Inrikes #73/2018

Papperslösa nekas ofta sin lagliga rätt till vård

Lagen om hälso- och sjukvård till papperslösa infördes 2013. Men lagen är, enligt många, svårtolkad, vilket gör att papperslösa som söker vård för sina besvär ofta nekas. Foto: Maja Suslin/TT

Papperslösa nekas ofta vård som de enligt lagen har rätt till. Anledningen är att det saknas tydliga riktlinjer från chefer och ansvariga vårdgivare. Det visar en ny rapport från Röda korset. Värst drabbade i den som helhet utsatta gruppen är barn.

Enligt en ny rapport från Röda korset finns i dag stora kunskapsbrister inom vården vad gäller vilka rättigheter som papperslösa har. Något som ofta får stora konsekvenser för dem som söker sig till sjukhus och vårdcentraler.

2013 infördes lagen om hälso- och sjukvård till papperslösa. Men lagen är, enligt många, svårtolkad, vilket gör att papperslösa som söker vård för sina besvär ofta nekas, trots att lagen ger dem rätt.

– Det är många som stöter på problem och vi ser ofta en stor osäkerhet hos personalen kring frågor om hur patienterna ska administreras, säger Johanna Lönn som skrivit rapporten för Röda korset.

Hon är sjuksköterska och arbetar bland annat på Röda korsets vårdförmedling för papperslösa. Verksamheten har pågått sedan 2006 och varje dag kommer de i kontakt med papperslösa som av olika anledningar nekats vård, trots ett ofta stort behov.

Vi vet ju att vårdpersonal vill vårda men de ges inte alla förutsättningar som behövs.
Johanna Lönn, sjuksköterska och rapportförfattare

Johanna Lönn förklarar att vårdpersonal i dag saknar tydliga riktlinjer om vilka rättigheter de papperslösa har och att ansvaret ligger på chefer och ansvariga vårdgivare.

– Vi vet ju att vårdpersonal vill vårda men de ges inte alla förutsättningar som behövs. Därför vilar ett stort ansvar på cheferna att ge stöd i de här frågorna.

Hon berättar om ett exempel med en man som flera gånger sökt vård för smärta i ena foten. Han nekades hjälp redan i receptionen då personalen ansåg att det rörde sig om vård som kunde vänta och att läget inte var akut. När mannen senare träffade sjuksköterskor från Röda korsets vårdförmedling visade sig att flera av hans tår redan var svarta av skadorna.

Enligt en princip från Socialstyrelsen ska alla som söker vård ha rätt att undersökas. Detta sker dock inte i dagsläget. Ofta drabbas just personer utan giltiga papper och de som har svårt att tala svenska. En extra hårt utsatt grupp inom gruppen papperslösa är barn.

Johanna Lönn har länge arbetat med just ensamkommande barn och ungdomar och hon förklarar att många sökt hjälp av psykiatrin efter traumatiska upplevelser från hemlandet eller under tiden de varit på flykt.

– Vi hoppas att vi genom den här rapporten kan lyfta fram problemen och att vi därigenom kan motivera till en förändring.

Röda korset vill nu se att landets vårdcentraler inför flerspråkiga telefonbokningssystem och att möjligheten att boka tider i receptionerna ökar. De menar också att vården borde bli bättre på att informera dem som söker om patientsekretessen, då många papperslösa ofta är rädda att bli angivna till myndigheterna om de skrivs in på en vårdcentral eller sjukhus.

Bara förra året hade Röda korsets vårdförmedling kontakt med omkring 500 papperslösa som sökte sig dit för att få hjälp.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga