”Ingen ska tjäna pengar på att ta risker”

Förra året dog 52 personer på arbetet, vilket också motsvarar snittet för de senaste tio åren. Sedan 2009 har den positiva trenden stannat av. Det är möjligt att minska till nära noll, enligt professor Bengt Järvholm. Men det krävs att arbetsköparna slutar tjäna på att ta risker.

Intervjun
"Man ska inte tjäna pengar på att utsätta andra för olyckor", säger professor Bengt Järvholm apropå dödsolyckor i arbetet.
Foto: Johan Nilsson/TT

Sedan 2009 har i snitt en arbetare i veckan dött på jobbet. Förra året var inget undantag, vilket Arbetarens sammanställning av Arbetsmiljöverkets preliminära siffror visar. Den positiva utvecklingen mot färre dödsolyckor har under de senaste tio åren stannat av.

Samhället måste ställa krav så att man inte väljer billiga, men farliga metoder.
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet

Men Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet är övertygad om att olyckstalet kan nå nollan. För att det ska hända måste det till förändringar.

– Min fulla övertygelse är att det finns en betydande potential att få ned siffrorna. Samhället måste ställa krav så att man inte väljer billiga, men farliga metoder. Man ska inte tjäna pengar på att utsätta andra för olyckor, säger han.

Som utredare för Arbetsmiljöverket, bland annat av just dödsolyckor, har han studerat siffrorna och olyckorna bakom. Han delar fackens bild av att så gott som alla olyckor som inträffar på svenska arbetsplatser är av en sådan art att de hade kunnat undvikas.

Bengt Järvholm.
Foto: Umeå universitet

Han säger att redan i dag finns kunskapen om hur risker i arbetet förebyggs. De allra flesta kan undvikas genom att göra regelmässiga riskbedömningar och följa de regler som redan är på plats. Men det är i avvikelserna som de största riskerna uppstår. Han tar ett exempel från byggbranschen som var förra årets dödligaste bransch.

– Ställs du inför en situation där det händer något extra måste man kunna ta det lugnt och tänka sig för. På ett bygge där förseningar kostar mycket pengar är det lätt att köra på i högre fart än man ska, säger han.

Nyckeln till att sänka olyckstalen ytterligare ligger, enligt Bengt Järvholm, i att se till att det inte är lönsamt för en arbetsköpare att utsätta de anställda för risk.

– Man måste se till att ingen tjänar pengar på att ta risker och så är inte fallet i dag, säger han.

Det gäller även transportbranschen som förra året var den näst dödligaste, men som under de föregående fyra åren varit den allra värst drabbade. Det argumenteras många gånger för att de olyckor som inträffar på vägarna beror på otur, eller till och med brister hos föraren, men han håller inte med.

– Föraren framstår ofta som den enda skurken. Men om någon kör för fort måste man se till vem som bär ansvaret. Det finns skäl att ifrågasätta varför arbetsgivaren i så fall inte infört hastighetsbegränsande teknik. Som det ser ut i dag tjänar arbetsgivaren på att chauffören inte prioriterar säkerheten.

Som det ser ut i dag tjänar arbetsgivaren på att chauffören inte prioriterar säkerheten.
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet

Han säger att det kan finnas skäl att se över hur fortkörning bestraffas. I dag bötfälls fortkörning i yrkestrafik som en vanlig privatbilist på runt 3 000 kronor. Samtidigt kan en arbetsköpare som lämnar ett tryckkärl bötfällas med minst 20 000 kronor. Samtidigt är det få, om några dödsolyckor som skett på grund av tryckkärl.

Om fortkörning inom yrkestrafik skulle betraktas som en arbetsmiljö- eller säkerhetsöverträdelse, skulle straffet bli mer kännbart för arbetsköparen.

– Det är kanske dags att ge Arbetsmiljöverket andra befogenheter, säger Bengt Järvholm.