En avgörande stund för hbtq-rättigheter

I helgens digitala Stockholm Pride står det kallare klimatet för Europas hbtq-personer på dagordningen. Samtidigt pågår det parlamentariska arbetet inför den nya asyllagen – hur kan den komma att påverka situationen för hbtq-flyktingar som kommer till Sverige?

Inrikes
Demonstration mot diskriminering mot hbtq-personer i Warszawa i juni i år.
Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

I maj publicerade International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association, ILGA, sin årliga Rainbow Europe Map för 2020. Varje år kartlägger de hbtq-personers rättigheter runt om kontinenten. För andra året i rad har utvecklingen backat, i samband med att befintliga rättigheter på vissa håll försvunnit.  

Organisationen menar att pandemin har drivit utvecklingen i Europa till en avgörande brytpunkt.

Det land som backat mest i kartläggningen är Ungern, där parlamentet under våren föreslagit att förbjuda ändring av juridiskt kön.

Även i Polen har situationen försämrats. Landets regerande parti Lag och Rättvisa har under sina fem år vid makten inlett en nedmontering av det oberoende rättsväsendet. Sedan början på 2019 har flera delar av landet förklarat sig som hbtq-fria zoner.

Under den polska presidentvalskampanjen tidigare i sommar, sa den nuvarande presidenten Andrzej Duda, enligt SVT, att ”EU:s HBTQ-ideologi är ett större hot mot Polen än vad kommunismen var en gång i tiden”.

– Det vi ser är en pågående trend där auktoritära stater inskränker mänskliga rättigheter och hbtq-personers rättigheter, säger Deidre Palacios, ordförande för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL.

– Det här grundas i en ideologi, som inte ser hbtq-personer som en rättighetsfråga, utan som ett hot mot samhället och kärnfamiljen, säger hen.

Som den ser ut nu så måste man vara i kontakt med vården i minst två års tid för att få ändra en siffra i sitt pass.

Deidre Palacios

Deidre Palacios berättar att de på RFSL har märkt av en större utsatthet även bland hbtq-personer i Sverige under våren, då fler än tidigare sökt sig till RFSL Stödmottagning och där många berättar om utsatthet i hemmet och brist på trygga platser 

I ILGA:s rapport så hamnar Sverige på tionde plats, vilket är samma som förra året.

Deidre Palacios
Foto: Katja Sandström

– Vi har uppnått många rättigheter, men har mycket kvar, säger Deidre Palacios.

RFSL anser exempelvis att Sverige behöver en ny könstillhörighetslag.

– Som den ser ut nu så måste man vara i kontakt med vården i minst två års tid för att få ändra en siffra i sitt pass, säger hen. 

En annan fråga som kommer att diskuteras under Pridefestivalen är Sveriges behandling av hbtq-flyktingar, där migrationsverkets trovärdighetsbedömningar ska avgöra om en person är hbtq eller inte.

Arbetaren har tidigare rapporterat om förhandlingarna inför den nya migrationslagen, som enligt plan ska börja gälla i juli nästa år. För att se till att lagen är på plats till dess tillsattes en parlamentarisk sammansatt migrationskommitté förra hösten för att arbeta fram det nya lagförslaget.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, MP, skrev tillsammans med miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk, en debattartikel publicerad i Aftonbladet den 3 juli. Enligt dem saknas det enighet i migrationskommittén när det gäller behovet att stärka skyddet för hbtq-flyktingar.

Den föreslagna ändringen av regler för familjeåterförening skulle då ha som krav att paret levt ihop i minst två år. Något som de menar är en omöjlighet för många hbtq-flyktingar, eftersom de tvingas fly länder där just sådant inte är lagligt.

”Det råder inget tvivel om att hbtq-personer är bland de första som drabbas när migrationspolitiken stramas åt”, skriver de i debattartikeln.

Den 7 juli dock brakade migrationskommitténs förhandlingar samman, till följd av att partierna, med Moderaterna och Socialdemokraterna i spetsen, inte lyckats nå en bred uppgörelse. Därför har kommitténs slutmöte skjutits fram till den 7 augusti. Ett färdigt förslag skulle läggas fram till regeringen den 15 augusti, men även detta datum skjuts fram.

Thomas Rolén, migrationskommitténs ordförande, säger till Sveriges Radio den 23 juli att majoriteten av partierna har en samsyn över många av förslagens grundläggande frågor. Skiljelinjerna ska ligga i de egna frågor som partierna har fått lägga till.

När den tillfälliga lagen upphör att gälla nästa juli så kommer den tidigare migrationslagen att börja gälla igen om ingen ny lag finns i dess ställe. Thomas Rolén berättar att majoriteten är överens om att de inte vill gå tillbaka till den mer generösa flyktingpolitik som gällde fram till den tillfälliga migrationslagen, och menar med det att sannolikheten är stor att en ny lag kommer vara på plats till dess.    

Deidre Palacios menar att förslagen, som hittills nått ut från migrationskommitténs diskussioner, skulle slå hårt mot hbtq-personer. Ett av dessa förslag innebär att tillfälliga, istället för permanenta, uppehållstillstånd ska bli huvudregel, istället för permanenta.  

– Den ovisshet som tillfälliga uppehållstillstånd innebär skapar lidande. Sexuell läggning är ingenting som förändras, det är inte tillfälligt, säger hen.