”Kongressen har gett energi att fortsätta kämpa”

I helgen höll Arbetarens ägare SAC Syndikalisterna kongress, den 32:a i ordningen sedan fackförbundets grundande 1910. Ombud från lokala samorganisationer från hela landet samlades för att fatta beslut om SAC:s framtid. Arbetaren var där.

När Saman Ali i söndags eftermiddag tog farväl av sina kamrater och begav sig mot centralstationen i Gävle var det med vad han beskriver som en känsla av lättnad och tillfredsställelse på samma gång.


• SAC Syndikalisterna
, som via Arbetaren Tidnings AB äger denna tidning, Arbetaren, är Sveriges största syndikalistiska fackföreningsfederation. Trots att det är en liten aktör vid sidan av de stora fackliga centralorganisationerna på arbetsmarknaden har den spelat en på flera sätt speciell roll under det gångna seklet.

Läs mer om fackförbundet och dess historia HÄR.

– Det har varit en jättebra kongress, med bra samarbetsanda och god stämning. Den har gett mig energi till att fortsätta kämpa inom organisationen, säger Saman Ali, som är medlem i Fruviks lokala samorganisation (LS).

Ombud tillresta från hela landet, från lokala samorganisationer från Arvidsjaur till Malmö, samlades i helgen i Musikhuset i Gävle för att fatta beslut om SAC Syndikalisternas framtid. Samtidigt låg allvaret i luften. Om lagförslaget att inskränka strejkrätten blir verklighet kommer det att få långtgående konsekvenser för de fristående facken.

Frederick Batzler, facklig samordnare på SAC, föreläste under lördagen om de rättsliga konsekvenserna av ett eventuellt strejkförbud och hur det skulle påverka fackföreningars möjlighet att ta till stridsåtgärder.

Frederick Batzler menar att inskränkningarna i strejkrätten skulle innebära en stor utmaning, men samtidigt föra med sig nya möjligheter.

– Utmaningen består i att det blir svårare för oss att strejka och sätta press på arbetsköparna. Vi kommer inte längre till förhandlingarna med ett latent konflikthot om lagförslaget blir verklighet, och det här strejkhotet måste vi bygga upp på nytt, säger han, och fortsätter:

– Men det är också här jag ser möjligheten. Med kniven mot strupen blir vi så illa tvungna att i högre grad aktivt organisera och bygga kollektiv styrka på arbetsplatserna. Det kommer inte finnas några genvägar.

Med kniven mot strupen blir vi så illa tvungna att i högre grad aktivt organisera och bygga kollektiv styrka på arbetsplatserna. Det kommer inte finnas några genvägar.

Frederick Batzler, facklig samordnare, SAC Syndikalisterna

Frederick Batzler.
Foto: Julia Lindblom

Frederick Batzler anser att det trots allt finns anledning till att vara optimistisk. Också ett mindre fackförbund som SAC kan flytta fram positionerna, menar han.

– I andra länder, som i Tyskland och England, är strejkrätten ganska begränsad. Trots detta har små syndikalistiska fack lyckats göra imponerande framsteg. Om vi lyckas anta den här utmaningen kan det vara nu vi faktiskt återskapar den syndikalistiska rörelsen och gör den till en samhällskraft att räkna med, säger han.

På SAC-kongressen närvarade fackliga representanter från fackförbunden FAU i Tyskland, CNT-F i Frankrike och CGT i Spanien. Sandra Iriarte, internationell sekreterare för CGT i Madrid, är också hon nöjd med kongressen.

– Vi har ett samarbete med SAC som går långt bak i tiden, ända sen slutet på sjuttiotalet. Under helgen har vi fått tid till att diskutera och planera inför kommande år, inte minst inför generalstrejken den 8 mars.

Spanska facket CGT:s internationella sekreterare Sandra Iriarte och generalsekreterare José Manuel Munos Póliz var på plats vid SAC-kongressen i Gävle.
Foto: Julia Lindblom

Under helgen avhandlades närmare 30 motioner. Kongressen beslutade att SAC kommande kongressperiod ska motarbeta individuell lönesättning och sifferlösa avtal.

Fackförbundet ska också fortsätta verka för föreningsfrihet och fackligt självbestämmande och kommer under det närmaste året satsa på seminarier om arbetsrätten.

En framträdande diskussion under kongressen gällde det fortsatta arbetet med ”SAC växer”. Projektet baserar sig på en motion som antogs 2012 och som innebär att SAC ska sikta på att värva 40 000 medlemmar inom en femtonårsperiod.

Förslaget om att riva upp motionen avslogs, men kongressen biföll inte heller centralkommitténs utbyggnadsplan för kommande tre år.

Det fanns ett förslag om att SAC skulle anställa agiterande personer vilket inte skulle fungera för oss, även om det säkert skulle hjälpa andra LS att växa.

Emma Lindström, Karlstads LS

Emma Lindström är ombud för Karlstads LS och arbetar till vardags som förskolelärare.

– Det fanns ett förslag om att SAC skulle anställa agiterande personer vilket inte skulle fungera för oss, även om det säkert skulle hjälpa andra LS att växa. Däremot skulle det vara bra om man kunde få bidrag till lokaler eller få hjälp med utbildningsinsatser.

– Vi i Karlstads LS försöker nu hålla öppna utbildningar och möten för att locka till oss nya medlemmar, säger Emma Lindström.

Flera motioner berörde hur fackförbundet kan fördjupa sitt feministiska arbete, och SAC ska nu verka för att stötta lokala feministiska kommittéer. Pamela Otarola, medlem i Stockholms LS, som tagit fram motionen, ser fram emot hösten.

– Det finns mycket att göra inom kvinnokampen. Vi anser att vi är ett feministiskt fackförbund och det står på alla våra affischer, men för att det ska gälla måste vi lägga mer resurser på detta.

”Vi anser att vi är ett feministiskt fackförbund och det står på alla våra affischer, men för att det ska gälla måste vi lägga mer resurser på detta”, säger Pamela Otarola, Stockholms LS.
Foto: Julia Lindblom

Kongressen beslutade om att feminism ska genomsyra funktionärernas uppdrag och centralkommittén har nu möjlighet att besluta om tillsättandet av en avlönad samordnare för feministiska frågor.

– Jag hoppas att det blir så. Vi behöver en funktionär som kan arbeta med förberedelserna inför kvinnostrejken nästa år. Många personer som kanske inte automatiskt identifierar sig med facklig kamp kan på så vis motiveras att delta i arbetet.

Pamela Otarola berättar att hon som ensamstående mamma och timanställd undersköterska haft svårt att hitta fast jobb inom vården och att SAC nu måste underlätta möjligheten för kvinnor att vara fackligt aktiva.

– På medlemsmöten kan jag inte alltid närvara då det inte finns barnvakt till barnen. Därför ser jag fram emot att vi tillsätter feministiska kommittéer, anordnar kvinnokonferenser och praktiskt underlättar för kvinnor att delta i det fackliga arbetet, säger Pamela Otarola till Arbetaren.

På medlemsmöten kan jag inte alltid närvara då det inte finns barnvakt till barnen.

Pamela Otarola, Stockholms LS

Under kongressen antogs ett nytt uttalande gällande tidningen Arbetaren. Även fortsättningsvis kommer Arbetaren publicera webbtidning två gånger i veckan samt ge ut ett fylligt månadsmagasin, men tidningen ska också prioritera nya mediekanaler.

Toivo Jokkala omvaldes till chefredaktör för Arbetaren för ytterligare en treårsperiod.

Utöver att besluta om SAC:s framtid och riktlinjer, valde kongressen också förtroendevalda. I SAC Syndikalisterna finns regeln att förtroendevalda endast får sitta på sina poster i högst sex år, och därmed endast väljas om en gång. En helt ny centralkommitté har nu tillsatts.

Jan Abrahamsson, som suttit i CK i två och ett halvt år, säger sig känna sig redo att lämna över rodret.

– Det har varit en konstruktiv kongress, med högt i tak och med utrymme för många olika åsikter. Det har också varit den första kongress på länge då vi haft tid för föreläsningar och diskussioner.

Under söndagen fick fackförbundet åter en generalsekreterare, för första gången på tre år. Erik Bonk från Solna LS är 37 år och snickare till yrket. Han har genom åren varit aktiv i flera anarkistiska grupper och solidaritetsnätverk, men samtidigt engagerat sig i SAC.

Erik Bonk är nyvald generalsekreterare för SAC Syndikalisterna.
Foto: Julia Lindblom

– Jag har varit medlem i Solna LS sedan 2005 och glömmer aldrig min första konflikt mot ett bemanningsföretag. Vi vann i förhandlingarna och fick papper svart på vitt att det går att förbättra människors vardag. Den där känslan av seger dröjde sig kvar hos mig och alltsedan dess har jag varit aktiv i LS, säger han och fortsätter:

– Under åren har jag haft många olika uppdrag, bland annat som sekreterare och medlemsansvarig. På senare år har jag suttit i den fackliga organisationskommittén och ägnat mycket tid åt förhandlingar.

Erik Bonk har höga förhoppningar på SAC, inte enbart som fackförbund utan också som kamporganisation. Han känner sig entusiastisk inför hösten och menar att lagförslaget om att inskränka strejkrätten kommer att öppna för breda samarbeten över organisationsgränserna. Erik Bonk menar att rörelsen ”Strike back” ger uttryck för detta.

– Strike back har varit ett hoppfullt exempel på samverkan och en nytändning för arbetarrörelsen. I en tid när facken tappar medlemmar blir det viktigt att samarbeta, både mellan våra egna LS såväl som med andra organisationer och internationellt.

På frågan om varför han accepterade valberedningens förslag svarar han utan att tveka.

– Jag hoppas att den entusiasm jag själv känner ska smitta av sig både inom och utanför organisationen.

[email protected]

→ KLICKA FÖR ATT KOMMA TILL ARBETARENS SUPERFÖRMÅNLIGA PRENUMERATIONSERBJUDANDE – FYRA MÅNADER FÖR BARA 170 KR; HELÅR FÖR BARA 510 KR: