Utställning #12/2020

Edvard Munch kommer ned på jorden

Edvard Munchs självporträtt som Marat på nervkliniken 1908–1909. Foto: Thielska galleriet

[UTSTÄLLNING] Edvard Munchs fotografi. Det experimentella jaget Thielska galleriet i Stockholm Till den 31 maj 2020 Man tror att man känner machogubbarna vid Strindbergs hov. Den ilskne svenske revoltören mot allt gjorde sig kompis med de stora konstnärerna i Norden, som Carl Larsson och Anders Zorn – och högg dem senare i ryggen. Med Edvard Munch […]

[UTSTÄLLNING] Edvard Munchs fotografi. Det experimentella jaget
Thielska galleriet i Stockholm
Till den 31 maj 2020
Man tror att man känner machogubbarna vid Strindbergs hov. Den ilskne svenske revoltören mot allt gjorde sig kompis med de stora konstnärerna i Norden, som Carl Larsson och Anders Zorn – och högg dem senare i ryggen. Med Edvard Munch (1863–1944) hade August Strindberg en stormig relation under en period kring sekelskiftet 1900 då levde fullt ut och svärmade för och förfördes av samma självsvåldiga kvinnor, ofta konstnärer de också, i bland annat Berlin – de som skildrades av Strindberg som ”tribader” i hans böcker och pjäser, och av Munch som vampyrer – en spännande tid som är lätt att romantisera med den grönskimrande absinten som bäddade in allt i ett magiskt sken. Men de båda tillhörde också de många i kretsarna som det snurrade till ordentligt för och Edvard Munch fick söka vård på en privat nervklinik 1908–1909.

 

Samtidigt fanns vardagen med konstnärsarbetet i ateljén. Munch var sen på bollen vad gällde fotografiet som förlaga. Han skaffade sig en liten kamera i början av 1900-talet då han redan börjat göra sig ett namn med sina träsnitt och målningar, fotograferandet verkar ha varit mer av ett verktyg i arbetet, ett nytt perspektiv på motiven, än något att betrakta som riktiga verk.

När Thielska galleriet ställer ut exakta kopior på de flesta av de omkring 200 fotografier som hittades i Munchs kaosartade ateljé efter hans död slås man av hur små de är. Och hur trevligt banala i sina motiv.

1930.
1930. Foto: Thielska galleriet.

Här är mannen egentligen utan andra åskådare än sig själv, ett tips är att ta med förstoringsglaset för att kunna närstudera de trutande selfieläpparna. Skämt åsido finns förstås också många intressanta förstudier till konsten här: ett tyg som veckar sig, en rumslighet, skuggor och perspektiv som återfinns i verk som hänger på andra platser i huset.

Edvard Munch stod relativt nära Ernest Thiel och samlade en mängd fortfarande skakande målningar som man alltså med fördel kan passa på att se, kontrasten mellan den nerviga persona som annars dominerar bilden av Munch, och denne på det nya mediet nyfikna hantverkare är rolig att studera.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga