Litteratur #16/2018

Ytligt om manlig undergivenhet

"Simson besatt som bekant en oövervinnerlig fysisk styrka, vars hemlighet satt i hans långa hår. Delila var kvinnan som lurade av honom hemligheten och skar av håret", skriver Chanda Björk. Här syns figurerna i en målning av Lucas Cranach den yngre daterad till år 1537. Foto: Wikimedia

[BOK] Simson Lina Sjöberg Weyler förlag, 2017 Det är inte första gången den bibliska kvinnogestalten Delila ges en så pass erotiskt laddad roll som i Lina Sjöbergs Simson (2017). Vilket kanske är ofrånkomligt i Delilas fall, förvisso. Simson besatt som bekant en oövervinnerlig fysisk styrka, vars hemlighet satt i hans långa hår. Delila var kvinnan som […]


[BOK] Simson
Lina Sjöberg
Weyler förlag, 2017

Det är inte första gången den bibliska kvinnogestalten Delila ges en så pass erotiskt laddad roll som i Lina Sjöbergs Simson (2017). Vilket kanske är ofrånkomligt i Delilas fall, förvisso.

Simson besatt som bekant en oövervinnerlig fysisk styrka, vars hemlighet satt i hans långa hår. Delila var kvinnan som lurade av honom hemligheten och skar av håret.

Hos Sjöberg framträder Simson som en vilsen, tovig, vilddjursliknande gestalt med ett förödande raseri, dödligt för dem som kommer i hans väg när det släpps loss. Delila å sin sida är här en rik affärskvinna som kallas Härskarinna av furstar, om vilka, till skillnad från sina arbetare, det sägs att hon piskar.

Hänförd erkänner Simson sig vara Delilas frivillige slav.

Sjöbergs Simson ska handla om en människa som försöker komma underfund med sig själv. Särskilt djuplodande blir det däremot inte, och att författaren låter flera olika gestalter berätta Simsons historia gör dessutom boken lite rörig. Mycket kretsar kring Simsons vilda raseri och så småningom hans längtan efter ”sötma” ihop med kvinnor.

Simson tycks vara impotent, men vill i själva verket inte vara med kvinnor som inte vill tillbaka, får vi veta då han sökt upp prostituerade. Hans tankar på rep och att bli bunden verkar också vara av större intresse än annat samliv.

Boken bränner heller inte till och Simsons raseri får ingen bot, förrän han sökt upp Delila och efter att ha arbetat för henne, tillåts komma till henne om natten. Hos henne kan han äntligen ge sig hän bunden, någon enstaka gång slagen. Hänförd erkänner Simson sig vara Delilas frivillige slav.

Han fortsätter dyrka (och älska?) Delila också sedan hon fått honom att avslöja hans styrkas hemlighet, rakat av hans hår och han med utstuckna ögon sitter fängslad i väntan på det katastrofala slutet.

Den undergivne mannens begär må klinga vackert, men utsvävningarna gör att Simson mest påminner om äventyrs- eller erotiklitteratur från det sena 1800-talet. Även om Delila har rep och olivpressar, i stället för evig ungdom eller Venus päls som sina 1800-talssystrar, att förtrolla och förslava Simson med.

Och typiskt nog verkar Delila i själva verket inte ha så mycket ”makt” i slutändan, hon heller.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga