Retro #18/2020

80 år sedan attentatet mot Norrskensflamman

Brandruinen efter attentatet. Foto: Wikimedia commons

Det har gått 80 år sedan terrorattentatet mot tidningen Norrskensflamman, som kostade fem personer livet. Arbetaren ser tillbaka på vad tidningen skrev dagen efter branden blivit känd.

Natten till den 3 mars 1940 dödades fem personer i attentatet mot Kommunistiska partiets tidning Norrskensflammans redaktionshus i Luleå. En sprängladdning hade placerats i en tryckpress och hela huset övertändes. Tidningens ekonomichef Arthyr Hellberg, hans fru Alice och deras åttaåring Maj, samt Svea Granberg som var kassör i det kommunistiska ungdomsdistriktet och hennes tolvåriga son Torgny.

I det nummer av Arbetaren som kom ut morgonen den 4 mars frågade man sig om branden var en mordbrand. Tidningen skriver: ”Det anmärkningsvärda är, att branden synes vara anlagd. Nattetid väcktes grannarna vid ett ljud, som liknade en explosion. Och inom några få ögonblick var byggnaden övertänd.”

Man skriver vidare: ”Om det skulle visa sig, att mordbrand föreligger, så ligger det nära till hands att antaga, att dådet förestavats av politiska motiv. För icke så länge sedan ägde ju en explosion rum i kommunisternas fastighet i Stockholm. Ha vi nu i det här landet kommit in i en period där den politiska terrorn släpps lös? Var skall man i så fall söka gärningsmännen? Kunna de sökas på annat håll än hos de andra ytterlighetsgrupperna? Hos nazisterna?”

Tidningen domineras vid den här tiden av rapportering kring det finska vinterkriget, kritik mot bolsjevismen och ihärdig rapportering om och högljudd kritik av de svenska koncentrationsläger där syndikalister och kommunister placerades.

I april kunde tidningen rapportera att fem män häktats som erkände sin medverkan i attentatet. Det var tre fänrikar – Borgström, Krendel och Nordström, en journalist, Gunnar Hedenström vid Norrbottens-Kuriren, och en värnpliktig vid namn  Palmqvist. Några dagar senare inträffade det sensationella att Luleås stadsfiskal Ebbe Hallberg och kapten Uno Svanbom häktades för att ha deltagit i planeringen av attentatet. Männen åtalades dock inte för mordbrand utan skadegörelse och dömdes till straffarbete på mellan två och sju år. Ebbe Hallberg dog kort därefter på Långholmen. De övriga benådades av samlingsregeringen 1944.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp