Inrikes #42/2018

Stora brister i polisens hantering av hatbrott

En ny rapport visar hur orättssäkert polisens arbete mot hatbrott på nätet är. Bland annat läggs förundersökningar ofta ned i ett tidigt skede på grund av bristande bevis, trots både bilder och identifierad gärningsman. Foto: Janerik Henriksson/TT

Av de nästan 800 anmälningar om hatbrott från en aktör förra året tappade polisen bort 95 stycken. Polisen uppvisar stora brister i utredningen av hatbrott på nätet och skönmålar sedan verksamheten. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Den svenska polisens hantering av hatbrott på nätet har flera allvarliga brister. Hanteringen dras med en låg uppklaringsprocent och flera anmälningar försvinner utan att ens registreras. Det visar Stefan Holgersson, professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo och docent vid Linköpings universitet, i en ny rapport.

– Det får ganska många och stora konsekvenser. Hotade journalister och politiker har uppgett att de blir så rädda att de inte vågar fortsätta. På samhällelig nivå ökar risken för polarisering, extremism och i förlängningen våld, säger han.

Stefan Holgersson. Foto: Linköpings universitet

I rapporten har Stefan Holgersson följt vad som hände med de 797 anmälningar om hatbrott som organisationen Näthatsgranskaren lämnat in under 2017. Totalt 11 procent av anmälningarna försvann strax efter inlämnandet.

I region väst tappade polisen bort 39 anmälningar och region syd 22 anmälningar, sammanlagt försvann 95 stycken av de som lämnades in av organisationen.

– Det är ju klart det är allvarligt. På något sätt försvinner ärendena, eller så skiter man i att skriva in dem. Det har dessutom hänt att ett ärende fått anmälas sex gånger innan det skrivits in. I förlängningen tappar man tilltro till polisen, säger Stefan Holgersson.

Men förutom att en så stor andel av anmälningar alltså inte ens fick chansen att börja utredas kan Stefan Holgersson visa på stora brister även i de fall som faktiskt nått en utredare. Endast 18 procent av dem ledde till åtal. 116 utredningar lades ned, men närmare hälften av dem återupptogs när anmälaren begärde överprövning.

I rapporten anges att på nationell nivå brukar enbart 8 procent återupptas. Flera anmälningar blev inte heller rubricerade som hatbrott, trots uttryck som ”satans nigger” och ”hopplös kamelknullare”.

Man har varit extremt nonchalant när anmälaren hört av sig och bett denne inte lägga sig i arbetet. Sedan har man lagt ned undersökningen utan att hålla ett enda förhör.
Stefan Holgersson, professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo och docent vid Linköpings universitet

Flera förundersökningar lades också ned i ett tidigt skede på grund av bristande bevis, trots både bilder och identifierad gärningsman. Andra utredningar lades ned för att de inte utgjorde hatbrott, men återupptas när överåklagaren ger utredarna bakläxa.

Ett exempel på det senare var ett anmält Facebook-inlägg där en utpekad person skrev att det är ”dags att utrota denna ohyra” om ”[d]agen[s] ekonomiska flyktingar, mest kroknäsade arabjävlar, andra muslimer”.

Utredningen lades ned med motiveringen att det inte framgick vilken etnicitet eller folkgrupp som inlägget avsåg.

Stefan Holgersson har tagit del av kommunikation mellan anmälaren och polisen.

– Man har varit extremt nonchalant när anmälaren hört av sig och bett denne inte lägga sig i arbetet. Sedan har man lagt ned undersökningen utan att hålla ett enda förhör. Det finns utredare som är jättebra. Men det finns utredare med bra attityd men dålig förmåga, sedan de med dålig attityd och dålig förmåga. Det sista är ingen lysande kombination för uppklaring av brott, säger han.

Han menar att lätta åtgärder, vilka också föreslagits av anmälaren men avfärdats av polisen, skulle öka uppklaringsgraden med 50 procent. Men polisen är, enligt honom, inte intresserad av förbättringsarbete och avfärdar både forskning och synpunkter från allmänheten.

I stället för att utreda brotten lägger polisen ned oerhörda resurser på att via kommunikationsavdelningen beskriva hur bra och effektivt polisen arbetar med hatbrott på nätet, säger Stefan Holgersson.

– De som marknadsför sig hårdast och som också fått mycket beröm är Stockholms hatbrottsgrupp. Det är i realiteten den som har sämst resultat. Det säger ju ganska mycket. Kan man visa upp en bra bild kan man i praktiken strunta i verksamheten och det är svårt att följa upp för allmänheten.

Men att polisen skulle skönmåla för att skyla över brister håller inte Nina Jidetoft, gruppchef för Polisregion Västs demokrati- och hatbrottsgrupp, med om.

– Nej, jag delar inte den beskriningen. Hatbrott på nätet är en del av ett större sammanhang och vi jobbar intensifierat mot hela det här området. Stefan Holgerssons vinkling får stå för honom, säger hon.

Hon säger att det pågår ett förbättringsarbete.

– Det enda jag kan säga i dagsläget är att polisen ser väldig allvarligt på hatbrott eftersom de utgör ett angrepp mot den som utsätts, och på hela samhället. Sedan 2015 jobbar vi långsiktigt för att höja vår förmåga gällande hatbrott. Det är ett intensifierat arbete i den riktningen.

Av 797 anmälningar försvann 95 stycken, 39 av dem försvann från er region. Hur kunde det hända?

– Jag kan inte ge dig några ytterligare kommentarer i dagsläget. Jag förstår att du vill ha lite mer, så jag ber om att få återkomma till dig. Jag ska försöka återkomma under dagen.

På begäran låter Arbetaren gruppchefen återkomma med svar på vidare frågor. Men något svar på frågorna får vi inte. I stället hänvisar Nina Jidetoft, i ett mejl, ytterligare frågor till den nationella kommunikationsavdelningen.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984