Med en flygande skyttel för siden

Historien om sidenväverskor och Sverige första masstillverkade lyxprodukt finns på arbetslivsmuseet KA Almgrens i Stockholm. Följ med Arbetaren på museum till en verksam väverska och vävstolar programmerade med hålkort.

Arbetaren på museum
Sedan 1991 har KA Almgrens sidenväveri varit släkten Almgrens privata museum med viss produktion. Sonja Enbuske arbetar vid vävstolen.
Foto: Anna Morin

KA Almgrens Sidenväveri och museum, Region Stockholm

Öppettider sommaren 2019: 25 juni-12 augusti, måndag-lördag kl 11-15. Visning måndag, onsdag och lördag kl 13, 75 kronor.

Måndag till torsdag kan du se Sonja Enbuske väva kl 10-15.

Hitta hit: Museet ligger på Repslagargatan 15 i Stockholm, ett stenkast från tunnelbanestationen Slussen.

Välkommen till sidenväveriet som Knut August Almgren fick tillstånd att starta 1833. Det var Skandinaviens största kvinnoarbetsplats några decennier under 1800-talet. Här finns jaquardvävstolar som är den första maskin som jobbar med binära oppositioner, det vill säga att de fungerade som dagens datorer.

Intendent Kerstin Wölling leder visningen och hon låter oss känna på silkestråd, se på systemen för vävning och lyssna till historier om händelser som ledde fram till KA Almgren kunde starta sitt sidenväveri på Södermalm i Stockholm.

Den sandgula stenbyggnaden har en innergård som bara den är väl värd att besöka. Fontän och bänkar, vackra husfasader och en samling mullbärsträd. Ett lugn mitt i centrala huvudstaden. Inne på arbetslivsmuseet tipsar väverskan Sonja Enbuske om att det blir god likör av mullbären.

I dagsläget är sidenväveriet det enda i sitt slag i norra Europa. Arbetet sker i liten skala med en halvtidsanställd väverska. Annars var verksamheten var som störst 1874.

På innergården till Sidenväveriet finns flera mullbärsträd.
Foto: Anna Morin

Industrimiljön är intakt och på många sätt magisk med sin takhöjd, fönster som skapar rymd och jaquarderna som är så pass luftiga i sin konstruktion att de inte stänger in, utan ger utblick över hela vävsalen. Moderna människor rör sig genom lokalen, tittar in i de olika salarna.

Det visar sig att en av kvinnorna med moderna sommarkläder; shorts, Birkenstockskor och randig tröja, är väverskan. Skillnaden märks när Sonja Enbuske lägger ifrån sig cykelhjälmen, tar på sig hörselkåpor och skrider till verket.

På visningen får vi höra hur manufaktur, löpande band, ersatte det långsammare hantverket, och hur skråväsendet upphörde under 1800-talet. Ull och lin ingick i folkets tyger. Adeln ville synas – och visa på skillnaden mellan dem själva och andra.

När borgerskap och allmoge fick rätt att använda sidan, en liten fyrkant var, så kan man säga att det var den första masstillverkade lyxprodukten, berättar Kerstin Wölling. Den tillåtna biten blev till slipsar, sjaletter och scarfs. Kommerskollegium skrev till kungen 1804 och anförde att kvinnor var mer lämpliga än män som vävare. Orsak: de var renligare. Efter det kom en ny lag som gjorde att även kvinnor fick bli väverskor, och då skulle även de ha en lön som det gick att leva på.

Sonja Enbuske visar besökarna hur hon använder en flygande skyttel. Den uppfanns 1735. I dag väver hon med en blå varp med vitt inslag. Det känns i benen när golvet rör sig i takt med slagen från trampor och slagbommen. Ljudet är högljutt, repetitivt och rytmiskt.

Från 1991 har KA Almgrens sidenväveri varit släkten Almgrens privata museum med viss produktion. På vinden finns en ambitiös utställning om industrihistoria, materialet och vävteknik, arbetarna, produkterna och KA Almgren själv som snodde med sig kunskapen om tekniken och vävstolen från franska Lyon.

Läs mer om KA Almgrens Sidenväveri på Wikipedia

Paus i appreturen. Se salarna på väveriet i ett dokumenterat konstverk på Vimeo från 2015.

Inger Bergström och Lotte Nilsson Välimaa ställde ut på AK Almgrens Sidenväverimuseum, i samarbete med Sven Blume som står för ljudinstallationen. Appretur är efterbearbetning av textila material.