Konstkorrespondenser med vår tid

[UTSTÄLLNING] Tyra Kleen/Nakenakter Thielska galleriet i Stockholm Pågår den 15 juni-23 september Sommarens utställning på Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm är två stycken, tänkta att korrespondera något med varandra, men inte omedelbart gör det. Tyra Kleen (1874–1951) föddes in i en diplomatfamilj med ekonomiska resurser. Hon fick redan som ung smak för att resa […]

Sommarens utställning på Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm är två stycken, tänkta att korrespondera något med varandra, men inte omedelbart gör det.

Tyra Kleen (1874–1951) föddes in i en diplomatfamilj med ekonomiska resurser. Hon fick redan som ung smak för att resa och utforska världen och hade möjlighet till det.

Kleen gjorde tidigt det mesta av sina möjligheter, studerade i år på konstskolor och tillbringade åratal i Dresden, München, Paris, London och andra städer i Europa som var heta då. Under 1920-talet sökte hon sig till Asien, främst till Java och Bali där hon studerade dans som hon porträtterade.

Under det tidiga 1900-talet var hon engagerad i rösträttsfrågan och frihet för kvinnor över huvud taget – hon blev själv inte myndig förrän vid 25 års ålder, och då tack vare att hon aldrig gifte sig.

Kleens liv framstår som privilegierat, men här mer än skymtar riktningar i hennes liv och konstnärsskap som måste ha krävt mod. Till exempel visar hon i sina litografier en längtan efter att krypa utanför motivet, men framför allt diskuterar hon manligheten i en serie bilder.

Här brottas sekelskiftet 1900:s atlet-ideal mot en blek dandy, ett ideal som hon mer verkar sympatisera med. Det finns också bilder av män som blickar öppet och rått mot kvinnor, och hon visar på paralleller med det som det då svärmades för i svenskt kulturliv: den antika mytologin, som ofta handlar om idealiserade könsroller och övergrepp av manliga gudagestalter.

Tyra Kleen testamenterade sin kvarlåtenskap inklusive de flesta verken till Riddarhuset med villkor att den inte skulle offentliggöras förrän 50 år senare. När den sedan 2001 börjat forskas på har man upptäckt hennes konstnärsvärld som något som i hög grad kan kopplas till vår tids queerperspektiv.

Thielskas andra utställning är ett verk med en bildserie på nakna kroppar av Annika Karlsson Rixon, som korresponderar med den svenska konstens nakenmålare av kvinnor nummer ett, Anders Zorn, som är så representerad på just Thielska.

Det är roligt att den kopplingen görs även om ifrågasättandet av Zorn inte är omedelbart tydlig. Men spännande vid pressvisningen var att höra Karlsson-Rixon berätta om den kreativitet som en queerperson i brist på historisk representation tvingats till. Till och med hos Zorn går det att hitta spår av en tidig hbtq-gemenskap.