Utrikes #11/2020

Unika våtmarker riskerar försvinna när Kolkata växer

Höghusen omringar de kvarvarande områdena av East Kolkata Wetlands. Foto: Manipadma Jena/IPS

Calcutta växer och stadens expansion hotar ett viktigt område med våtmark – som under lång tid kostnadsfritt renat stadens avloppsvatten.

East Kolkata Wetlands i östra Indien är ett 12 500 hektar stort våtmarksområde. Det har länge använts för fiskodling och troligen har stadens avloppsvatten renats här i över hundra år.

– Våtmarken är världens största akvakultur (vattenbruk) som tar hand om avloppsvatten, säger Shalini Dhyani vid forskningsinstitutet CSIR-NEERI.

Våtmarken skyddas sedan 2002 av den så kallade Ramsarkonventionen och kallas för ett perfekt exempel på hur en klok användning av våtmarkens ekosystem kan se ut. Varje dag leds omkring en miljard liter avloppsvatten genom Kolkatas våtmarker. Det utgör mellan 30 och 50 procent av avloppsvattnet från centrala Kolkata (tidigare känt som Calcutta). Vattnet behandlas och återanvänds i fiskdammar och sedan för att bevattna odlingar. Växter hjälper till att laka ur tungmetaller och absorbera fett.

En rapport som togs fram innan våtmarken skyddades 2002 visar att det finns över 40 fiskarter och minst 104 olika växtarter i området. Det är ett komplext samspel mellan olika organismer som mikrober, våtmarksväxter och fiskar som med hjälp av solljuset och rätt temperatur löser syre i vattnet.

Processen kostar inte någonting och 80 procent av föroreningarna och uppemot 99,9 procent av de koliforma bakterierna som E. coli avlägsnas med den här metoden. Det är ett mycket bättre resultat än vid reningsverk. I processen omvandlas avloppsslammet till alger som sedan blir mat till fiskar.

– Vid vanlig avloppsrening kan algblomning vara ett problem, men i East Kolkata Wetlands används fytoplankton och algtillväxt till att ge fiskar mat. Varje hektar ger mellan 20 och 60 kilo av helt gratis fiskmat dagligen, säger Shalini Dhyani.

År 2010 beräknades det att ett vanligt avloppsreningsverk skulle kosta Kolkata motsvarande 125 miljoner dollar. Men tack vare våtmarkerna har staden sitt eget system för rening som inte kostar något extra.

Det finns också unika bakterier i våtmarkerna som fungerar som biofilter som fångar upp och biologiskt bryter ner föroreningar.

– Det finns 40 arter av alger, två arter av ormbunke, sju arter enhjärtbladiga växter och 21 arter av tvåhjärtbladiga växter som spelar en viktig roll i reningen av avloppsvattnet genom att de minskar övergödningen, förhindrar syreutarmning och ser till att fisken överlever. Ett dussintal vattenväxter i regionen fungerar som biofilter, säger Bonani Kakkar, en ledande miljöaktivist i Kolkata som företräder organisationen People United for Better Living in Calcutta (Public).

Den ansvariga myndigheten har uppgifter om att de underjordiska avloppen byggdes 1884 och att mycket av det som utgör East Kolkata Wetlands och fiskodlingarna fanns redan då.

År 2010 beräknades det att ett vanligt avloppsreningsverk skulle kosta Kolkata motsvarande 125 miljoner dollar. Men tack vare våtmarkerna har staden sitt eget system för rening som inte kostar något extra. Det visar en studie som gjorts vid det brittiska universitetet University of Essex.

Man skulle kunna anta att detta unika system skulle bevaras så långt det är möjligt. Men Bonani Kakkar är oroad. Redan 1991 inledde organisationen Public en process till följd av förändrad markanvändning och intrång i East Kolkata Wetlands som ledde till ett domstolsbeslut året efter.

Ett privat företag ville bygga ett World Trade Center på 90 hektar av våtmarken och delstatsregeringen i Västbengalen stöttade initiativet, berättar Bonani Kakkar. Men 1992 beslutade Kolkatas högsta domstol att det inte skulle ske någon förändring kring hur våtmarkerna användes.

 – Vad som utgör East Kolkata Wetlands måste fortfarande fastställas. En riktig förvaltningsplan har ännu inte formulerats, förklarar Bonani Kakkar.

 På grund av det byggs det för fullt kring våtmarkerna på områden som tidigare tillhörde våtmarkerna, men som inte längre gör det rent juridiskt. Sedan 1992 har Public lämnat in över ett dussin formella klagomål till domstolar.

– Flera av dessa är projekt som fått statlig finansiering och som utgör ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden, säger Bonani Kakkar

Expansionen ökar också risken för stor förstörelse i samband med översvämningar eftersom våtmarkerna utgör ett skydd mot dessa.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga