Utrikes #33/2018

Stora protester mot ny minimilön i Sydafrika

Demonstranter från South Africa Federation Of Trade Unions, SAFTU, i centrala Johannesburg den 25 april 2018. Foto: Themba Hadebe/TT

Omfattande demonstrationer och flera lokala strejker har i veckan brutit ut i Sydafrika efter förslaget om en ny nationell minimilön. Stora delar av fackföreningsrörelsen anser att lönen, motsvarande 14 kronor i timmen, är för låg och protesterna sätter nu hård press på president Cyril Ramaphosa.

Tusentals människor gick i onsdags ut på gatorna i miljonstaden Johannesburg. Förslaget om en ny minimilön på 20 rand, motsvarande 14 kronor i timmen, har rört upp starka känslor hos fackföreningsrörelsen i landet som menar att pengarna inte går att leva på. Strejker har också brutit ut på flera håll i landet.

– Vi kommer inte att ge upp våra liv för 20 rand i timmen, sade Phakamile Hlubi-Majola som är talesperson för matellarbetarfacket Numsa under ett tal i veckan.

Emil Boss från organisationen Rättvis Vinhandel är involverad i solidaritetsarbetet och jobbar nära flera sydafrikanska fackföreningar. Han har varit på plats i Sydafrika under stora delar av våren och säger till Arbetaren att läget i landet är allvarligt.

Emil Boss.
Emil Boss. Foto: Arbetaren

– Många beskriver det här som den största arbetsrättsliga attacken sedan Apartheidregimens fall. Glädjeyran efter att förre presidenten Jacob Zuma tvingades avgå i februari har nu utbytts i ilska, säger Emil Boss.

Han förklarar att många arbetare, som i dag tjänar mer än 14 kronor i timmen, riskerar att få sina löner sänkta om förslaget går igenom.

– De jag pratar med säger att det här kommer att legalisera fattigdom, säger Emil Boss.

Förutom förslaget om ny minimilön finns långtgående planer på att kraftigt inskränka strejkrätten i landet.

Samtidigt som demonstrationerna och strejkerna förväntas öka i omfattning menar vissa arbetsköpare att förslaget om ny minimilön är för högt. Något som enligt dem kommer göra det svårare att anställa.

Det spända läget sätter hård press på den nytillträdde presidenten Cyril Ramaphosa som nyligen tog över efter Jacob Zuma. Ramaphosa, som i början av 1980-talet var med och startade upp det stridbara gruvarbetarförbundet, NUM, och som under 1987 ledde en strejk där 250 000 gruvarbetare deltog, blev sedan framgångsrik affärsman och mångmiljonär.

Det är inte omöjligt att demonstranterna lyckas knäcka de här förslagen.
Emil Boss, aktiv i solidaritetsarbete med flera sydafrikanska fackföreningar

Så sent som 2012 satt Cyril Ramaphosa med i styrelsen för det skandalomsusade gruvbolaget Lonmin. Bolaget blev bland annat uppmärksammat i samband med protesterna vid Mariakanagruvan då 34 gruvarbetare sköts ihjäl av polis. Strax därefter återgick han till politiken och blev då vice ordförande i regeringspartiet ANC.

Hans förslag om den nya minimilönen är enligt honom ett försök att vända landets ekonomiska utveckling. Trots de omfattande protesterna saknar demonstranterna fortfarande stöd från landets största fackförening Cosatu som sedan länge samarbetar med ANC, och som också varit med och förhandlat fram förslaget.

– Det pågår en otrolig mobilisering just nu. Det är inte omöjligt att demonstranterna lyckas knäcka de här förslagen, säger Emil Boss.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga