Utrikes #13/2020

Så drabbas barn av kriget mot terrorismen

Mulume från Kongo-Kinshasa (främst i bilden) kan vittna om svårigheterna som möter före detta barnsoldater, som han själv. Foto: Einberger/argum/EED/IPS

Staters arbete för att möta hotet från terrorismen slår negativt mot barn på flera olika sätt. Det visar en rapport från nätverket Watchlist on Children and Armed Conflict.

 Många åtgärder för att bekämpa terrorism saknar tillräckliga skyddsåtgärder för barn och bortser från hur barn kan skadas i kampen mot terrorhot, slår nätverket fast.

Bland annat handlar det om hur man behandlar barn som uppges ha anslutit sig till terrorgrupper, hur regeringar misslyckas med att följa bestämmelser inom rättsväsendet som gäller barn, och att åtgärder när det gäller kontroller, åtal, rehabilitering och återanpassning tillämpas för dåligt.

Barn som påstås ha kopplingar till terroristorganisationer bör behandlas som offer för terrorismen, inte som medskyldiga, enligt nätverket. Alltför ofta kriminaliserar i stället stater dessa barn utan att ge dem rätt stöd.

Från nordöstra Nigeria till Somalia, Irak och Syrien till Jemen och vidare – barn som har blivit rekryterade och exploaterade av väpnade grupper i alla slags konflikter är först och främst offer vars rättigheter har kränkts.
Brigid Kennedy Pfister, FN:s barnfond Unicef

”Barn har torterats, utsatts för misshandel och/eller godtyckliga frihetsberövanden på grund av anklagelser kopplade till nationell säkerhet för faktiska eller påstådda kopplingar till dessa grupper,” skriver Watchlist on Children and Armed Conflict i rapporten.

– Barn kan också vara utsatta för rekrytering och exploatering av dessa väpnade grupper. Från nordöstra Nigeria till Somalia, Irak och Syrien till Jemen och vidare – barn som har blivit rekryterade och exploaterade av väpnade grupper i alla slags konflikter är först och främst offer vars rättigheter har kränkts, säger Brigid Kennedy Pfister vid FN:s barnfond Unicef.

Enligt en FN-rapport från 2019 rekryteras barn av terroristgrupper av olika skäl, till exempel på grund av att de befinner sig i närheten, saknar pengar, eller exponeras för extremistisk propaganda – faktorer som barn har väldigt lite kontroll över.

– Vi vet att väpnade grupper använder tvång, manipulation och våld för att tvinga eller övertyga barn om att gå med. En del barn som bor i områden som kontrolleras av dessa väpnade grupper har inget annat val än att ansluta sig till dem, säger Brigid Kennedy Pfister.

Det är därför avgörande att barn får stöd i stället för att de utsätts för ytterligare marginalisering om de exploaterats av terroristgrupper, menar hon.

– Alla barn måste i dessa situationer främst behandlas som offer för människorättskränkningar. De bör få det stöd de behöver för att kunna återhämta sig och återintegreras i samhället, säger Brigid Kennedy Pfister.

Samtidigt är det också viktigt att se till att internationella lagar och förfaranden följs i de fall barn grips. Det finns särskilda bestämmelser inom rättsväsendet som gäller barn och som måste följas i enlighet med internationell humanitär lag.

– Att låsa in barn får endast ske som en sista utväg och inom kortast möjliga tid. Barn ska inte utredas eller åtalas för brott som familjemedlemmar misstänks för, eller för kopplingar till terroristgrupper eller andra väpnade grupper. Barn bör i stället få psykosocialt stöd, juridisk hjälp och stöd för att kunna återintegreras i sina familjer och samhällen.

Unicef genomförde en undersökning i 14 länder 2017 som visade att 65 procent av de tillfrågade barnen mellan 9 och 18 år oroade sig mycket över våld och terrorism.

Brigid Kennedy Pfister betonar att barn i konfliktdrabbade områden är särskilt utsatta.

– Barn drabbas oproportionerligt hårt vid väpnade konflikter, däribland vid konflikter där väpnade grupper riktar in sig på och skrämmer civila. Barn utsätts själva för attacker, eller förlorar sina föräldrar, andra familjemedlemmar eller vårdnadshavare. Deras hem, skolor eller sjukhus och vårdcentraler som de är beroende av kan angripas.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga