Filmen ”South Africa a Reversed Apartheid?” är rasistisk smörja som demoniserar icke-vita. Sydafrika är ett våldsamt land med en av världens högsta inkomstskillnader som resultat av apartheids brott, något som självklart inte nämns i filmen. Produktionen är ett uppenbart försök att stärka den europeiska och amerikanska alt-rightrörelsen.
Jag har sett Jonas Nilssons film Boer Project: South Africa a Reversed Apartheid?. Frågan är alltså om Sydafrika har en omvänd apartheid.
![Hussein Badat är född i Pretoria, Sydafrika, och aktivist för social rättvisa i landet. Han är antropolog och masterstudent på Center of the City University i New York.](https://media.arbetaren.se/wp-content/uploads/2018/08/24093332/IMG_1315.jpg?class=medium)
Det enkla svaret på Nilssons fråga är: nej, det demokratiska Sydafrika gör sig inte skyldig till apartheid. Men det blir tydligt att för rasisten och hans tilltänkta publik är sanningen inte viktig. Inte i den här berättelsen om våldsbrottsoffer och vita barn i fattigdom, något som beskrivs helt utan förklarande omständigheter.
Ett av Nilssons motiv till den ensidiga berättelsen om det stundande (eller om det enligt honom redan pågår, det görs inte helt klart) folkmordet på vita tydliggörs när han presenterar sitt första intervjuobjekt som ”fallskärmsjägarveteran”.
Jonas Nilsson utelämnar det obekväma faktumet att denne man var fotsoldat till en förtryckande regim som utförde brott mot mänskligheten – i Sydafrika gentemot svarta som förvägrades fundamentala rättigheter liksom i hela regionen i södra Afrika.
Intervjun sätter tonen för ”dokumentären” som är en uppvisning av iscensatta intervjuer där Jonas Nilsson nickar medkännande utan att ifrågasätta någon av sina informatörers påståenden.
”Bekvämt nog nämns heller inget om hur våld relaterar till de sociala och ekonomiska ojämlikheterna som Sydafrika ärvde av apartheidregimen.”
För ingenting utmanas: oavsett om det är rasistisk smörja om slaget om civilisationerna, medveten förvrängning av nuvarande regeringspolicys, demoniserande av den stereotypt icke-vita människan, eller påståenden om brottsoffer som attackerats enkom för att de skulle vara vita. Bekvämt nog nämns heller inget om hur våld relaterar till de sociala och ekonomiska ojämlikheterna som Sydafrika ärvde av apartheidregimen.
I filmen tillåts en högervriden fackföreningsledare att lägga fram statistik som bevis för en omöjlig ekvation: att fem gånger fler farmare och deras familjemedlemmar årligen skulle mördas i jämförelse till resten av hela befolkningen.
”Det är också ett av länderna med högsta inkomstskillnader som resultat av apartheids brott.”
Sydafrika är ett våldsamt land. Ett av de mest våldsamma i världen. Det är också ett av länderna med högsta inkomstskillnader som resultat av apartheids brott.
FAKTA Apartheidbrott
Apartheidbrott definieras av internationella domstolens Romfördrag från 2002 som omänskliga gärningar utförda i kontext av en institutionaliserad regim av systematiskt förtryck och dominans av en rasgrupp över en annan grupp och utförda i syfte att upprätthålla den regimen.
Självklart ges ingen fingervisning alls av Nilssons intervjuobjekt om hur de som medbrottslingar upprätthållit och gynnats av apartheid.
Trots dokumentärens titel om ett ”vitt folkmord”, är det ändå ett sekundärt motiv. Nilssons primära motiv tydliggörs när hans andra intervjuobjekt för den muslimska invasionen av Europa på tal. De vita sydafrikanerna blir då till näring för hans uppenbara och patetiska försök att stärka den europeiska och amerikanska alt-rightrörelsen. Den rörelse som gynnats av Trumps maktövertagande och den grogrund för global rasism han gett luft till.
Ingen förnuftig människa, vit eller svart, som lever i Sydafrika skulle skriva under på Nilssons till journalistik förklädda historieförvanskning och propaganda.
Fotnot: Filmvisningen av ”Boer Project: South Africa a Reversed Apartheid” i Stockholm ställdes in efter protester, se artikel i Arbetaren.