MSB kan betala halv miljon i månaden för direktupphandlad app

Det var så bråttom med smittspårningsappen att MSB frångick reglerna om offentlig upphandling och direktupphandlade uppdraget till ett privat hälsoteknikföretag. Men nu ligger appen på is. Appen kan komma att kosta över en halv miljon av skattebetalarnas pengar i månaden. Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt med inriktning mot offentlig upphandling, ifrågasätter starkt förfarandet och tycker att upphandlingen borde göras om.

Inrikes
I vanliga fall har MSB en skyldighet att göra en offentlig upphandling – men den här gången frångicks lagstiftningen med motiveringen att det var bråttom på grund av hälsokrisen.
FOTO: Tommy Pedersen/TT, Arbetaren, Skärmdump Montage: Arbetaren

Uppdatering: Sedan publicering har MSB backat från sin uppgift att kostnaderna på 590 000 i månaden löper på. Grundavgiften betalas ut först när tjänsten är i bruk. Arbetaren inväntar information om vad den hittills har kostat.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har under längre tid samarbetat för att ta fram ett digitalt verktyg med syftet att kartlägga symptom för covid-19 och svenskars beteendeförändringar till följd av pandemin. Det digitala verktyget, den omtalade så kallade ”appen”, stoppades senare av Folkhälsomyndigheten. Men historien slutar inte här. Trots att projektet stoppats utgår fortfarande stora ersättningar till ett privat hälsoteknikföretag.

Den 9 april tecknade Åke Holmgren, enhetschef på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ett avtal med det privata hälsoteknikbolaget Platform24 Healthcare, som ägs av Wallenbergkoncernens investmentbolag Investor och Apoteket AB. Syftet med avtalet var att ge det privata företaget uppdraget att ta fram molntjänsten för informationsspridning och för att registrera symptom hos covidsjuka – och hantera den omtalade smittspårningsappen.

Inom ramen för molntjänstlösningen använder sig Platform24 av den amerikanskägda underleverantören Amazon Web Services (AWS), som ägs av nätjätten Amazon. I projektets risk- och sårbarhetsanalys framgår också att även om all lagring enligt avtalet antas ske i Sverige innebär den nya amerikanska lagstiftningen CLOUD Act att USA också har rätt att begära ut information och data på servrarna.

Foto: Privat
Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt med inriktning mot offentlig upphandling

Enligt MSB skedde direktupphandlingen med hänvisning till den pågående krisen med covid-19. I vanliga fall har MSB en skyldighet att göra en offentlig upphandling – men den här gången frångicks lagstiftningen med motiveringen att det var bråttom på grund av hälsokrisen. Myndigheten valde istället att direkt förhandla med det privata hälsoteknikföretaget och göra ett undantagsförfarande. 

Arbetaren har låtit Andrea Sundstrand, docent vid Stockholms universitet i offentlig rätt med särskild inriktning mot offentlig upphandling, ta del av beslutet om direktupphandling. Hon menar att den inte gått rätt till.

– De skriver att grunden för direkupphandlingen är att det är så bråttom, men om det här projektet ännu inte dragit igång verkar ju så inte vara fallet. Man får bara använda det här undantaget om man inte kan hålla tidsfristerna i de övriga upphandlingsförfarandena. Där finns det ju möjlighet att gå ned till så kort tid som 25 dagar med annonsering. Men myndigheten anser att de inte ens haft tid med detta och då har det här inte ännu levererats vad jag förstår. Då kan man fråga sig – varför var det så bråttom?

Det andra jag reagerar på är att avtalet löper på obestämd tid. Det måste därför ses som ett långsiktigt projekt med flera faser, och då går det inte att göra den här typen av upphandlingar.

Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt

I avtalet om molntjänstlösningen, som Arbetaren tagit del av, framgår det att Platform24 ska erhålla en ersättning som består dels av en fast grundersättning på 590 000 kronor per månad, samt en rörlig avgift när tjänsten tas i bruk. Utöver de 590 000 kronorna, ska Platform24 få 125 000 kronor i månaden för dygnet runt-support. Avtalet löper på obestämd tid – det finns alltså ingen sluttid på tjänsten.

– Det andra jag reagerar på är att avtalet löper på obestämd tid, fortsätter Andrea Sundstrand. Det måste därför ses som ett långsiktigt projekt med flera faser, och då går det inte att göra den här typen av upphandlingar.

Anders Asplund är chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten. Han säger till Arbetaren att en direktupphandling måste uppfylla fyra kriterier, varav en handlar om ”synnerlig brådska”.

Foto: CA Studio
Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten

– Om det är en brådska och absolut nödvändigt, så får du direktupphandla. Men den synnerliga brådskan kan inte vara för evigt. Man kan inte hänvisa till synnerlig brådska år ut och år in, säger Anders Asplund och fortsätter:

– En direktupphandling på grund av synnerlig brådska ska täcka det omedelbara behovet, som närmast är av force majeure-karaktär, det kan inte pågå längre än nödvändigt. Man bör påbörja en annonserad upphandling i konkurrens så snart det går.

Det blir tydligt att de tänkt detta som ett mer långsiktigt projekt. Då undrar man vad som var så brådskande om detta var tänkt att användas i flera år? 

Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt

Detta menar Andrea Sundstrand att MSB inte tagit hänsyn till. Hon reagerar särskilt på formuleringen att ”lösningen på sikt ska ha möjlighet att hantera en mer omfattande informationssamling än det som initialt avtalats”. 

– Det blir tydligt att de tänkt detta som ett mer långsiktigt projekt. Då undrar man vad som var så brådskande om detta var tänkt att användas i flera år? 

När Arbetaren ber om svar från MSB:s presstjänst gällande vilken rättslig grund de haft för att tillämpa direktupphandlingen som ett undantagsförfarande, kommer ingen ytterligare information. Istället hänvisar myndigheten till motiveringen i beslutet om direktupphandling.

Om grunden är brådska, hur kan det komma att avtalet sedan inte verkar ha tillämpats? Varför var det så bråttom, nu har ju planerna på så kort tid lagts på is?

– Avtalet trädde i kraft den 9 april, 14 dagar efter beslut att starta projektet. Skyndsamhetsfaktorn har varit avgörande för framtagningen av lösningen. Att lösningen inte tagits i drift är på önskan av Folkhälsomyndigheten, skriver MSB:s pressekreterare Anna Lindbäck i ett mejl till Arbetaren.

Jag rekommenderar att avtalet sägs upp och att en regelrätt offentlig upphandling genomförs.

Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt

Men Andrea Sundstrand säger att Folkhälsomyndighetens agerande inte har någon betydelse.

– Det har ingen betydelse om lösningen senare stoppas, det borde redan innan anskaffningen ha klargjorts om den verkligen behövdes. Det går inte att köpa varor och tjänster genom direktupphandling om de kanske behövs, det ska finnas ett faktiskt skyndsamt behov. Värdet på den här upphandlingen, om det skulle löpa i fyra år, uppgår till över 30 miljoner, och då är det bara utifrån grundersättningen. Det finns säkert många andra leverantörer som gärna skulle vara med och erbjuda den här tjänsten om de fick chansen. Jag rekommenderar att avtalet sägs upp och att en regelrätt offentlig upphandling genomförs.

Trots att det digitala verktyget stoppats är avtalet fortfarande i kraft. Av MSB:s svar på Arbetarens frågor framgår det att myndigheten fortfarande har förhoppningen att projektet ska tas vidare. Man hänvisar till en dialog med berörda myndigheter som avses ”bli avklarad i närtid”.