Vårdens ”hjältar” bekämpar corona under hot om uppsägning

”Provocerande,” ”ironiskt”, ”ansvarslöst och respektlöst” att kallas ”hjältar” och möta coronapandemin under hot om uppsägning. Så reagerar två Stockholmsläkare på att besparingsplanerna ligger kvar trots kris. Facken kräver nu att Karolinska häver tidigare varsel.

Inrikes
Karolinskas varsel om sammanlagt 266 läkare och undersköterskor ligger kvar.
Foto: Anders Wiklund/TT

”Hjältar i vita rockar” så kallar Iréne Svenonius, finansregionråd i Stockholm, återkommande den redan hårt belastade vårdpersonal som nu tacklar coronaepidemin.

Men i bakgrunden kvarstår de besparingskrav som innebär vidare personalneddragningar och på Karolinska universitetssjukhuset ligger varsel om uppsägning kvar. Situationen är ”provocerande” säger läkare Arbetaren pratat med. 

– Rent personligt känns det ju som världens mest ironiska situation att Svenonius kallar oss hjältar men att vi ändå ska sparkas sedan när krisen är över, säger Jona Elings Knutsson, specialistläkare på Karolinska i Huddinge och tidigare krönikör i Arbetaren.

Vårdpersonalen i Stockholm går på högvarv för att ta hand om corona-patienter och förbereder sig för ”det värsta”, en smittoexplosion liknande den som drabbat Italien och nu Spanien.

I slutet av förra månaden drog Södersjukhuset och Danderyds sjukhus tillbaka sin del av de 800 varsel om uppsägning som legat sedan i slutet av förra året. Men Karolinskas varsel om sammanlagt 266 läkare och undersköterskor ligger kvar.

Detta samtidigt som sjukhuset ska ställa om för akut omhändertagande av corona-patienter och politiken gör upp planer för hur extra vårdpersonal ska kunna skakas fram akut. Kommunal och Läkarföreningen kräver nu att varslen dras tillbaka.

– Det är oansvarigt att gå vidare med varslen när vi står mitt i en pandemi. Vi ser inte hur vi ska göra oss av med den här personalen, eftersom den behövs, säger Catharina Häggbom förhandlingsansvarig på Kommunal till DN.

Men som svar kom inga andra löften än att inga läkare eller undersköterskor kommer att säga upp ”i nuläget”.

”Formellt sett ligger varslen kvar men vi jobbar inte aktivt med varselprocessen då det är viktigt att vårdpersonal och de som är involverade i samverkan kring förändringarna, ägnar sig åt sitt uppdrag i vården helt och hållet”, skriver Karolinskas HR-direktör Patricia Enocson till tidningen.

Nu lyfter de oss till skyarna, men i grunden är planen densamma, man ska flytta pengarna från sjukhusen.

Akil Awad, läkare och initiativtagare till Stockholms vårdupprop

Jona Elings Knutsson på Karolinska och ST-läkaren i kardiologi, Akil Awad, på Södersjukhuset är båda överens. Det är upprörande att leta med ljus och lykta efter ny personal, men samtidigt låta den kvarvarande arbeta under hot om uppsägning.

– Det är väldigt ansvarslöst mot patienterna och respektlöst mot de anställda. Det är ju upprörande när vi har så uppenbart otillräckliga och obefintliga marginaler. Det blir smärtsamt tydligt i en sådan här tragedi, men signalerna fanns redan innan, säger han.

Foto: Privat
Akil Awad, ST-läkare i kardiologi vid Södersjukhuset och en av initiativtagarna till Stockholms Sjukvårdsupprop.

Men han varnar samtidigt för att lägga allt fokus på Karolinskas varsel. Även om de andra sjukhusen dragit tillbaka sina, ligger regionens sparbeting fortfarande kvar. Personalneddragningen ska bara ske genom att inte ersätta pensionsavgångar och fylla vakanser.

– Man ber om hjälp nu. Nu lyfter de oss till skyarna, men i grunden är planen densamma, man ska flytta pengarna från sjukhusen. Det sker i skymundan och vi tycker att det är både provocerande och väldigt problematiskt att man tar oss för givet, samtidigt som planen ligger kvar, säger Akil Awad som också är en av initiativtagarna till Stockholms sjukvårdupprop. 

I en skriftlig kommentar till Arbetaren skriver finansregionrådet Iréne Svenonius:

”Läget är exceptionellt och vårdens medarbetare gör otroliga insatser, särskilt under dessa väldigt pressade förhållanden och är sannerligen hjältar.”

Hon skriver vidare att sjukvården kommer tilldelas 1,7 miljarder utöver dagens budget under 2020. Men i sitt svar bemöter hon inte kritiken om dubbelheten i budskapet. Hon skriver att de nu uppkomna kostnaderna ska ”kompenseras i efterhand”, men säger inget om vad som händer med de tidigare besparingsplanerna.

”För alla de kostnaderna ska vården kompenseras i efterhand. Det behövs nu ännu fler i vården och regionen arbetar med att ställa om och stärka upp sjukhusen med mer vårdpersonal i arbetet med att bekämpa Covid-19”, skriver Iréne Svenonius i ett mail till Arbetaren.