Inrikes #97/2018

Försämrade villkor med anställningsstöd

Ny forskning visar att anställningsstöd från Arbetsförmedlingen även används för att sänka lönekostnader i hotell- och restaurangbranschen. Bild på Arbetsförmedlingens logotype som är ny för i år. Foto: MARKO SÄÄVÄLÄ/ TT

Företag i restaurangbranschen använder bidragsanställda som ett sätt att sänka lönekostnaderna. Den slutsatsen drar två arbetsmarknadsforskare vid Lunds universitet i en ny studie. Anställningsbidragen till arbetsköpare i branschen har fyrdubblats på tio år.

Arbetsköpare inom hotell- och restaurangbranschen är de som tar emot flest bidrag för anställningar där staten betalar stora delar av lönekostnaderna. Tanken är att upplägget ska hjälpa arbetslösa till reguljära anställningar.

Men arbetsmarknadsforskarna Olle Frödin och Anders Kjellberg vid Lunds universitet, som närgranskat branschen, drar slutsatsen att många av branschens arbetsköpare i stället använder bidragen för att sänka lönekostnaderna.

– Man hamnar i en del av svensk arbetsmarknad som står utanför den svenska modellen. Många riskerar att bli utnyttjade med för låga löner, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds Universitet till Hotellrevyn.

Man hamnar i en del av svensk arbetsmarknad som står utanför den svenska modellen.
Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds Universitet till Hotellrevyn

På tio år har branschens användning av bidragen fyrfaldigats. Samtidigt, visar undersökningen att 65 procent av de arbetsköpare som tagit emot lönebidrag saknar kollektivavtal. Det är något som kraftigt minskar facklig insyn i villkoren.

– Det är samtidigt få som är med i facket, vilket betyder att fackens kontrollmöjligheter i de här företagen är ganska små, säger Anders Kjellberg till tidningen.

Facket kan inte göra annat än att hålla med om slutsatserna.

– Det här är något vi känner väl från den verklighet vi lever i. Det är ett stort problem för branschen att små arbetsgivare utnyttjar de här bidragen. Därför jobbar vi politisk och på andra sätt med frågan, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Hotell- och restaurangfacket har länge legat i luven med Arbetsförmedlingen kring att myndigheten inte tar hänsyn till negativa svar på dess samråd om placeringar. Tidningen Arbetaren har också skrivit om fall där Arbetsförmedlingen försökt få facket att gå med på lägre lön.

– Det finns en stor risk för både lönedumpning och osund konkurrens i branschen. Arbetsförmedlingen tittar bara på om det finns försäkringar och det räcker att det finns vid ansökningstillfället. De följer sedan inte upp det och försäkringarna kan lika gärna löpa ut några veckor senare, säger Per Persson.

Att anställda med lönebidrag blir felaktigt behandlade har facket gott om exempel på.

– Vi får ta hand om det som blir fel. Då kommer de till oss och har inte fått ut den lön de blivit lovande, eller berättar att försäkringar upphört för att arbetsgivaren inte betalat, säger Per Persson.

Enligt honom är en del av lösningen att den lag som reglerar placeringarna omformuleras så att Arbetsförmedlingen inte bara ska kontrollera att det råder ”kollektivavtalsliknande villkor”. I stället borde kravet vara att kollektivavtal tecknats och framförallt att det sedan sker regelbundna kontroller.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984