Rika lever längre än fattiga. Trots att medellivslängden ökar i stort står en grupp stilla – nämligen för de med lägst inkomster. Och värst är det för kvinnor, visar ny forskning från Stockholms universitet.
Undersköterskor och barnskötare är två yrkesgrupper där medellivslängden inte ökat de senaste 30 åren. Det visar ny forskning från Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet.
Samtidigt växer glappet i medellivslängd mellan höginkomsttagare och de med lägre löner. Enligt nationalekonomen Markus Jäntti, en av författarna till studien, beror det på att välfärdsystemet i Sverige inte når ut till alla.
– Det är ett folkhälsoproblem och någonting behöver göras för de med de lägsta inkomsterna, säger han till Arbetaren.
Det är ett folkhälsoproblem och någonting behöver göras för de med de lägsta inkomsterna.
Markus Jäntti, en av författarna till den nya studien
Studien har fokuserat på den period då inkomstskillnaderna i Sverige ökade i större takt än i de övriga OECD-länderna, rapporterar SVT, och under den tiden växte den förväntade medellivslängden hos män med de högsta inkomsterna med hela sex år.
För män med de lägsta inkomsterna ökade den förväntade medellivslängden endast med tre år medan de lägst avlönade kvinnornas förväntade levnadslivslängd inte ökade alls.
Studien visar bland annat att år 2007 hade en genomsnittlig 35-årig kvinna i den lägsta inkomstgruppen 45 år kvar att leva med en kvinna i samma ålder men med högre inkomster hade 52 år kvar i livet. Motsvarande siffor för män var 40 respektive 49 år.
