Ett oväntat beslut från Argentinas högsta domstol kring domen mot en man som dömts för brott begångna under diktaturen fick nyligen mängder av argentinare att gå ut på gatorna och protestera. De kraftiga reaktionerna mot HD-beslutet fick även landets politiker att reagera.
Den 3 maj meddelade Argentinas högsta domstol ett beslut som skulle kunna öppna nya möjligheter för de hundratals personer som sitter fängslade för brott mot mänskligheten, begångna mellan 1976 och 1983, då landet styrdes av en militärdiktatur. Beslutet från HD tolkades som en möjlighet för många av dessa att kräva kortare straff, och i vissa fall begära att genast försättas på fri fot.
Det kommer att stanna vid detta. Inom det argentinska rättssystemet är inte HD:s beslut bindande för lägre instanser.
Jorge Rizo, ordförande, Buenos Aires advokatsamfund
Reaktionerna blev dock mycket starka i hela samhället, vilket i sin tur ledde till åtgärder som innebär att det kommer att bli mycket svårt för HD-beslutet att fungera som ett prejudikat för liknande fall.
– Det kommer att stanna vid detta. Inom det argentinska rättssystemet är inte HD:s beslut bindande för lägre instanser. Och efter de starka folkliga reaktionerna och att alla politiska grupperingar vänt sig mot tanken på att frige människorättsbrottslingar tidigare så kommer detta att sluta med fallet Luis Muiña, säger Jorge Rizo, ordförande för Buenos Aires advokatsamfund.
HD-beslutet handlar om Luis Muiña, som sitter fängslad efter att ha fällts för kidnappningar och tortyr som utfördes 1976. Beslutet, som togs i oenighet, innebar att HD slog fast att en lag som kompenserar för den tid dömda personer suttit häktade innan dom ska gälla för Luis Muiña. I hans fall betyder det att domen på 13 års fängelse ska sänkas till de 9 år i fängelse som han redan har avtjänat.
Precis en vecka senare, den 10 maj, klubbade dock kongressen igenom en ny lag som stöddes av alla politiska krafter och som innebär att den lag som HD hänvisade till inte ska gälla för personer som döms för folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten.
Bara några timmar senare samlades hundratusentals människor runt torget Plaza de Mayo i Buenos Aires. Många demonstranter bar vita huvudbonader för att hedra organisationen Mödrarna vid Plaza de Mayo, som nyligen firade 40-årsdagen av den första manifestation de höll på torget med krav på att deras spårlöst försvunna söner och döttrar skulle återföras.
Människorättsorganisationer uppger att runt 30 000 människor försvann spårlöst under diktaturen.
Vid manifestationen fanns en stor banderoll på scenen med budskapet ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!”. Huvudtalare var Mödrarna vid Plaza de Mayos ledare Estela de Carlotto, vars organisation under åren har lyckats spåra upp 122 av de barn som under regimen kidnappades och fick växa upp under falska identiteter. I sitt tal sade hon att det snabba svaret på HD-beslutet från landets kongress var mycket viktigt.
– Som tur är har samhället tydligt tagit ställning. Det inger hopp och tacksamhet.
Som tur är har samhället tydligt tagit ställning. Det inger hopp och tacksamhet.
Estela de Carlotto, Mödrarna vid Plaza de Mayo
Till en början var dock landets regering under den konservative presidenten Mauricio Macri otydlig kring hur de skulle förhålla sig till beslutet från HD. I takt med att protesterna spred sig började dock regeringen tydligare vända sig mot juristerna, och när kongressen klubbat igenom den nya lagen kom uppskattande reaktioner från presidenten. Två av de tre domarna i högsta domstolen, de som röstade igenom beslutet mot två andra ledamöter, har själva utsetts till sina poster efter att under förra året ha blivit rekommenderade av Mauricio Macri.
Efter HD-beslutet vände sig den kände advokaten Andrés Gil till Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och bad att de skulle beordra Argentina att inte sänka straffen för personer som dömts för människorättsbrott. Han säger dock att agerandet från landets kongress kom oväntat snabbt.
– Jag kan inte minnas något annat fall där kongressen så snabbt har reagerat på ett juridiskt beslut. Och jag är övertygad om att hela rättssamhället kommer att vända sig mot beslutet i högsta domstolen, säger han.