Utrikes #62/2018

”Hemlighetslagen” tystar kritik i Honduras

Protester i Tegucigalpa, Honduras, tidigare i år. Manifestationer genomförs bland annat mot det våld som drabbar medborgare och journalister i Honduras. Sedan 2001 har 75 journalister och skribenter blivit mördade i landet. Foto: Fernando Antonio

Under de senaste åren har flera nya lagar slagit mot pressfriheten i Honduras, bland annat genom en ny säkerhetslag som innebär att fler offentliga uppgifter blivit hemligstämplade. Nu debatteras en lag som syftar till att reglera sociala medier och internet. Samtidigt har ett stort antal mord på journalister förblivit olösta.

Den internationella organisationen Reportrar utan gränser slår i sin senaste årsrapport fast att situationen är kritisk för yttrandefriheten i Honduras. Enligt organisationen handlar det om en långsam utveckling som pågått under flera års tid. Journalister som arbetar för regeringskritiska medier utsätts för trakasserier och hot, men även attackeras och i vissa fall har blivit tvungna att lämna landet.

Situationen kan vara mycket farlig för kritiska röster. Enligt Honduras statliga människorättskommission, Conadeh, har runt 75 journalister och krönikörer i Honduras blivit mördade från 2001 och fram till i år. I endast sex av fallen har förövaren blivit åtalad, medan gärningsmännen i övriga fall fortfarande går fria.

I Reportrar utan gränsers årliga rankning av situationen för pressfriheten i världen hamnade Honduras i år på plats 141 av 180 jämförda länder.

Journalisten och analytikern Víctor Hugo Álvarez menar att korruptionen och narkotikasmugglingen är en stor orsak till hotet mot pressfriheten.

– Ligor av knarksmugglare samarbetar med företag, politiker och poliser, vilket skapar en osund miljö för journalistik – och innebär ett stort hot mot mediearbetare, säger han.

Reportern Óscar Morán Méndez, som arbetar för den nationella radiostationen Radio América, menar även att den politik som bedrivs slår mot journalistiken. Men han säger också att medierna själva sätter upp sina begränsningar genom att välja att inte bevaka vissa frågor. Han menar dock att de lagar som har stiftats på senare år har minskat mediernas möjligheter att bevaka viktiga frågor som korruption.

Främst gäller det den lag som blivit känd som ”hemlighetslagen”. Den innebär att det blivit lättare att hemligstämpla offentliga dokument som anses ha kopplingar till den nationella säkerheten. Óscar Morán Méndez säger att denna lag inneburit att det blivit betydligt svårare att få fram information om hur offentliga medel används.

– Hemlighetsmakeri tycks ha blivit normen i dag, säger han.

Lagen infördes 2014 och omfattar information från ett stort antal statliga myndigheter. Vissa av dessa myndigheter är samtidigt under utredningar, ledda av antikorruptionsorganet MACCIH. Det är ett organ som har skapats av Amerikanska staternas organisation, OAS, och som i två års tid varit verksamt i Honduras i syfte att stärka myndigheterna och utreda fall av misstänkt korruption.

Utredningarna inleddes efter att Honduras upplevt massdemonstrationer där människor protesterade mot korruption och straffrihet, i synnerhet med kopplingar till landets styrande parti, det konservativa Nationalistpartiet.

Flera organisationer som kämpar mot korruption och för yttrandefrihet menar att den lag som infördes 2014 innebär ett brott mot medborgarnas rätt att få ta del av information.

Vi står inför en institutionaliserad repression av yttrandefriheten.

Nery Velásquez, jurist och människorättsförsvarare

Samtidigt förbereds nya lagar som oroar människorättsaktivister. Det handlar om lagar som kommer att börja gälla nästa år och som bland annat handlar om sociala protester. Dessutom debatteras nu en lag som syftar till att reglera sociala medier och internet.

Juristen och människorättsförsvararen Nery Velásquez säger att lagen om hemligstämpling samt de nya lagar som nu diskuteras ingår i en oroande utveckling.

– Detta visar hur det demokratiska utrymmet i pressen och frågan om yttrandefrihet är på väg att stängas ned. Vi står inför en institutionaliserad repression av yttrandefriheten.

Nery Velásquez säger att de nya lagarna förbereds i tysthet, utan någon fördjupad debatt, och att målet är tydligt – att kriminalisera yttrandefriheten.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet innehåller:

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar