En assymetrisk relation

Arbete är en social och mycket hierarkisk social situation, som dominerar en mycket stor del av våra liv. Och så länge arbetsplatser bedrivs med vinstkrav till ägaren och sparkrav för arbetarna kommer värderingen av arbete vara en mycket komplex process. Det visste redan rabbinerna i Talmud.

Signerat
Talmudtexten Bava Metsia är skriven i en tid när arbetsköparna i regel var mindre än vad de är i dag – med kapitalackumulation och storföretag har maktrelationen mellan arbetare och arbetsköpare bara blivit mer och mer assymetrisk. Målningen heter Talmuddiskussion och är skapad av den ungersk-judiske målaren Isidor Kaufmann (1853–1921) (här något beskuren).
Foto: Wikimedia Commons

Talmudtraktatet Bava Metsia ger oss (på sida 76a) ett problem. Arbetare och arbetsköpare är oense om vilken lön som gäller, och det finns inget tydligt svar om vem som haft rätt.

TEXT | Isak Gerson

Kanske gäller det, säger den oväntat dagsaktuella Talmud, ett bemanningsföretag, där rekryteraren sagt att de ska få fyra zuz (ett dåtida mynt) betalt, men den faktiska arbetsköparen bara vill ge tre. Talmud säger då att rekryteraren betalar arbetarna hela mellanskillnaden ur egen ficka.

Kanske har arbetsköparen velat köpa arbetskraft för fyra zuz men rekryteraren har sagt till arbetarna att lönen är tre zuz. Kanske är arbetarna erfarna och går med på premissen att de ska få fyra zuz, för att de vet att arbetare med deras erfarenhet alltid får det, men arbetsköparen tycker bara att arbetet är värt tre zuz. Kanske finns det en fast lön på tre zuz i staden, men husägare som anser sig ha ha rätt till fyra zuz får det. Kanske har de trott att de ska få fyra zuz istället för tre och därför ansträngt sig mycket hårdare och skapat mer värde för arbetsköparen. Talmud argumenterar men är oförmögen att ge tydliga svar.

De går vidare och diskuterar andra svåra exempel. Arbetare anställs för ett arbete men vädret hindrar dem från att utföra det. Får de full daglön eller inte? Arbetare får daglön för en uppgift som bara tar halva dagen. Får arbetsköparen ge dem fler uppgifter? Beror på svårigheten i uppgiften, menar Talmud.

Det är inget nytt eller okänt i den här texten. Arbete är en social och mycket hierarkisk social situation, som dominerar en mycket stor del av våra liv. Det är ett myller av svåra gränsdragningar och konflikter, då som nu. Arbetsplatskonflikter handlar om allt från rätten till toalettpaus och lunchrum till hur man värderar priset på sitt arbete och rätten att organisera sig med kollegor. Det är frågor som är svåra att ge ett generellt svar på.

Det krävs ofta att frågor besvaras från fall till fall. En sund och säker arbetsmiljö ser helt olika ut på olika arbetsplatser. Så länge arbetsplatser bedrivs med vinstkrav till ägaren och sparkrav för arbetarna kommer värderingen av arbete vara en mycket komplex process och bero på arbetsplats, arbetsuppgifter och arbetare. Det visste som vi såg redan rabbinerna i Talmud.

Med kapitalackumulation och storföretag har maktrelationen mellan arbetare och arbetsköpare bara blivit mer och mer assymetrisk.

Men en sak gör att Talmudtexten har åldrats. Texten är skriven i en tid när arbetsköparna i regel var mindre. Med kapitalackumulation och storföretag har maktrelationen mellan arbetare och arbetsköpare bara blivit mer och mer assymetrisk. Och ju mer assymetrisk den är, desto lättare blir det för arbetsköparen att utnyttja sitt övertag och lura arbetarna.

Arbetsköpare har enligt både lag och praktik ”rätt att leda och fördela arbetet”, och det öppnar upp för missbruk av de komplexa definitions- och gränsdragningsproblem som uppstår på arbetsplatser. Det gör att arbetsköpare lätt kan tumma på lönen, semestern, arbetsmiljön och annat.

Som tur är finns det ett sätt att ta tillbaka makten, och det är att organisera sig i ett fackförbund tillsammans med sina kollegor, prata ihop sig om vad som faktiskt vore rätt och rättvist på arbetsplatsen istället för att göra som chefen tycker, använda den arbetsrättsliga kompetens man kan få genom fackförbundet för att ta tillbaka makt och – när chefen vägrar släppa på makt – vägra lyda tillsammans.

Om det är otydligt att vi ska ha fyra zuz istället för tre kommer chefen ge oss tre tills vi tillsammans visar att chefen inte kommer undan med att betala underpriset.