Utrikes #18/2018

Costa Rica tar upp kampen för sina jordar

Uttorkad majskolv i Campo Verde, Costa Rica. I Costa Rica har arbetet mot förstörelsen av åkermarker varit igång sedan 1998. Foto: Kent Gilbert/TT

Liksom i övriga Latinamerika hotas stora delar av Costa Ricas åkermarker av att bli obrukbara. Men i det lilla landet pågår också satsningar för att vända utvecklingen.

Donald Vásquez står vid en åker i ett av de områden i Costa Rica där förstörelsen av åkermarker är som värst i landet.

Han visar hur ett tjockt lager i jorden har vitnat och kaffebuskarna som står här kommer att få problem att producera några bönor till kommande skörd.

– Här fanns för 60 år sedan en regnskog, men nu ser jorden ut så här. Som åkermark är den i praktiken död, säger Donald Vásquez.

Han är engagerad i flera satsningar för att rädda åkermarkerna i det lokala floddeltat, där många bönder drabbats av de förstörda markerna. Donald Vásquez hem ligger runt sex mil från huvudstaden San José, och här är kaffe är den viktigaste grödan.

Förstörelsen av åkermarker är inget litet problem. FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, bedömer att över en femtedel av Latinamerikas och Karibiens skogs- och jordbruksmarker är drabbade.

Donald Vásquez är engagerad i Cadeti, en kommission mot markförstörelse som tillsatts av regeringen i Costa Rica. Målet är att landet till 2030 ska kunna vända utvecklingen och uppnå en situation där jordresurserna hålls på en stabil eller ökande nivå – något som kallas jordneutralitet, LDN.

När en åkermark går förlorad kan det ta upp till 200 år innan den har återhämtat sig.

Óscar Lucke, engagerad inom Cadeti

Costa Rica är ett av de länder i regionen som har lagt mest kraft på att leva upp till målsättningarna. Även om det kommer att krävas mer resurser så har flera initiativ för att hindra förstörelsen av jordar redan sjösatts.

– Vi vet att det skövlingen av en tropisk skog är något fruktansvärt. Men en tropisk skog kan återuppstå inom 60 till 80 år. När en åkermark går förlorad kan det däremot ta upp till 200 år innan den har återhämtat sig, säger konsulten Óscar Lucke, som är engagerad inom Cadeti.

År 2015 gjordes en överenskommelse inom UNCCD som bygger på att de deltagande länderna genomför åtgärder som ligger i linje med nationella målsättningar och vilka ska vara uppfyllda till 2030.

I Costa Rica har dock arbetet mot förstörelsen av åkermarker varit igång ända sedan 1998, då Cadeti bildades. Av det skälet är Costa Rica ett av endast tio länder i världen som utsetts som pilotprojekt för att uppnå LDN, och det enda i Latinamerika.

Skogsområde nära Monteverde, Costa Rica. I landet ökade atypiskt nog den yta som täcks av skogar från 47 till 54 procent mellan år 2000 och 2015. Foto: Kent Gilbert/TT

En ny rapport visar att samtidigt som skogsområdena minskade i alla andra länder i Centralamerika mellan 2000 och 2015 så gick utvecklingen åt det andra hållet i Costa Rica. Där ökade i stället de områden i landet som täcks av skogar från 47 till 54 procent under samma period.

– Det är mycket positivt. Ju mer marken täcks, desto bättre. Samtidigt måste skyddet stärkas på de områden där inte marken kan täckas av skog, eftersom grödor måste planteras för att producera mat, säger Carlos Henríquez, som är chef för jordbruksforskningen vid Costa Ricas universitet.

Samtidigt måste skyddet stärkas på de områden där inte marken kan täckas av skog, eftersom grödor måste planteras för att producera mat.

Carlos Henríquez, chef för jordbruksforskningen vid Costa Ricas universitet

I flera områden pågår satsningar som syftar till att samarbeta med bönder i områden där problemen med utarmade åkermarker är som störst.

– Att förstöra åkermark är lätt, att restaurera markerna är desto svårare. Bönderna saknar de resurser som krävs och många odlar grödor som kaffe, vars produktivitet redan är mycket låg, säger Renato Jiménez, vid Cadeti.

I Donald Vásquez hemregion har odlare och experter bland annat samarbetat med att bygga kanaler och terrasser för att förhindra att regnvatten spolar bort grödor och näringsrik jord.

Donald Vásquez säger att det är särskilt viktigt med tanke på att klimatförändringarna tycks leda till att nederbörden minskar samtidigt som den blir mer intensiv då den väl kommer.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984