Visas till 3/2 2019
Millesgården, Lidingö
Arts & Crafts var en motrörelse till industrialismens snabba framväxt i det viktorianska England. Rörelsens formgivare, konstnärer och arkitekter designade möbler och annan inredning. De lät tillverkningen ske i verkstäder med bra arbetsvillkor och välutbildade arbetare. En av Arts & Crafts-rörelsens centrala gestalter var den med tiden alltmer socialistiske William Morris (1834-1896), som övergav såväl präst- som arkitekturstudier för att bli konstnär.
På Millesgården visas nu William Morris – mer än blommiga tapeter, en utställning som genom konstverk, böcker, möbler, tapeter och tyger, ger en bild av Morris som en mångsidig konstnär, designer och författare.

William Morris ingick i en andra generation prerafaeliter. Det ursprungliga prerafaelitiska brödraskapet som redan hade splittrats, var en grupp konstnärer kritiska till den traditionella engelska konsten och Royal Academy of Arts. Istället hämtade man inspiration från senmedeltid och tidig renässans, men också tog upp samtida sociala problem.
Det medeltida idealet går igen i Morris verk, även i tillverkningen. Morris ville vara delaktig i de olika produktionsleden och lärde sig bland annat tekniker för broderi, vävning av tyger, gobelänger och mattor för att förstå hur det medeltida hantverket utförts.
Morris var också verksam poet, författare, förläggare, översättare och grafisk designer. På samma gång som Morris beskrivs som driven affärsman, uppges han också som en av grundarna av den socialistiska rörelsen i England.
På utställningen berättas att han gick från liberal till marxist influerad av anarkism. Han var med och bildade The Socialist League och ledde ofta de debatter som hölls efter politiska föreläsningar av bland annat Peter Kropotkin och George Bernard Shaw. Besökaren kan även se exempel på böcker och pamfletter ur Morris politiska författarskap, där illustrationerna går hand i hand med Morris estetiska ideal.
Väl representerad på utställningen är även brodösen och modellen Jane Morris, född Burden (1839-1914). Morris och Burden möttes på 1850-talet då Morris tillsammans med några av vännerna ur konstnärskollektivet utförde muralmålningar i Oxford Union Society. Jane Burden som var från trakten anlitades som modell, hon hade det utseendet konstnärerna vurmade för, och kom att stå modell för medeltidsskildringarna de målade.
Som nygifta broderade de också tillsammans.
Morris och Burden gifte sig 1859, och tillsammans med konstnärsvännerna designade och utförde till större delen det mesta av hantverket i det första gemensamma hemmet. Som nygifta broderade de också tillsammans. Jane Morris finns avbildad i ett flertal verk på utställningen och ofta suggestivt gudinnelik. Hon fortsatte även som modell för konstnärskretsen i flera decennier.
Makarna Morris döttrar Jane ”Jenny” (1861-1935) och Mary ”May” (1862-1938) har också lämnat sitt avtryck och finns representerade på utställningen. Ett broderat tyg på väggen som ger ett närmast monumentalt intryck, när man betänker storleken på tyget och mängden stygn i broderiet, är exempelvis designat av William Morris och broderiet ”Honeysuckle” (1876) är utfört av Jane och Jenny Morris.
May Morris var den som både yrkesmässigt och ideologiskt gick i faderns fotspår och valde exempelvis att inte ansluta sig till suffragetterna då hon ansåg att socialismen var viktigare än ”kampen mellan könen”.
Det har åtskilliga gånger påpekats att den arbetarklass det genomarbetade hantverket var tänkta för i själva verket inte hade råd att köpa dem. Ett hastigt öga på Morrisdesignen som lever vidare idag på allt från kuddfodral till skrivböcker, visar att den knappast är speciellt plånboksvänlig nu heller.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.