Reportage #59/2018

Det tysta folket

Anledningarna till överskuldsatthet är många. Men de flesta skuldsatta är inte människor som ”lyx-shoppar”. Ändrade konsumtionsmönster, okunskap och personliga missöden är några faktorer som spelar in. Foto: Jacob Zocherman

Närmare en kvarts miljon människor har i dag skulder hos Kronofogden. Långt fler sitter fast med dyra månadsbetalningar till utlånings- och inkassoföretag. Men familjerna som drabbas av överskuldsättning syns sällan när fattigdom diskuteras. ”De som lever på försörjningsstöd sitter ofta i en bättre ekonomisk sits än den som har löneutmätning”, säger budget- och skuld­rådgivaren Jonas Bondesson till Arbetaren.

Ann-Charlotte 47, fick svårt att betala räk­ningarna efter en separation. Hon tog sig ur ett destruktivt förhållande och stod som ensam försörjare till tre barn. För att få pengarna att räcka började hon köpa kläder till barnen på postorder. Skulderna hopade sig och snart trillade inkassobreven in.

– Det är Halens, Jotex, Handelsbanken och diverse sms-lån, säger Ann-Charlotte och visar upp kravbrev från post­orderföretag, banker och andra kredit­givare.

– Nu har även min äldsta dotter hamnat hos Kronofogden. Det är det allra värsta, att mina barn går i samma fotspår.

Ann-Charlotte sitter vid köksbordet med en kopp kaffe. Tre katter stryker omkring och vill ha uppmärksamhet, ovetande om att mattes skulder har växt till 600 000 kronor.

– Den här månaden får jag bara 6 000 kronor i lön eftersom jag är sjukskriven. Om jag inte får pengar från Försäkrings­kassan i tid kan jag inte betala hyran, säger hon uppgivet.

Om jag inte får pengar från Försäkrings­kassan i tid kan jag inte betala hyran.

Ann-Charlotte 47, skuldsatt

Hon berättar att hon lider av dåligt min­ne, lätt blir stressad och att hon har svårt att gå på en buss om det är mycket folk. Den ständiga oron för pengar är en ond spiral. Just nu är hon sjukskriven från sitt jobb inom hemtjänsten på grund av stress. Men betalningskraven finns kvar.

Varje månad betalar Ann-Charlotte ett överenskommet belopp till sina fordringsägare. Efter flera år har hon beviljats skuldsanering, men om hon inte sköter månadsbetalningarna åker hon ur.

– Jag kämpar varje månad för att få kalkylen att gå ihop. Om tre-fyra år har jag ett nytt liv. Det har alltid varit min dröm att åka till USA, så det ska jag göra när jag har blivit skuldfri, säger hon.

Oförsiktig konsumtion är orsaken för endast 6–7 procent av dem som drabbas av överskuldsatthet. Ofta är det andra faktorer, som arbetslöshet, skilsmässa eller sjukdom, som är skälet till att människor får svårt att klara månadsbetalningarna, berättar Jonas Bondesson som är budget- och skuldrådgivare i Malmö.

– Många kan tackla en av dessa faktorer, men om flera uppstår samtidigt och du kanske både blir arbetslös och separerar, då är det många som inte klarar det, säger Jonas Bondesson.

Jonas Bondesson, socionom och budget-och skuldrådgivare i Malmö. Foto: Jacob Zocherman

Varje vecka vänder sig 35–40 personer till Malmö stads budget- och skuldråd­givning för att få hjälp med sin ekonomi. Det är människor från alla samhällsskikt som söker sig till kommunens rådgiv­ning, även om låginkomsttagare är överrepresenterade.

– De försöker få ekonomin att snurra en månad till. Kanske var det en desperat tanke om att barnen måste ha vinterkläder eller liknande. När det gäller sms-lån är det något man tar i den absolut sista desperata kampen, säger Jonas Bondesson.

– De flesta försöker in i det längsta att undvika att hamna hos Kronofogden. I stället gräver de gropen djupare och djupare genom att låna ytterligare. Vad många tror handlar om en typ av konsumtionsberoende kan i stället vara olika sätt att undvika att hamna i onåd hos myndigheter och inkassobolag. Para­doxalt nog är det är alltså den
höga betalningsmoralen som många gånger gör att man hamnar i allt djupare skuld.

Jonas Bondesson säger att det i princip enligt samtliga räkneexempel är sämre att få löneutmätning än att leva på försörj­ningsstöd.

– Det är egentligen felaktigt utifrån den ursprungliga tanken. Försörj­nings­stöd ska vara tillfälligt, kanske några måna­der, i avvaktan på att man kommer in i rätt system. Men Krono­fogdens system är tänkt som en varaktig lösning tills skulden är betald, säger han.

Marie Magnusson, skuldrådgivare i Lunds kommun, under ett möte med Aktionsgrupp Syd, en grupp skuldrådgivare från fyra sydsvenska kommuner som samarbetarför att lyfta frågor som rör långvarigt överskuldsatta. En av de brinnande frågornaär vad som händer när Kronofogden mäter ut samtliga inkomster och tillgångar. Foto: Jacob Zocherman
Leif förlorade allt under 1990-talets ekonomiska kris då räntan på det huslån han hade steg i höjden. I dag är han sjukpensionär. ”Jag är sjuk överallt och har inte många år kvar att leva”, säger han. Foto: Jacob Zocherman

Enligt en rapport som LO gav ut 2016 är omkring en kvarts miljon personer i Sverige långvarigt överskuldsatta. De flesta av dem lever under ekonomiskt svåra förhållanden i åratal. Dessutom visar forskning att överskuldsatta i högre utsträckning än andra drabbas av sömnsvårigheter, självmordstankar, ångest, depressioner, alkohol- och narkotikamissbruk och hjärt- och kärlsjuk­domar.

Leif föll offer för de skyhöga bostadsräntorna i början av 1990-talet. Han och hans fru köpte en villa, men när räntorna steg och månadskostnaderna dubblerades blev de tvungna att sälja. De sålde huset för en bråkdel av vad de hade köpt det för, och stod utan bostad men med huslån på flera hundratusen kronor.

– Jag slängde kuverten från banken och Kronofogden. Det var ingen idé att ens försöka betala, säger Leif när vi träffas på torget i staden där han bor.

Han berättar att han köpte möbler och husgeråd på kredit, och sålde grejerna för att få ihop till hyran. Familjen flyttade runt till olika andrahandsboenden eftersom betalningsanmärkningarna hind­rade dem från att få ett hyreskontrakt. Stressen gjorde att äktenskapet sprack, och Leif började dricka allt mer.

Nu har han fått hjälp med skuldsane­ring, och har även en bostad.

– Efter att hyran är betald har jag kanske fyra-femtusen kronor kvar att leva på. Jag brukar äta middag hos mina barn för då sparar jag lite pengar. Jag har mått väldigt dåligt, säger han.

När bostadsbubblan sprack och ekonomin kraschade på 1990-talet hamnade många i ekonomiskt trångmål, då deras lån var knutna i fastigheter och bostäder som rasade i pris, vilket gjorde det omöjligt att betala tillbaka lånen. Foto: Jacob Zocherman

Leifs berättelse är långt ifrån unik. Drygt 100 000 svenskar har varit skuldsatta i mer än 20 år. Den ständiga stressen gör att många blir sjuka, berättar Richard Ahlström, docent vid Malmö universitet och en av få som har forskat om överskuldsättning. Enligt honom drabbas två av tre över­skuldsatta av allvarlig psykisk och fysisk ohälsa.

FAKTA | Rekordmånga söker skuldsanering
2017 fick Krono­fog­den in cirka 19 000 ansök­ningar om skuld­sanering, jämfört med drygt 12 300 under 2016. Det mot­svarar en ökning med 54 procent. Enklare regler som infördes i slutet av 2016 ligger bakom ökningen, enligt ett press­med­de­lande från Krono­fogden, den myndighet som beviljar skuldsanering.

– När ens personliga ekonomi faller som ett korthus, då kommer ett påslag av mycket ångest och depression. En del människor som har psykiska problem har svårt att klara sig ekonomiskt, och många av dem hamnar i skuldfällan. Det krävs inte mer än oerhört små belopp för att de ska kollapsa ekonomiskt. Det blir en extrem påfrestning om du hamnar i en situation som du inte kan påverka. Hur du än vrider och vänder för att hitta en lösning blir det bara värre i och med att skulderna växer, säger han.

Hopplösheten blir en grogrund för ohälsa. Richard Ahlströms under­sök­ningar visar att överskuldsatta har nio gånger högre sjuklighet än människor i samma ålder i övriga befolkningen. 18 procent, mer än var sjätte person, har försökt ta sitt liv.

– De här resultaten går hand i hand med en stor registerstudie från Tyskland där man har tittat på de vanligaste orsa­kerna till självmord under 100 år, från 1896 till 1996. Att lida av en obotlig sjukdom, vara olyckligt kär eller att drabbas av skulder och konkurs var de främsta orsakerna till att människor tar livet av sig, säger han.

Richard Ahlström skriver just nu på en debattbok i ämnet.

– Jag tycker att det är skamligt att man från myndighetshåll inte bekymrar sig mer om de här människornas hälsa.

– För individen är det förkrossande. Det är en riktigt snuskig rättsskandal att det här får pågå år efter år, säger han.

Den tillfälliga räddningen. Det är inte ovanligt när ekonomin havererar att den skuldsatte försöker pussla ihop tillvaron med kortsiktiga lösningar. Månad för månad ibland dag för dag. Men i många fall är det redan för sent då de väntat för länge med att söka hjälp. Foto: Jacob Zocherman

52-åriga Lena har levt med ett skuldberg sedan finans­krisen slog till i början av 1990-talet. Hon drev ett företag och importerade underkläder som såldes på homepartyn. Men när kunderna uteblev och räntorna skenade satt hon med ett lager av osålda varor – och skulderna hopade sig.

Vägen till skuldsanering har varit lång, berättar hon.

– Att ens söka skuldsanering är väldigt tärande. Man måste vara oerhört stark som människa för att orka gå igenom hela processen. Sedan lever man på exi­stensminimum i fem år, vilket är oerhört tufft. Men man har ändå något gott att se fram emot och det har man inte haft på länge, säger Lena, som numera jobbar inom vården.

Det finns så mycket skam och skuldkänslor kring det här så man säger ingenting, utan drar sig undan.

Lena, 52 år, som levt med skulder sedan 1990-talskrisen

Hon är en av nästan 200 personer bara i Skåne som har skulder hos Kronofogden som överskrider en miljon kronor. Det som från början var en relativt liten skuld har under åren växt till det mångdubbla.

– Man får alltid tacka nej till att följa med på resor och restaurangbesök. Det finns så mycket skam och skuldkänslor kring det här så man säger ingenting, utan drar sig undan. Skuldsatta män­niskor är det tysta folket, säger hon.


FAKTA | Budget- och skuldrådgivare

Det finns omkring 300 budget- och skuldrådgivare i landets kommuner. Ända sedan lagen om skuldsanering kom 1994 har kommunerna varit skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning.

Forskaren Richard Ahlström kallar överskuldsatthet en cancer i samhället, och pekar på att 20–25 procent av EU:s befolkning inte klarar utbetalningarna en vanlig månad. Ett folkhälsoproblem som drabbar människor från alla samhällsklasser.

– Du blir deprimerad när du märker att det inte går att få en rätsida på din ekonomiska situation. Efter några år riskerar du att få ett påslag av autoimmuna sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärl­sjukdomar. På grund av stressen får du aldrig någon vila, utan du är igång hela tiden med tankar på hur det ska gå i ditt liv, säger han.

Budget- och skuldrådgivaren Camilla Qvennerberg bekräftar den bilden.

– Att inte ha några pengar och samtidigt lida av dålig hälsa gör att man känner bitterhet och isolerar sig ännu mer, vilket påverkar hälsan ännu mer negativt. Konsekvenserna av detta blir att man har svårt att ta till sig information, man förstår inte och känner så klart frustration. Man fortsätter att kasta skit på sig själv för att man är dum eller har gjort dumma val, säger hon.

Entreprenören Nils Dahl satt med stora banklån när finans- och fastighetskrisen slog till i början av 1990-talet. Skulderna hopade sig, och snart hamnade han hos Kronofogden.

– Jag hade panikångest över att öppna brev och det var ett helvete att gå till pos­ten. Jag kan känna av det än i dag. När jag är på väg att öppna postboxen för mitt företag så gör det ont i magen, för jag är orolig för vad det finns i den, berättar han.

För fem år sedan tog han beslut om att ”flytta spelplanen” som han uttrycker det. I stället för att ansöka om skuldsanering har han hittat ett sätt att driva affärsverksamhet utan att ta ut någon lön. Mycket av arbetet är ideellt och sker genom stiftelser.

– Jag kan aldrig låta bolagen växa, för då snor de dem ifrån mig. Jag ligger och puttrar på en överlevnadsnivå. Lyfter jag lön mäter Kronofogden ut mig, säger han.

Nils Dahl funderade flera gånger på att ta sitt liv när han inte kunde komma i kapp med ekonomin. ”Endast tanken på mina barn hindrade mig och det har tagit mig år av terapi för att inse att jag är värd något även om jag har skulder”, berättar han. Foto: Jacob Zocherman

Nils Dahl har ingen fast adress och kan inte heller skaffa telefonabonnemang på grund av betalningsanmärkningarna.

– Det är klart att det begränsar mitt liv. Sätter jag mig ned kan jag börja gråta över relationen till mina barn. Jag går till psykolog för att hålla näsan över vatten­ytan, säger han och fortsätter:

– Samtidigt har jag lärt mig att värdera andra saker i livet, så det är inte bara av ondo. Jag har kontakt med människor som förstår problemet med att bygga ett samhälle med ständig tillväxt, ökade klyftor och fler skuldberg.

Nu jobbar Nils Dahl med att hjälpa andra människor som har hamnat i en liknande situation. Han är involverad i flera ekoby-projekt och diskuterar alternativa lösningar till dagens ekonomiska tillväxtsystem, som han menar förslavar män­niskor.

– När det var som jobbigast kände jag mig kränkt och misslyckad. Att få panik­ångest är en slags självskada. Man skapar ångest av att man upplever att man är en dålig människa. Men jag ser mig inte som en misslyckad människa längre. Jag har en massa kunskap och erfarenhet. Det går att leva även om man har Krono­fogden efter sig.

Några planer på att betala tillbaka sina skulder till banken har han inte.

– Jag har ingen förståelse för banksystemet som det fungerar i dag. Jag tycker att det är ett bedrägeri. För min del känns det omoraliskt att betala tillbaka till bankerna. Ska jag betala till djävulen själv i stället för att hjälpa människor som mår dåligt? Jag kan inte göra det.

 

Fotnot: Ann-Charlotte, Leif och Lena har alla bett om att få vara anonyma och därför har vi i reportaget gett dem fingerade namn.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hej där 👋

Läs Arbetarens senaste Månadsmagasin gratis på webben! Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet kommer tre gånger i veckan: onsdag, fredag med veckans rubriker och långläsning på söndagar.