Utrikes #96/2019

Hårdare klimatkrav i fokus på parallellt toppmöte

En av de många protester som genomförs i samband med det parallella möte som pågår vid sidan av det officiella klimatmötet i Madrid. Det sociala toppmötet hålls vid Complutense-universitetet. Foto: Emilio Godoy/IPS

Vid sidan av det pågående klimattoppmötet i Madrid pågår ett parallellt möte där representanter för sociala rörelser och miljöorganisationer finns samlade. Här är målsättningen att driva på politikerna att genomföra kraftigare åtgärder för att hejda klimatkrisen.

Vid det alternativa toppmötet är många skeptiska till att det officiella klimatmötet kommer att ge de resultat som krävs.

– För Centralamerikas del kommer det inte att resultera i något positivt, utan endast i förslag som kommer att förvärra regionens sårbarhet, säger Carolina Amaya vid den salvadoranska miljöorganisationen Ekologisk enhet.

Hon påpekar att hennes hemregion redan är hårt drabbad av det förändrade klimatet i form av återkommande torkor, kraftiga stormar, stigande havsnivåer och allt fler klimatmigranter.

Det sociala toppmötet pågår vid universitetet Complutense, strax väster om den spanska huvudstaden. Liksom det officiella toppmötet kommer det att pågå fram till fredag denna vecka.

Några av de ämnen som diskuteras är frihandel och dess sociala och miljömässiga konsekvenser, oljeborrning på marker som tillhör urfolk, skogsvård och handeln med utsläppsrätter. Deltagarna lyfter även fram behovet av ett ökat finansiellt stöd till utsatta länder, rättvisefrågor och det våld som utövas mot aktivister som kämpar för miljö- och markrättigheter.

Samtidigt pågår även ett liknande parallellt möte i Santiago de Chile, under samma paroll ”Bortom COP 25: Människor för klimatet”. Antalet deltagare är dock färre än vid tidigare klimattoppmöten på grund av att det officiella mötet flyttades från Chile med så kort varsel.

Kraven från miljöaktivister fick stor uppmärksamhet i samband med den massdemonstration som anordnades i Madrid i fredags, där den globala klimatrörelsens frontperson Greta Thunberg deltog.

I ett gemensamt uttalande kritiserar organisatörerna av det parallella toppmötet den ekonomiska modell som bygger på en exploatering av naturresurser och masskonsumtion, som de menar har orsakat klimatförändringarna.

I uttalandet kritiseras även bristen på resultat vid de globala klimattoppmötena. ”Den vetenskapliga diagnosen är tydlig i fråga om hur allvarligt och akut läget är” och ”den ekonomiska tillväxten sker på bekostnad av de mest utsatta människorna”, står det i programförklaringen.

Vi är här för att göra våra röster hörda och för att erbjuda vårt deltagande i kampen mot klimatkrisen.
Jozileia Kaingang

Samtidigt anordnar företrädare för ursprungsbefolkningar ett eget möte, ett ”minga”, där de kräver att deras rättigheter ska respekteras, att urfolk ska få delta i förhandlingar och att deras roll som beskyddare av olika ekosystem ska ges ett erkännande.

– Vi är här för att göra våra röster hörda och för att erbjuda vårt deltagande i kampen mot klimatkrisen, säger Jozileia Kaingang, som tillhör kaingang-folket och representerar en brasiliansk organisation för ursprungsbefolkningar.

Brasilianska ursprungsbefolkningar har skickat representanter till Madrid för att belysa den konflikt som uppstått med landets regering under den högerextreme presidenten Jair Bolsonaro. Detta med anledning av att urfolken i Amazonas befarar att exploateringen av deras marker ska intensifieras och deras rättigheter försvagas under presidentens ledning.

Martín Vilela representerar en boliviansk klimatorganisation som består av flera lokala grupper, och han är kritisk mot resultaten av tidigare klimattoppmöten.

– Överenskommelserna är bara pappersprodukter medan utsläppen fortsätter att öka och de frivilliga målsättningarna är otillräckliga. Länderna måste vara mer ambitiösa om de verkligen vill undvika stora katastrofer, säger han.

Många organisationer befarar att länderna inte kommer att hålla sina löften i enlighet med Parisavtalet, och att uppgörelsen därför är otillräcklig.

– Länderna ska veta att vi övervakar dem. Våra organisationer måste förbereda oss på att ställa hårdare krav, säger Carolina Amaya.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984