Litteratur #16/2020

Skalar bort myter ur häxprocesserna

Häxprocess i Mora, 1670-talet Foto: Wikimedia Commons

[BOK] Den liderliga häxan – Häxhammaren och de svenska häxprocesserna Åsa Bergenheim Carlssons förlag, 2019 Tiousentals människor, de flesta kvinnor, anklagades för häxeri och avrättades i skov i Europa under senmedeltiden, och 1668–1676 nådde verksamheten en höjdpunkt i Sverige. Hur kunde Gud acceptera människors förbund med ondskan, vilket det ju handlade om? Att ifrågasätta Guds […]

[BOK] Den liderliga häxan – Häxhammaren och de svenska häxprocesserna
Åsa Bergenheim
Carlssons förlag, 2019

Tiousentals människor, de flesta kvinnor, anklagades för häxeri och avrättades i skov i Europa under senmedeltiden, och 1668–1676 nådde verksamheten en höjdpunkt i Sverige. Hur kunde Gud acceptera människors förbund med ondskan, vilket det ju handlade om? Att ifrågasätta Guds allsmäktighet var inte direkt heller ofarligt. Om dessa frågor tvistade kyrka, statsbildare och lagstiftare intensivt under medeltiden. Man upplevde sig famla något i saken, de dömande makterna var lokala på lägre nivå medan kungen hade veto som högre instans.

I slutet av 1400-talet utkom en bok som till att börja med inte betraktades som en auktoritet men så småningom fick stor betydelse som styrmedel i processerna mot människor anklagade för häxeri. Boken Malleus Maleficarum var skriven av de två dominikanermunkarna Heinrich Institoris Kramer och Jacob Sprenger. Åsa Bergenheim, som i Den liderliga häxan – Häxhammaren och de svenska häxprocesserna, berättar historien bakom boken mera känd som Häxhammaren, skriver att Institoris som var påvens inkvisitor ”i sitt nitiska värv stördes av allmänhetens brist på förståelse och skepsis inför kyrkans och inkvisitionens anklagelser och metoder”. Visserligen behövde inkvisitionens utövare vid tiden inte svara för någon annan än påven men allmänhetens förståelse var viktig för en effektiv utövning.

Inte minst kapitlet om straffets funktioner är ett resonemang som leder in i våra dagars debatter om straffskipning.

I Bergenheims genomgång av svenska rannsakningsprotokoll och andra texter från senmedeltiden framgår att Häxhammarens inflytande var ickediskutabelt. Hon börjar med att beskriva tidens samhälle och juridiska system, där respektive regent, som Karl IX, Gustav II Adolf, Kristina och Karl X med ett penndrag kan tyckas ha exponerat dagsformen genom ett friande eller fällande av ett fall som kommit ända upp till högsta ort. Slumpmässigheten är emellertid skenbar, samtidigt pågick ett byggande av stat och regelverk som rörde samhällets alla områden. Här framgår fascinerande omständigheter i kampen mellan världslig makt och andlig – även om de går djupt in i varandras intresseområden. Inte minst kapitlet om straffets funktioner är ett resonemang som leder in i våra dagars debatter om straffskipning.

Själva tillkomsten av handboken Häxhammaren och dess ”vetenskapliga” upplägg är inte mindre intressant. Författarna blandade myter med åsikter och inriktade sig på kvinnors sexualitet som ibland framstår som grundat i pornografiskt intresse – men också ingår i ett resonemang där kopulerandet med den onde var ett sätt att förskriva sig till hans lära.

Och mitt i alltihopa stod de förtalade, torterade, dömda och avrättade många (framförallt) kvinnor som i efterhand mest framstår som exempel att hålla fram som varnande exempel.

Bergenheim gör rent hus med en populär föreställning att häxprocesserna handlade om örtkunniga kvinnor som fick sota för att de utmanade manlig makt. Visst kunde enstaka småpåvar utnyttja en lokal situation men i det hela hade häxprocesserna en något förvirrad roll i europeiskt nationsbyggande. De avklingade också av efter 1676 när de inte längre fyllde den funktionen.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga