Utrikes #77/2018

Favorittippad duo får dela fredspris

Nobels fredspris går i år till den kongolesiske läkaren Denis Mukwege och yazidiska Nadia Murad, meddelar Nobelkommittén. Foto: Jessica Gow/TT

Nobels fredspris 2018 går till Dennis Mukwege och Nadia Murad för deras arbete mot sexuellt våld i väpnade konflikter. Det meddelade den norska Nobelkommittén under fredagsförmiddagen. Nadia Murad är tidigare IS-fånge och numera människorättsaktivist.

De bägge pristagarna har varit favorittippade inför årets tillkännagivande av Nobels fredspris. 25-åriga Nadia Murad är tidigare IS-fånge och yazidisk människorättsaktivist och har sedan hon lyckades fly terrorgruppen kämpat för kvinnor och flickors rättigheter runt om i världen.

Dennis Mukwege, 63 år, är en sedan länge prisad kongolesisk läkare och gynekolog som kämpar mot sexuellt våld i väpnade konflikter. Han har flera gånger tidigare tippats som vinnare av fredspriset.

Vi vet genom vårt arbete att civilsamhället spelar en väldigt viktig roll i frågor som rör krig, konflikter och kvinnors rättigheter.
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna

Petra Tötterman Andorff är generalsekreterare för organisationen Kvinna till kvinna. Hon är nöjd med Nobelkommitténs beslut.

– Det här är otroligt positivt och glädjande. Särskilt eftersom det är två personer ur civilsamhället som prisas. För vi vet genom vårt arbete att civilsamhället spelar en väldigt viktig roll i frågor som rör krig, konflikter och kvinnors rättigheter. Därför är det väldigt bra att de får uppmärksamhet och Nobelkommitténs stöd i sitt arbete för flickor och kvinnor, säger Petra Tötterman Andorff till Arbetaren.

Petra Tötterman Andorff. Foto: Viktor Gårdsäter

Runt om i världen hyllas de bägge pristagarna. Sveriges utrikesminister kallar dem hjältar i ett uttalande till SVT strax efter ceremonin i Oslo.

Valet av pristagare har genom åren väckt starka reaktioner. Inte minst de senaste tio åren.

I Alfred Nobels testamente står att ”Den som har verkar mest eller bäst för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer eller bildande och spridande av fredskongresser”. Många menar nämligen att de tunga orden har rimmat illa med flera av fredspristagarnas gärningar. Precis som i litteratur, kemi eller ekonomi orsakar den norska Nobelkommitténs stora diskussioner runt om i världen.

Arbetaren listar några av de mest kontroversiella sedan starten 1901.

1973. Henry Kissinger och Le Duc Tho

Utnämningen av USA:s utrikesminister Henry Kissinger vållade stora rubriker. Kissinger, som tilldelades priset tillsammans med den nordvietnamesiske chefsförhandlaren Le Doc Thu, var verksam som nationell säkerhetsrådgivare under president Richard Nixon vid bland annat de så kallade julbombningarna av Hanoi 1972. Motiveringen bygger på den fredsplan som förhandlades fram av de stridande parterna men som i praktiken tvingades fram efter de intensiva bombningarna, de största USA genomfört sedan andra världskriget, och som beordrade av just Kissinger. Le Duc Tho vägrade dock ta emot priset och Kissinger har av många anklagats för att vara krigsförbrytare efter sin roll i Vietnamkriget.

1993. Nelson Mandela och F.W. de Klerk 

Att Mandela bara tre år efter sin frigivning skulle tilldelas priset har det nog aldrig varit någon som ifrågasatt. Att han däremot tvingades dela priset med den tidigare sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk höjde många upprörda ögonbryn. De Klerk var visserligen den som slutligen frigav frihetskämpen Mandela och öppnade upp för ett demokratiskt Sydafrika. Men han var länge en försvarare av den brutala apartheid-regim som under många och långa år höll Mandela fängslad. Bägge accepterade utnämningen men Mandela, sägs det, var inte nöjd med att dela priset.

2009. Barack Obama

Redan innan han tillträtt posten som USA:s president meddelande den norska Nobelkommittén att Obama skulle tilldelas fredspriset för ”Skapandet av ett nytt klimat i internationell politik”. Samtidigt var USA mitt i kriget i Afghanistan och bara veckor efter prisceremonin, när Obama installerat sig i Vita huset, skickades fler amerikanska styrkor till det svårt krigsdrabbade landet.

2012. EU

Ett av de mest uppmärksammade och kontroversiella besluten i fredsprisets historia. I en tid då klyftorna ökar, tusentals migranter omkommer på Medelhavet och gränserna mot Europa bevakas allt hårdare tilldelas EU priset. Motiveringen: Att de i över 60 år har bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Skrattretande menade en stor kritikerkår.

2016. Juan Manuel Santos

Colombias president har visserligen varit den pådrivande initiativtagaren till att ett fredsavtal mellan regeringen och Farc äntligen skrivits under. Samtidigt ansvarade han under sina år som försvarsminister i den tidigare regeringen för tusentals mord på civila efter att ha inrättat ett kontroversiellt bonussystem för militären i jakt på gerillamedlemmar.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984