Järnväg, hamnar och motorvägar är under blockad i Kanada. En naturgasledning planeras att dras genom Wet’suwet’ens marker, utan ursprungsbefolkningens tillstånd, som nu försöker försvara sina rättigheter.
– Det handlar om vår självständighet, om våra rättigheter och vår rätt till den här marken. Men det handlar också om hela mänskligheten, om jordens tillstånd just nu och det faktum att om vi inte gör något kommer det vara för sent, säger Molly Wickham, Gidimt’ens talesperson, som tillhör en av Wet’suwet’en fem klaner, i en video på deras hemsida.
Den 6 februari. Den federala polisen, utför en räd mot ett av de läger som satts upp för att blockera bygget av en 670 kilometer lång naturgasledning, som företaget Coastal GasLinks planerat bygga. Sex personer arresteras. Företaget vill dra gasledningen genom ett område som tillhör Wet’suwet’en, en av Kanadas urfolk, vars landområde ligger i de centrala delarna av provinsen British Columbia, i västra Kanada.
Den 10 februari. Unist’ot’en, en del av en av Wet’suwet’ens fem klaner, har hängt upp röda klänningar runt om deras blockad. Marken är snötäckt och det är helt vindstilla samtidigt som en ceremoni hålls för de tusentals urfolkskvinnor som försvunnit eller mördats sedan 80-talet. I en nationell utredning om ämnet, som släpptes sommaren 2019, kallar det som skett för ”ett folkmord” och att ”koloniala strukturer möjliggjort folkmordet”. Den federala polisen anländer till blockaden mitt under ceremonin, för bort de som håller i den och tar ned klänningarna. Efteråt skriver Unist’ot’en på deras hemsida: ”Försoningen är död. Revolutionen lever”.
– Händelserna som lett upp till det som skedde den 10 februari är ännu en kulmination av Kanadas försök att misskreditera och kriminalisera oss för att i huvudtaget existera på våra marker som vi alltid har gjort – genom att skydda rätten till för våra marker, vår historiska ekonomi och våra sätt att stärka oss själva – för att det hotar den kapitalistiska ekonomin, säger Karla Tait, som tillhör Unist’ot’en, till The Intercept.
Den 14 februari. Tyendinaga, som också tillhör Kanadas urfolk, har blockerat järnvägen i Ontario i solidaritet med Wet’suwet’en i ungefär en vecka. Tågtrafiken blockeras även i andra delar av landet och tågtrafik står stilla på flera platser. Hamnar blockeras och sympatiprotester bryter ut i östra delarna av landet.
Man kan inte avlägsna människor från deras eget land med vapen i hand. Ett brott har begåtts och det är den federala polisen som är förbrytarna.
Kanenhariyo Seth LaFort
Den 23 februari. Järnvägsblockaderna har pågått i 18 dagar. Kanadas premiärminister Justin Trudeau pressas från olika håll att lösa konflikten till följd av att infrastrukturblockaderna bland annat påverkat landets ekonomi.
Den 24 februari. Ingången till Vancouvers hamn blockeras i solidaritet med We’tsuwet’en. Polisen utför en morgonräd mot Tyendinagas blockad och griper flera personer.
– Kanada begår brott mot mänskligheten i Wet’suwet’ens landområde. De har brutit sina egna såväl som Wet’suwet’ens och internationella lagar. Man kan inte avlägsna människor från deras eget land med vapen i hand. Ett brott har begåtts och det är den federala polisen som är förbrytarna, säger Kanenhariyo Seth LaFort i ett pressmeddelande på Unist’ot’ens hemsida.
Situationen i provinsen British Columbia är speciell eftersom att ursprungsbefolkningen i området aldrig slöt några avtal om marken under kolonialtiden, vilket majoritet av provinserna i Kanada gjorde. Det har i det här fallet gjort att det inte står klart vilka regler som gäller. År 2012 ändrade dock den dåvarande konservativa regeringen delar av lagstiftningen för att förenkla utvinningen av naturresurser som finns i ursprungsbefolkningens landområden. I samband med detta startades proteströrelsen ”Idle No More”.
Företaget Costal Gaslink menar att gasledningen har godkänts av ett inhemskt råd, ett beslut som ledarna för Wet’suwet’en inte anser att rådet har mandat att fatta. Rådet, som består av personer som tillhör Wet’suwet’en, anser däremot att ledningen kan bidra till arbetstillfällen och bättre ekonomi för de som bor i området.
Diskussionen om naturgasledningen har pågått i flera år och gasledningen är en av Kanadas största investeringar inom privat sektor. Det är också en gasledning som kommer att dela Wet’suwet’ens territorium i två delar och kritiker menar att gasledningen kommer att medföra negativa konsekvenser för mark, grundvattnen och klimat.
Naturgas är ett fossilt bränsle som utvinns genom hydraulisk spräckning, så kallad fracking, genom att man borrar i marken samtidigt som man injicerar kemikalier och vatten för att frigöra gasen. Metoden har bland annat kritiserats på grund av dess miljöpåverkan i form av metanutsläpp och för att de kemikalier som använts i processen riskerar att läcka ut och förorena grundvattnet.
Metan har en klimatpåverkan som är 34 gånger högre än koldioxid, enligt Naturvårdsverket. Enligt rapporten ”Canadas Changeing Climate Report” från 2019, sker uppvärmningen till följd av klimatförändringarna dubbelt så snabbt i Kanada jämfört med genomsnittet i världen.
Justin Trudeau, Kanadas premiärminister och ledare för det liberala partiet, gick till val med löften om att förbättra relationerna med landets ursprungsbefolkning.
– Regeringen försöker hålla sig på god fot med näringsliv, samtidigt som den vill prioritera klimatfrågan och förbättra villkoren för landets ursprungsbefolkningar. Det finns en vilja i Kanada att göra upp med det förflutna, men olika intressen står emot varandra, säger Lena Karlsson, kanadakännare på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Landguiden har Kanadas urfolk sämre sociala och ekonomiska förutsättningar än övriga delar av befolkningen och de nedskärningar som gjorts i landets välfärd ska ha påverkat landets urfolk mer än andra grupper.
– Konflikten handlar även om det koloniala arvet, om hur ursprungsbefolkningen har missgynnats i samhället och fortfarande gör det på många sätt, säger Lena Karlsson.
