Utrikes #12/2019

Många besökare mellan Eritrea och Etiopien

Många har länge längtat efter den rörelsefrihet som uppstått och mängder av eritreaner reser till den etiopiska staden Mekelle, som upplevt ett uppsving. Foto: James Jeffrey/IPS

Det oväntade fredsavtalet mellan Eritrea och Etiopien mottogs med stora förhoppningar och samtidigt öppnades gränsen mellan nationerna. Nu anländer eritreanska flyktingar till Etiopien – men också tillfälliga besökare reser mellan länderna för att äntligen kunna återse familjemedlemmar eller för att bedriva affärer.

Senait är en eritreansk kvinna som flyttade till den etiopiska huvudstaden efter att ha gift sig med en etiopisk man. Men efter det krig som bröt ut mellan länderna 1998 och som ledde till att gränsen stängdes har hon inte kunnat besöka sin familj i hemlandet. Förrän nu.

– Efter att gränsen hade öppnats reste jag från Addis Abeba till Asmara för att besöka min pappa för första gången på 26 år. Han dog tio dagar efter att jag hade kommit fram, berättar Senait.

Nu är hon på väg att göra en ny resa tillbaka till Eritrea, denna gång tillsammans med sin farbror, som planerar att bosätta sig i Asmara.

– Det blir bättre för honom att leva nära sin familj där. Men jag kommer att resa tillbaka till Etiopien, säger hon.

Huvudorten i Tigray heter Mekelle och var en gång känd för de karavaner av kameler som samlades här för att frakta salt från öknen Danakil. På senare tid har försäljarna på stadens livliga marknad börjat sälja allt mer spannmål, byggmaterial och bränsle. Och det beror på besökarna från Eritrea, berättar entreprenören Teberhe.

– I Eritrea råder begränsningar för hur mycket människor får ta ut från banken varje månad, men här kan de ta emot pengar som skickats av släktingar utomlands. De köper med sig byggmaterial som de transporterar hem, berättar Teberhe.

Allt fler eritreaner kommer också till staden och dess stora palmkantade gator för att träffa familjemedlemmar och njuta av ett livligare socialt liv och fler butiker, innan de reser hem till Eritrea igen.

Vi känner en stark samhörighet med eritreanerna.
Huey Berhe, boende i Mekelle, Etiopien

Resorna förenklas av att många i Eritrea och Tigray talar samma språk och har en gemensam religion och kultur som sträcker sig långt tillbaka fram till att Eritrea bröt sig loss från Etiopien så sent som 1993.

– Vi känner en stark samhörighet med eritreanerna. Vi är samma folk och jag kan förstå ångesten i den isolering som de tvingats leva under. Många av mina vänners familjer blev separerade på grund av kriget, säger Huey Berhe, som bor i Mekelle.

Den öppnade gränsen har öppnat för många nya affärsområden.

– Affärerna går ganska bra, berättar Tesfaye, som till vardags arbetar på en cementfabrik utanför Mekelle, men på helgerna tjänar lite extra som valutaväxlare vid ländernas gräns.

Försäljare både i städerna i Tigray och i Asmara har känt av ett uppsving.

Affärerna går bra för Tesfaye som jobbar extra som valutaväxlare vid ländernas gräns. Han växlar mellan etiopiska birr och eritreanska nakfa.
Affärerna går bra för Tesfaye som jobbar extra som valutaväxlare vid ländernas gräns. Han växlar mellan etiopiska birr och eritreanska nakfa. Foto: James Jeffrey/IPS

På vägarna utanför Mekelle syns många slitna bilar med sina karakteristiska eritreanska registreringsplåtar som börjar med ER1, vid sidan av alla minibussar som är på väg till och från gränsen.

– Det kommer mängder av eritreanska gäster, berättar Ruta som äger hotellet Lalibela i Mekelles centrum.

Även långtidsuthyrningen av rum har upplevt ett uppsving tack vare de eritreaner som kommer hit på jakt efter arbeten.

Relationerna mellan de båda länderna har förbättrats, men den inhemska situationen i Eritrea har förblivit densamma.
Tekie Gebreyesas, etiopiska flyktingmyndigheten ARRA

Samtidigt fortsätter processen för att ta emot flyktingar från den hårda förtryckarstaten Eritrea. Tekie Gebreyesas som arbetar för den etiopiska flyktingmyndigheten ARRA säger:

– Etiopien har undertecknat Genèvekonventionen och än så länge har inte deras rätt till flyktingstatus förändrats. Relationerna mellan de båda länderna har förbättrats, men den inhemska situationen i Eritrea har förblivit densamma.

De eritreanska flyktingarna innebär ett dilemma, som även finns på global nivå när det gäller förmågan att förstå vad livet på flykt innebär.

– Flyktingar beskrivs alltid som offer. Men då går också en bit av verkligheten förlorad – att de också har förmågor och även bär på drömmar, önskningar och ambitioner, säger forskaren Milena Belloni, som länge arbetat med flyktingar från Eritrea.

Även flygförbindelserna till Asmara har åter öppnat, men de flesta etiopier väljer det billigare alternativet – att ta sig över gränsen med buss. Utvecklingen mellan de forna fienderna har gått snabbt, och frågan är hur situationen i Eritrea kommer att påverkas. Entreprenören Teberhe i Mekelle är dock övertygad om att fler förändringar är att vänta:

– Jag tror inte det finns någon väg tillbaka för regimen i Eritrea. Eritreanerna har börjat få uppleva frihet, och då har anden lämnat flaskan.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga