Att storföretag beslutar eller planerar aktieutdelningar på tvåsiffriga miljardbelopp, samtidigt som personal varslas eller permitteras har väckt stor upprördhet, hos facken och hos politiker av alla färger.
Nu höjs krav på att om staten, med skattemedel, ska stödja eller rädda företag kan det inte ske villkorslöst. Men finansministerns öppning för statligt delägande som motkrav på måndagen väcker reaktioner från arbetsköparhåll.
– Staten ska inte gå in som ägare i det privata näringslivet. Och det är inte något som ska styras av coronakrisen, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom på arbetsköparorganisationen Industriarbetsgivarna till Arbetet.
Hon får i samma artikel medhåll från Teknikföretagens vd Klas Wåhlberg som till tidningen säger att det är fel tillfälle att diskutera förändrad ägarstruktur i näringslivet.
Att staten blir delägare i företag där staten går in med garantier och kapital är en rimlig följd.
Åsa-Pia Järliden, ekonom på LO
Men förslaget får stöd från LO.
– Att staten blir delägare i företag där staten går in med garantier och kapital är en rimlig följd, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden till Arbetet.
Under förutsättning att riksdagen klubbar förslagen på torsdag ska företag få statligt stöd för att kunna korttidspermittera anställda, det vill säga att personal går ned i tid med nära full lön.
Om en heltidsanställd går ned till två-dagars arbetsvecka mister den anställda 8 procent av lönen, företaget halverar lönekostnaden eftersom den andra hälften betalas med pengar från staten.
Men flera stora företag, däribland ABB och Volvo, båda industriföretag, har väckt stor upprördhet genom att besluta om miljardutdelningar till aktieägarna och i Volvos fall också vilja ta del av det statliga permitteringsstödet.
– Pengarna ska gå till att rädda jobb och inte till fest för aktieägarna, sade Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson till Svd i förra veckan.
Förslaget fick stöd från finansmarknadsminister Per Bolund, mp, men mötte omedelbart mothugg från flera näringslivstoppar, bland annat Alectas vd Magnus Billing.
– Det är bolagsstyrelserna som ska göra denna bedömning när de lägger fram utdelningsförslag och ägarna när de fattar beslut om utdelningsförslagen. Det är rimligen inte något som staten eller Per Bolund bör ha någon åsikt om, annat än som aktieägare eller styrelseledamot, sade Magnus Billing till Dagens industri på söndagen.
Jag tror att det är fel att politiker ska bestämma hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut.
Christer Gardell, rikskapitalist
Och han fick medhåll från riskkapitalisten Christer Gardell, som själv har ett ägande i ABB som nyligen beslutade om aktieutdelning på 18 miljarder. Med finansmannens 5,9-procentiga innehav innebär det en miljard kronor till honom själv.
– Jag tror att det är fel att politiker ska bestämma hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut. Det bör överlåtas till kompetenta styrelser som är bäst skickade att fatta dylika beslut. Jag är övertygad om att samtliga styrelser gör omdömesgilla överväganden vad gäller utdelningar under dessa turbulenta tider, sade han till Dagens industri på söndagen.
På måndagen stod det klart att Vänsterpartiet tycks ha fått gehör för sitt förslag i finansutskottet att inte betala ut stöd till företag som samtidigt som de delar ut pengar till ägarna. Då skickade utskottet vidare följande formulering i sitt betänkande till riksdagen:
”Under sådana förhållanden kan det inte anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar.”
– Tar man del av olika former av statliga stöd, som då är skattebetalarnas pengar, då är det klart att det kan sticka skattebetalarna i ögonen om man samtidigt gör stora utdelningar, sade finansminister Magdalena Andersson till Dagens Nyheter på måndagen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.