Utrikes #85/2017

Arbetande mexikanska migranter får inget stöd

Mexikanska migranter som arbetat i USA men deporteras till Mexiko hamnar utanför båda ländernas trygghetssystem. Här en koloni för mexikanska migranter nära Alamo i delstaten Texas. Foto: Eric Gay/TT

Deras arbete stärker ekonomin i både USA och Mexiko. I USA bidrar de med arbetskraft och skatteintäkter. I Mexiko stöttas tiotusentals familjer och samhällen genom penningöverföringar. Men när människor som ursprungligen kommer från Mexiko deporteras från USA tar ingen regering hänsyn till deras särskilda behov.

– Det amerikanska systemet är inkonsekvent. Det ger dig ingen legal status, men ger dig ett nummer så att du ska kunna betala skatt varje år, säger aktivisten Ana Laura López.

Hon deporterades själv i september 2016 efter att ha arbetat i 16 år i den amerikanska delstaten Illinois.

– Varannan vecka görs avdrag för pensionen, som sätts in på ett konto som du får tillgång till om du uppnår legal status, men det är väldigt svårt. Jag var fattig i Mexiko och hade inte möjlighet att få ett visum så jag tog mig in i USA illegalt. Jag hade bara läst de första åren på gymnasiet i Mexiko och avslutade gymnasiestudierna i USA.

Ana Laura López berättar att hon senare arbetade på det mexikanska konsulatet.

– Jag var avlönad av en federal myndighet och hade en bra inkomst. Jag levde den amerikanska drömmen. Jag betraktade mig som en medborgare eftersom jag hade ett fläckfritt belastningsregister, men jag fick ändå aldrig legal status. Det värsta brottet är att vara en invandrare.

Hon skickades tillbaka till Mexiko på en biljett som hon själv betalat och med samma plan som hon planerat att resa med. Hon hade tänkt att återvända tillfälligt för att söka legal status. Hon tror att hon deporterades på grund av sin aktivism eftersom hon i flera år engagerat sig i migranters och arbetares rättigheter i USA.

I Mexiko var Ana Laura López tvungen att börja från noll och ta jobb där hon tjänade en åttondel av vad hon tjänat i USA. Hon hade inte tillgång till sociala trygghetssystem eller pension trots att hon under 16 år skickat hem mellan 200 och 300 dollar varannan vecka för att stötta familjen.

– Dessa tillgångar som vi skickar till Mexiko räknas inte. Vi har inte tillgång till sjukvård, bostäder eller ett pensionsprogram, inte ens till krediter. Immigrationslagarna är fruktansvärt orättvisa och strider mot arbetsrätten, säger hon.

Massdeportationerna av papperslösa ökade under Obamaadministrationen. Mellan 2009 och 2016 deporterades 5,2 miljoner människor från USA.

USA:s regering har två sätt att utvisa papperslösa migranter, dels genom att migranter omedelbart skickas tillbaka när de ska passera gränsen, och dels genom deporteringar som avgörs av domstol och som innebär att man hamnar i straffregistret. I många fall förbjuds människor att återvända till USA mellan tio och 50 år.

Massdeportationerna av papperslösa ökade under Obamaadministrationen. Mellan 2009 och 2016 deporterades 5,2 miljoner människor från USA, 65 procent av dessa var mexikaner, enligt USA:s departementet för inrikes säkerhet. Situationen har förvärrats med den nya presidenten Donald Trump till följd av hans främlingsfientliga retorik och särskilt fokus på mexikaner.

Även om det totala antalet deportationer inte har ökat jämfört med Donald Trumps föregångare har antalet människor i förvar ökat i USA. Presidenten har blåst nytt liv i sektion 287 i immigrationslagarna om att involvera federal polis och lokala poliser i deportationer av papperslösa migranter och i att sätta migranter i förvar. Det var något som president Barack Obama upphävde.

– Detta har lett till att antalet människor i förvar har ökat. Lokal och federal polis har utbildats till att inrikta sig på migranter, säger aktivisten Luis Angel Gallegos, som arbetar med deporterade migranter för organisationen Asamblea Popular de Familias Migrantes vilken är inriktad på familjeåterförening.

Många av de mexikaner som deporteras betraktas inte längre som produktiva till följd av sin ålder. Engelska är inte deras modersmål och deras utbildningsnivå är låg. De arbetar i servicesektorn och deras anhöriga finns i USA. När de deporterats börjar kampen för rätten till id-handlingar, arbete, utbildning, bostad, sjukvård och återintegrering i det offentliga livet, menar Luis Angel Gallegos.

Det problem vi står inför är hur dessa människor ska kunna återintegreras på arbetsmarknaden och i samhällsstrukturen.
Cristopher Gascón, Internationella migrationsorganisationens representant i Mexiko

Cristopher Gascón, Internationella migrationsorganisationens representant i Mexiko, säger att de som deporterats till Mexiko är en så stor grupp att blotta antalet är mer än vad landet har kapacitet att ta emot.

– Politiken som förs i USA innebär att det är svårare att återvända till USA och många stannar i Mexiko. Det problem vi står inför är hur dessa människor ska kunna återintegreras på arbetsmarknaden och i samhällsstrukturen. Vi står inför enorma utmaningar, säger han.

Internationella migrationsorganisationen menar att Mexikos regering måste avsätta mer pengar av budgeten och ha fler anställda som inriktar sig på behoven hos de som deporterats till Mexiko och hur detta påverkar resten av befolkningen.

Allt fler migranter från Centralamerika, Sydamerika och andra regioner stannar i Mexiko och beslutar sig för att inte fortsätta hela vägen till USA. För dessa människor finns det ingen plan för mottagande eller integration.

– Detta kan bli ett stort problem, säger Cristopher Gascón.

För närvarande återsänds 600 personer om dagen till Mexiko. På Mexico Citys internationella flygplats landar tre plan med deporterade migranter varje vecka. Många kommer till ett land som de inte längre känner igen.

Varje tisdag möter gruppen Deportados Unidos en la Lucha människor som kommer till flygplatsen. I maj öppnade de ett tryckeri för att skapa arbetstillfällen till människor som deporterats. Gruppen hjälper också till med familjeåterförening och information om pappersarbete för att få arbetslöshetsunderstöd.

Ana Laura López är en av dem som möter människor på flygplatsen. Hon säger att regeringens program inte är utformade för arbetare som återvänder efter många år i USA. Det finns heller inget stöd när familjer splittrats, när det gäller att hitta en bostad eller ansöka om pass för barn som skilts från sina föräldrar.

Något så enkelt som att växla dollar till mexikanska peso är nästan omöjligt om man inte har id-handlingar.

– Om människor förnekas den grundläggande rätten till en identitet – för det verkar som att vi förlorar vår identitet när vi ger oss av – förlorar de även alla andra rättigheter, säger hon.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga