få bukt med skatteflykten.

– Då tillåter man helt enkelt att ojämlikheten ökar och förlorar värdefull tid. Nu befinner vi oss mitt i en pandemi och alla resurser som vi kan få till den gemensamma välfärden behövs. Sveriges agerande i skattefrågorna är oerhört allvarligt, säger Heidi Lampinen.

Enligt Oxfams rapport förlorar Sverige 23 miljarder årligen på grund av skatteflykten, vilket enligt organisationen motsvarar löner för 45 000 sjuksköterskor.

När Arbetaren frågar finansministerns pressekreterare om Sveriges agerande utifrån i Oxfams rapport, svarar han med en skriftlig kommentar i ett mejl.

”Att stoppa skatteflykt är oerhört viktigt och regeringen har drivit på för flera förändringar. Oxfam bortser tyvärr från alla steg regeringen tagit för att effektivt täppa till möjligheter till skatteflykt. Flera åtgärder har införts, bland annat ränteavdragsbegränsningsregler för att hindra skatteplanering med hjälp av lån, regler som motverkar möjligheten att skatteplanera genom att använda olikheter i olika länders lagar och ett system med automatiskt informationsutbyte om finansiella konton. Det förslag om offentlig land-för-land-rapportering Oxfam driver riskerar få motsatt effekt och frågan om beskattningen av den digitala ekonomin handlar mer om att marknadsländer vill ha en ännu större del av kakan än vad det handlar om skatteflykt. Mycket arbete kvarstår och regeringen kommer försätta jobba för att stoppa skatteflykt.”, skriver Johan Ekström.

Heidi Lampinen på Oxfam menar dock att de exempel på åtgärder mot skatteflykt som pressekreteraren nämner, är sådana som är beslutade inom EU och OECD och som Sverige därför är tvungna att genomföra. Lampinen menar att det inte är samma sak som proaktivt driven politik från Sverige.

Åter till Amazon. Företaget har konsekvent svarat att de betalar de skatter de ska i de länder där de är verksamma. Ett påstående som enligt de som förespråkar offentlig land för land-rapportering vore lättare att granska om en sådan reglering infördes.

Nick Chapman är PR-chef på Amazon inom EU. Han skriver att företaget inte hinner svara på Arbetarens frågor med anledning av rea-dagen Black Friday. ”Hursomhelst skulle jag säga att Amazon betalar alla skatter som krävs i varje land där vi opererar”, skriver han i mejlet till Arbetaren. Inte heller pressansvariga Marta Karlkvist på Amazon Sweden är mottaglig för intervju och skriver att Amazon ”tyvärr väljer att avstå denna gång”.

Diskussionerna för hur man i högre grad ska kunna beskatta techjättarna fortgår på internationell nivå. OECD presenterade i början av oktober ett uttalande om organisationens pågående arbete med att samla sina medlemsländer bakom en gemensam digitalskatt för nätjättar. Senast vid halvårsskiftet 2021 bör man han ha enats om villkoren för den digitala skatten.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade dock tidigare i september att EU kommer att påbörja införandet av en digital skatt redan under nästa år, oavsett om det blir en global överenskommelse eller inte. Den nya tidsfristen vid halvårsskiftet 2021 blir i sådana fall den sista för OECD.

Heidi Lampinen på Oxfam menar att det nu blir viktigt för Sverige att bejaka en modernisering av skattereglerna för digital beskattning.

– Sverige har länge stått emot en utveckling som globalt sett är på väg mot ökad beskattning av digitala bolag och verksamheter. Sverige kan inte fortsätta agera bakåtsträvande, utan måste komma med i matchen för rättvisa internationella skatteregler.