Utrikes #79/2020

Risk för prisras på utsläppsrätter igen

Kolkraftverket Gelsenkirchen i Tyskland. Beteendeförändringar efter pandemin riskerar att leda till ett nytt prisfall på utsläppsrätter med en ökad lönsamhet för kolkraft till följd. Foto: Martin Meissner/AP/TT

Pandemin med minskade utsläpp till följd har inte bara lett till positiva effekter. Den ledde också till ett prisras för utsläppsrätter. Forskare varnar nu för ett fortsatt prisfall som hindrar omställningen till fossilfritt.

När land efter land stängde ner i våras och fabriker i många fall gick på halvfart eller stod helt stängda så var det inte bara världens börser och ekonomier som sjönk – utan även priset på utsläppsrätter. 

En utsläppsrätt är ett styrmedel för att möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns ett visst antal utsläppsrätter som företag måste ha för att få släppa ut växthusgaser. 

Idén är att göra det olönsamt att inte agera klimatmedvetet och att skapa ekonomiskt incitament för att övergå till ett klimatsmart samhälle. 

– Det man såg under våren, när produktionen gick ner i och med pandemin, var att det skulle bli ett överskott på utsläppsrätter. Och då sjönk priset på dem, säger Lars Zetterberg, forskare vid IVL på Svenska Miljöinstitutet. 

Under våren var priset på utsläppsrätter nere under 16 euro per ton efter ett ras på över 40 procent. Men priset återhämtade sig snabbt. 

Lars Zetterberg. Foto: Pressbild
Lars Zetterberg. Foto: Pressbild

Men nu riskerar de beteenden som många anammat i och med pandemin leda till en fortsatt prisnedgång på utsläppsrätter vilket i sin tur skulle minska incitamentet för att minska utsläppen. 

– I dag med ett pris med 25 euro är det inte lönsamt att göra el med kol, men ligger priset på utsläppsrätter på 16 euro så kan det vara lönsamt. Då finns risken att kolkraften kommer tillbaka, säger säger Lars Zetterberg och fortsätter: 

– Får man ett prisfall igen kommer en omställning till fossilfritt inte vara lika lönsamt som i dag. 

Innan pandemin infördes en reserv dit utsläppsrätter kunde sparas till ett senare skede. Reserven har ett tak och blev den full så försvann de utsläppsrätter som var över taket. Det blev en akut räddning för problemet. 

År 2023 kommer det ske en storstädning av alla överblivna utsläppsrätter, därefter kommer överföringstakten av överskottet halveras. Det gör att reserven inte kommer att kunna suga upp överskottsrätter som de gör i dagsläget. Om våra beteendena ändras, vilket bland annat flygindustrin tror, så kommer överskottet att växa. 

– Överföringen till reserven kommer då gå för långsamt vilket kommer leda till att det kommer att byggas upp ett överskott som marknaden har tillgång till, säger Lars Zetterberg. 

Resultatet blir då att priserna på utsläppsrätter går ner och att incitamenten för förnyelsebart minskar.

– Ett pris på 25 euro gör kolkraften olönsam. Vid det priset är dock fossilgas fortfarande lönsamt, men samtidigt även vind. Det är här vi måste ha priset, eller högre för att det ska vara lönsamt att gå över till förnybar energi, säger Lars Zetterberg och pekar samtidigt på att det krävs ännu mer för en övergång inom industrin.

Ska det ska vara ekonomiskt försvarbart med förnybar industri måste priset ligga någonstans mellan 70 och 100 euro.

– Ska hela samhället för att ställas om till klimatsmart är det en bra bit att gå.

Zetterberg menar att pandemin både är en möjlighet och ett hot.

– Dels har man lärt sig att man kan jobba hemifrån på ett annat sätt än tidigare och att man inte behöver resa så mycket. Det kan bli kvarvarande effekter som kan vara betydelsefulla, säger han för att sedan gå in på hoten. 

– Sen är det de här återuppbyggnadspengarna. Där har man en möjlighet att styra åt verksamheter som är klimatsmarta och kickstarta igång klimatomställningen. Men om man inte gör det utan bara fördelar pengarna på gamla fossila tekniker gräver man en grop i statskassan. Pengar som sen inte kommer finnas tillgängliga för klimatomställningen, säger han.

I mitten av september då delar av budgeten presenterades framstod den som en stor satsning på miljön och klimatomställningar. 

– Det här är inte bara den största budget som har presenterats, det är också den grönaste, sade Per Bolund (MP) när delar av den nya budgeten presenterades i mitten av september.  

Av budgetens hundra miljarder var knappt 10 miljarder till miljö- och klimatåtgärder, vilket är något som Zetterberg menar inte är nog. 

– Tittar man på EU så har de lagt sina återställningspengar så att 30 procent ska gå till klimatomställning. Det är ju mer ambitiöst än Sverige, säger Lars Zetterberg. 

Under sommaren nästa år kommer reglerna kring utsläppshandel ses över. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga