Majoritet inom TCO: Nej till inskränkt strejkrätt

Nu säger även en överväldigande majoritet av TCO-förbunden nej till en inskränkning av strejkrätten. Andelen motståndare bland tjänstemannafacken motsvarar siffrorna i Arbetarens kartläggning på arbetarsidan. 12 av 14 säger nej, men för Unionen är det tänkbart att begränsa rätten för facken att ta till stridsåtgärder.

Inrikes
Unionen kan tänka sig att inskränka på fackens konflikträtt och deras förhandlingschef Niklas Hjert ifrågasätter Hamnarbetarförbundet.
Foto: Metrocentric

Arbetaren kunde för två veckor sedan visa att 12 av 14 LO-förbunden säger nej till en begränsning av strejkrätten, som nu utreds på arbetsmarknadsministerns uppdrag. Nu visar tidningen Arbetsvärlden att inställningen med samma förhållande delas av tjänstemannafacken i TCO.

Ett av de fack som säger blankt nej är Journalistförbundet.

– Vi är avvisande och tycker inte att frågan ens ska utredas alls. Att lagstifta i frågan ställer till mycket mer än vad som kan förutses. Det här handlar om gränsdragningsfrågor mellan avtal och fack. Det ska vi hantera själva mellan förbunden och med våra motparter. Vi vill inte ha någon lagstiftare som petar i den saken, säger Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet.

Johan Lif.
Foto: SJF

Johan Lif säger att anledningarna bakom ett eventuellt lagförslag, hamnkonflikter eller politiska ambitioner, är irrelevant för deras ställningstagande.

– Vi tycker det oavsett varför regeringen vill utreda. Det spelar ingen roll om det handlar om att komma åt 6F-facken, som Kurt Junesjö säger, eller om man vill stävja konflikten i Göteborgs hamn, säger han.

Men Unionen intar, som enda TCO-fack, en annan hållning. I Arbetsvärldens enkät där frågan var formulerad ”Bör strejkrätten inskränkas JA/NEJ?” svarar inte förhandlingschefen, Niklas Hjert, direkt på frågan. Men när Arbetaren ställer samma fråga som vi gjort till LO-förbunden får vi svar.

Är en inskränkning av strejkrätten tänkbar?

– Ja, om man hittar en lösning som bara täpper till den här luckan då är det tänkbart.

Till skillnad från Journalistförbundet välkomnar han även att strejkrätten utreds.

– Som vi ser det är det en grundbult i den svenska kollektivavtalsmodellen att när man har träffat ett kollektivavtal, med ett representativt fackförbund, måste arbetgivaren kunna få fredsplikt. Om man inte kan få det utan det finns vägar att runda det, kommer värdet att träffa kollektivavtal urholkas.

Här är uppenbart att man tar till konflikt med andra syften än att teckna avtal enligt kollektivavtalsmodellen.
Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef om Hamnarbetarförbundets strid i Göteborgs hamn

Niklas Hjert.
Foto: Unionen

Niklas Hjert passar också på att skicka en känga till Hamnarbetarförbundet.

– Här är uppenbart att man tar till konflikt med andra syften än att teckna avtal enligt kollektivavtalsmodellen. Därför är det bra att utreda och titta på frågan.

Unionen är själva involverade i flera liknande gränsdragningsfrågor gällande vem som ska ha rätt att teckna kollektivavtal. I några fall har de kommit överens om att dela på ansvaret, som med Journalistförbundet på SVT. Men det har också kunnat hetta till.

Arbetaren har tidigare skrivit om den så kallade Figeholmsdomen där Arbetsdomstolen gav Pappers rätt att strejka, trots att ett avtal med IF metall tecknats. Enligt arbetsrättsexperten Kurt Junesjö är det i arbetsköparnas upprördhet över denna dom man kan finna både anledning och syfte med regeringens strejkutredning.

Men Unionen, som är IF Metalls partner i tecknandet av industriavtalet, var inblandad i en liknande konflikt förra året. Där tecknade arbetsköparen Sector Alarm avtal med Unionen och avvisade därför ett nytt avtal med elektrikerna.

Elektrikerna varslade om strejk. Arbetsköparna invände till Arbetsdomstolen, vilken gav Elektrikerna rätt.

Påverkar domen i Sector Alarm-fallet ert ställningstagande?

– Nej inte det minsta, säger Niklas Hjert.