Nedskärningar i arbetet mot antibiotikaresistens

Det nationella nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens, Strama, hotas av nedskärningar i Stockholmsområdet – samtidigt som Stockholms läns landsting fortfarande ligger i toppskiktet när det gäller förskrivning av antibiotika.
– Vi vill inte att det tas pengar från en förebyggande verksamhet, säger landstingsrådet Susanne Nordling, MP, till Arbetaren.

Inrikes
Bild från Stramapresskonferens om ökad antibiotikaanvändning och ökad mängd resistenta bakterier. Efter införandet av det fria vårdvalet 2009 har utskrivningen av antibiotika ökat stort.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Stockholms läns landsting ligger fortfarande högt på listan över antalet utskrivna recept på antibiotika med 339 recept per 1 000 invånare. Detta har fått bland andra miljöpartisten Thomas Eriksson att ifrågasätta hur landstinget arbetar för att minska användningen och dämpa antibiotikaresistensen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden i landstinget lade fram en rapport som beskrev det nationella nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens, Strama, arbete med att återkoppla och analysera resistensen och verka för en återhållsam förskrivning av antibiotika. Enligt Svenska Dagbladet hotas dock detta arbete i Stockholm av planerade besparingar på cirka 50 miljoner kronor på administrationen, där Strama ingår.

Arbetaren har pratat med Rasmus Jonlund, presschef för Liberalernas landstingsråd, som säger att det rör sig om allmänna effektivitetsåtgärder.

– Det som sker är att administrationen effektiviseras i hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen, det kommer givetvis inte att påverka det förebyggande arbete som Strama gör. Det är ett arbete som kvalitetssäkras hela tiden.

Det som sker är att administrationen effektiviseras i hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen, det kommer givetvis inte att påverka det förebyggande arbete som Strama gör.
Rasmus Jonlund, presschef för Liberalernas landstingsråd, Stockholms läns landsting

Susanne Nordling, landstingsråd för Miljöpartiet, håller inte med. Hon säger att problematiken främst ligger i de stora jojoomläggningar Strama fått utstå de senaste åren.

– Vi vill inte att det tas pengar från en förebyggande verksamhet. Vid åtstramningar drabbas fler verksamheter som sjukhusen. Vi ser hellre att det dras in på dyra konsulter och att kompetensen stannar i det egna huset, säger hon till Arbetaren.

Miljöpartiet uppger att de vill se en jämn genomströmning i verksamheten till hösten så att nätverkets arbete kan hållas konstant.

– Den viktigaste nyckeln för att få ner utskrivningen är information och kunskapslyft, säger Susanne Nordling.

Efter införandet av det fria vårdvalet 2009 har utskrivningen av antibiotika ökat stort. Att patienterna nu själva kunde söka sig till olika läkare pekades ut som en orsak. Rasmus Jonlund tror att det kan ligga sanning i påståendet, men ser fler fördelar än nackdelar med patienternas valfrihet.

– Att själv kunna välja läkare är praktiskt ur många synvinklar. Det är viktigt att du trivs med din läkare och att vårdcentralen ligger på en plats du ofta besöker. Jag tror att vi måste arbeta mycket med information och fortbildning av personal om de risker som finns med antibiotika för att få ned utskrifterna.

Håkan Jörnehed är landstingsråd för Vänsterpartiet. Han tycker att landstingen tydligare borde ifrågasätta de vårdcentraler som har en hög utskrift av antibiotika.

– Stramas arbete är viktigt, men frågan är om det räcker. Ännu tydligare granskning och hårdare krav behövs, säger han till Arbetaren.

Han ser en tydlig skillnad mellan vilka områden som får antibiotika utskrivet. I de norra förorterna är förskrivningarna mycket högre än i de inte lika välbärgade söderförorterna. Orsaken tros vara de förväntningar på effektivitet som finns i högutbildade områden, och synen på sjukvårdens roll i den egna vardagen.

– Vi har gått från att vara patienter till att vara kunder. Folk tycker att de har rätt till medicin när de betalat sin patientavgift. Får de den inte av en läkare så går de vidare till nästa, säger Håkan Jörnehed.

Vi har gått från att vara patienter till att vara kunder. Folk tycker att de har rätt till medicin när de betalat sin patientavgift.
Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, Stockholms läns landsting

För att komma tillrätta med problemet håller han med om att det behövs upplysning och utbildning av patienter och vårdpersonal, och en annan syn på sjukdom.

– Vi i Vänsterpartiet är inte alls förtjusta i det egna vårdvalet. Men nu har vi den lagstiftningen att arbeta efter och vill därför se mer förebyggande arbete mot infektioner.

Vänsterpartiet vill också se egenvård som en åtgärd i kampen mot antibiotikaresistens.

– Ibland är allt man behöver som patient att vara hemma och vila, något som inte ges utrymme i dag. Vi förväntas söka vård hos läkare och se sjukdom som något som genast ska botas, säger Håkan Jörnehed.