Tack för i år!

Vi måste blicka framåt och fortsätta tro på att en mer rimlig värld fortfarande är möjlig. Det finns alltid hopp – och det finns faktiskt gott om människor som engagerar sig för något bättre.

Signerat
Johan Apel Röstlund.
Foto: Jan-Åke Eriksson

Elände, Elände, Elände.

Arbetarens gamla löpsedel från det sista decembernumret 2010 sitter fortfarande inramad på redaktionen och sammanfattar väl på något tragikomiskt vis hur vi såg på verkligheten då, för åtta år sedan. Få kan väl med handen på hjärtat säga att utvecklingen gått framåt sedan dess.

Det mesta ser i ärlighetens namn rätt dystert ut, även om det känns både fel och tröttsamt att påstå att saker skulle ha varit bättre förr. Vänd på det i stället. Det kan alltid bli bättre sedan.

Under året som gått har den här tidningen, med snart 97 år på nacken, kommit ut med sammanlagt 100 webbnummer och tio magasin. Vi har bevakat hamnkonflikter, flyktingkatastrofer, den fruktansvärda situationen i Jemen och LO-förbundens förakt mot sina egna medlemmar. Vi har skildrat drömmarna om fred i Colombia, avslöjat svenska fascister och skrivit om situationen på LKAB efter den tragiska dödsolyckan där i somras. Ofta med en bredd som få andra tidningar i vår storlek mäktar med.

Men tiderna är hårda och det blåser kraftigt från höger. Läget är minst sagt rörigt i en stormig omvärld och det är lätt att känna sig pessimistisk.

Tiderna är hårda och det blåser kraftigt från höger.

Vi vill berätta om allt som ger hopp när det kan tyckas som mörkast men naturligtvis inte heller blunda för verkligheten som allt oftare överträffar dikten. Det globala klimathotet och skövlingen av världens lungor, valet av Jair Bolsonaro i Brasilien, ytterligare några år med Donald Trump, Ungerns Viktor Orbán och Vladimir Putin i Ryssland.

Spridningen av falska nyheter, de allt hårdare antigaylagarna i många länder runt om i världen och de reaktionära krafter som hotar aborträtten inom delar av EU. Skojare och fascister som flyttar fram sina positioner, både i och utanför de parlamentariska församlingarna, hemlösheten och barnfattigdomen.

Avregleringar, inskränkningar och utförsäkringar. Fruktansvärda saker som drabbar den enskilda och påverkar samhällsutvecklingen för årtionden framåt.

Samtidigt måste vi blicka framåt och fortsätta tro på att en mer rimlig värld fortfarande är möjlig. Det finns alltid hopp och det finns gott om människor som engagerar sig för något bättre. Det till synes lilla kan också vara det stora. Kampen mot utförsäljningar av en handfull hyreslägenheter eller de enträgna striderna för att få behålla sin lokala vårdcentral i en av många avfolkningskommuner är livsviktiga och någonting vi alltid kommer att bevaka.

Detsamma gäller situationen för de många fackliga aktivister som årligen grips i Turkiet eller arbetsförhållandena i diktaturens Kina. Asylrättskämpar, antifascister och lokala förhandlingar eller stridsåtgärder mot en girig arbetsköpare.

Solidaritet och förbättringar. Historier om hur organisering lönat och fortsätter att löna sig. Historiska tillbakablickar och berättelser om en för alla och alla för en. Vi vill bidra till ett öppnare samhälle där fler får plats. Och vi gör det regelbundet genom den här tidningen, med två nummer i veckan på webben. Vi varken backas av eller backar något politiskt parti utan granskar de som har makten oavsett färg.

Så fortsätt att prenumerera och tipsa någon som inte läst oss förr att prova på.

Tillsammans in i 2019. Gott nytt år!