DO får hård kritik för ”tandlöshet” och ”slarv”

I fjol skärptes kraven på arbetsköpare att förebygga diskriminering på arbetsplatsen. Men Diskrimineringsombudsmannens arbetssätt riskerar att underminera respekten för lagen. Det säger tankesmedjan Independent Living Institute som närgranskat DO:s arbete under ett år.

Inrikes
DO Agneta Broberg. Myndigheten får i en ny rapport kritik för hur de bedriver tillsyn av aktiva åtgärder mot diskriminering i skolan och på jobbet.
Foto: Maja Suslin/TT

Under 2017 granskade Diskrimineringsombudsmannen 96 ärenden där arbetsköpare eller utbildningssamordnare anklagats för brister i att följa diskrimineringslagen. Men trots att myndigheten konstaterade lagbrott, skickades inget av fallen vidare till nämnden mot diskriminering som kan utdöma vite.

”Klent” tycker tankesmedjan Independent Living Institute, ILI, som närgranskat myndighetens ärenden med tillsynen av den nya diskrimineringslagen. I en ny rapport riktar de nu hård kritik mot myndighetens arbetssätt.

Det behöver finnas ett tydligt hot om något.
Emil Erdtman, projektledare på Independent Living Institute

Enligt tankesmedjan riskerar DO att underminera både tilltron till myndigheten och respekten för lagen.

– Det riskerar att få följden att inte lagen tas på allvar. Att man slarvar och inte sköter sina åtaganden gör att lagen inte följs och blir betraktat av arbetsgivare som något man inte heller behöver följa. Det behöver finnas ett tydligt hot om något, säger Emil Erdtman, projektledare på Independent Living Institute.

Från och med den 1 januari 2017 skärptes diskrimineringslagen. Kravet på arbetsköpare och utbildningssamordnare om att genom aktiva åtgärder motverka och förebygga diskriminering utökades till att omfatta lagens sju diskrimineringsgrunder.

Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen har uppdrag att utöva tillsyn och agera både eget initiativ och på anmälningar från allmänheten.

I sin rapport skriver ILI att enbart en liten del av anmälningarna som lämnas in leder till tillsyn. Av de 96 tillsynsärenden om aktiva åtgärder som myndigheten hanterade mellan den 1 januari 2017 och februari i år hittade Independent Livings jurister brister i över hälften.

De svarar att de ska bättra sig och så lägger myndigheten ned ärendet.
Emil Erdtman, projektledare på Independent Living Institute

I de fall där arbetsköpare och utbildningssamordnare brustit i ansvar har myndigheten nöjt sig med löften om bättring.

– De svarar att de ska bättra sig och så lägger myndigheten ned ärendet. Vi har också hittat fall där DO konstaterat att lagarna inte följts och sedan ändå bara lagt ned det. De har muskler. Upptäcker de att en lag inte följt borde de markera tydligare att det ska följas, säger Emil Erdtman.

Emil Erdtman.
Foto: Amanda Säfström

Vidare kritiserar tankesmedjan myndigheten för att inte följa upp om löftena om bättring faktiskt leder till åtgärder. Inget av de närgranskade ärendena följdes under året upp.

Men de slår också ned på att DO inte tydligt anger hur uppmärksammande brister ska åtgärdas. ILI är också kritiska till att inte anmälare får veta hur det går med deras ärenden oavsett om de leder till åtgärd eller läggs ned.

– Vi har bara hittat ett fall där de på sin hemsida angav att de skulle följa upp ett visst ärende. När vi sedan kontaktade dem för att höra hur det gick, fick vi beskedet att de inte skulle följa upp ärendet. Att bara nöja sig med ett löfte och sedan inte följa upp skickar fel signaler.

Clas Lundstedt är pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen. Han säger att myndigheten ännu inte tagit del av rapporten och att han därför har svårt att kommentera de enskilda ärendena. Men han anser att myndigheten idag arbetar i enlighet med dess uppdrag.

Vi ska i första hand ska förmå de som omfattas av lagen att frivilligt följa den.
Clas Lundstedt, pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen

Att inte något av de 96 fallen lämnats vidare till nämnden mot diskriminering är inte nödvändigtvis en brist i sig.

Foto: Hans Alm

– Tittar man på diskrimineringslagen ska vi i första hand ska förmå de som omfattas av lagen att frivilligt följa den. Vi ska vägleda så att de vet vad de ska göra och följa lagen. Egenligen innebär det att möjligheten att gå till nämnden enbart finns om ett tillsynsobjekt inte överhuvudtaget hörsammar DO, säger han.

Clas Lundstedt håller inte med om att myndigheten inte följer upp sina beslut. Däremot är det inte alltid så att de anger när uppföljningen ska ske. Det kan ibland vara mer effektivt, säger han.

– Tittar man på den stora tillsynen av kommuner och landsting som avslutades nu under våren innehåller alla ärenden beslut om att vi ska följa upp. Däremot har vi inte bestämt när det blir. Historiskt kan man se att vi återkommit och tittat på om objekten följt besluten.

Även om han anser att DO i dag lever upp till de krav som ställs på myndigheten är han ändå beredd att ta rapporten på allvar.

– Vi kommer naturligtvis att ta del av rapporten och läsa den med intresse. Finns det synpunkter i den som vi kan använda oss av som kan förbättra vårt arbete får vi ta till oss det, säger Clas Lundstedt.

Just nu: Missa inte vårt specialerbjudande för hösten – 4 månader för bara 170 kr; ett helt år för bara 510 kr – klicka på rutan här för att komma till kampanjen