Utrikes #67/2020

”Det viktigaste valet för fackförbunden sedan 1932”

Medlemmar från det amerikanska postfacket - American Postal Workers Union - tillsammans med den demokratiska kongressledamoten Judy Chu. Foto: Sarah Reingewirtz / AP / TT Nyhetsbyrån

I upptakten till det amerikanska presidentvalet har landets fackförbund börjat ta ställning för en av presidentkandidaterna, och i år har flera polisförbund uttalat stöd för Trump. Arbetaren pratar med professorn Joseph A. McCartin om den amerikanska fackföreningsrörelsen idag och fackens roll i presidentval.

”Ingen kommer gå säker i Bidens Amerika”. Så sa Donald Trump nyligen i ett tal för fackförbundet New York City Police Benevolent, som representerar 24 000 poliser, enligt NBC News.

Förbundet har tidigare i år gått ut med att de ställer sig bakom Donald Trump i årets presidentval. Efter att det offentliggjordes skrev förbundets ordförande Patrick Lynch, enligt New York Times, att han inte kan minnas att de någonsin tidigare uttalat ett stöd för någon presidentkandidat.

Flera polisförbund har valt att stötta Trump i årets val, motiverade av att han tydligt ställt sig bakom polisen när det gäller Black Life Matter- protesterna och att han tagit ställning mot demonstranternas önskan att minska det statliga stödet till polisen, det menar Joeseph A McCartin, professor i arbetarhistoria på Georgetown university, som svarar på Arbetarens frågor över mail.

­– Trump har offensivt sökt polisförbundens stöd, precis som Richard Nixon sökte stöd från konservativa byggnadsarbetare och deras fackföreningar under antikrigsprotesterna 1970, säger han.

Trump har fördjupat och förstärkt det anti-fackliga föraktet bland republikaner. Men han har också lyckats få över en betydande andel vita, fackliga medlemmar till hans sida.

Joeseph A McCartin, professor i arbetarhistoria på Georgetown university

Den tredje november avgörs om Donald Trump får ytterligare fyra år vid makten, eller om Joe Biden tar över presidentposten.

Joseph A. McCartin.
Foto: Mara McCartin

I årets valkampanj har Donald Trump använt sig av budskapet ”Lag och ordning”. Samma fras användes av Richard Nixon i presidentvalet 1968, året som Martin Luther King mördades och anti-rasistiska upplopp spreds över landet, protester som i år har jämförts med Black Life Matter-protesterna.  

– Trump har fördjupat och förstärkt det anti-fackliga föraktet bland republikaner. Men han har också lyckats få över en betydande andel vita, fackliga medlemmar till hans sida, säger Joseph A McCartin.

Samtidigt som flera polisfack backar Trump, stöttar några av landets största fackförbund – som Teamsters och Service Employers International Union –  Joe Biden. Tillsammans har de två förbundem cirka 3,3 miljoner medlemmar.

Tidigare var Teamsters och några av byggarbetareförbunden de förbund som troligast skulle ställa sig bakom republikanska kandididater. Men så är inte fallet längre när det kommer till Teamsters, berättar Joseph A. McCartin.  Han berättar även att många av landets byggarbetareförbund blivit besvikna över att Trump inte hålt sitt löfte om massiva infrastruktursatsningar.

Även det amerikanska postfacket har ställt sig bakom Biden. SVT skrev förra veckan om hur Trumpadministrationen anklagats för att försöka försvåra för väljare att rösta via post efter att brevlådor plockats bort, övertid förbjudits och sorteringsmaskiner monterats ned. Detta trots att antalet poströster tros öka i år till följd av pandemin. Nu har chefen för det amerikanska postverket USPS sagt att besparingsåtgärderna tillfälligt stoppas.

På postfackets hemsida skriver förbundets ordförande Mark Dimondstein:

”Donald Trumps politik har tydligt visat på att han är ett allvarligt hot mot våra respektabla postjobb, våra fackföreningar och rätten till en offentlig posttjänst.”

Joeseph A McCartin berättar att de fackliga ställningstagandena kan ha stor betydelse både nationellt och i vissa viktiga delstater. När ett fack väl tagit ställning bakom en kandidat kan drar de igång ett maskineri av fackliga volontärer som kan arbeta för att samla in pengar och mobilisera väljare.

Statistik från januari 2020 visar att 10,3 procent av landets förvärvsarbetare är organiserade i ett fackförbund, vilket motsvarar 14,6 miljoner personer. Detta enligt siffror från den amerikanska byrån för arbetsstatistik. 1983, det första året som det finns jämförbar data, var 20,1 procent av landets befolkning ansluten till ett fackförbund och därefter har antalet medlemmar gått stadigt nedåt.

Joeseph A McCartin förklarar att medlemstappet bland annat beror på att ekonomin idag ser annorlunda ut jämfört med när fackföreningarna växte fram och de arbetsrättsliga lagarna, som idag är nära 70 år gamla, konstruerades.

Facken har förlorat förhandlingsinflytande. Däremot kvarstår deras politiska inflytande, delvis på grund av att de har blivit skickligare på att mobilisera sina medlemmar.

Joeseph A McCartin, professor i arbetarhistoria på Georgetown university

Ett ökad motstånd från arbetsgivare riktat mot fackföreningar, ett minskat tvåpartistöd i takt med att republikanerna allt mer motverkat fackföreningsrörelsen, en oförmåga att reformera lagarna till följd av senatens möjlighet att ”prata ihjäl” ett förslag och en polarisering bland den amerikanska väljarkåren är andra orsaker som han pekar på.

– Facken har förlorat förhandlingsinflytande. Däremot kvarstår deras politiska inflytande, delvis på grund av att de har blivit skickligare på att mobilisera sina medlemmar, säger han.

Vilka är de viktigaste frågorna för amerikanska fack just nu?

– Att laga vårt trasiga sjukvårdssystem, högre löner, barnomsorg och progressiv beskattning.

Hur viktigt är det här valet för fackföreningsrörelsen?

– Det är det viktigaste valet fackförbunden har stått inför sedan 1932, säger han.

En av anledningarna, enligt honom, är att högsta domstolens framtid står på spel i samband med att slutet närmar sig för två av de mer liberala domarna som brukar stå på arbetarnas sida. I USA utnämns högsta domstolens domare på livstid av presidenten.

– I USA har domstolarna mer makt att påverka arbetsmarknadsförhållanden än i många andra länder. Beslut i domstol kan upphäva lagstiftningsreformer.

– En annan anledning är att de politiska beslut som måste fattas med anledning av covid-19, och dess ekonomiska påverkan, är enorma. Det här är den största ekonomiska krisen i USA sedan den stora depressionen, säger han.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984