Film #30/2017

Kalla kårar i Stepford

I Get out lurar manusförfattaren och regissören Jordan Peele in oss i vår egen föreställning om att kunna styra upp en situation som grundar sig i rädsla för att vara en del av problemet. Foto: Upimedia

[FILM] Get out Regi: Jordan Peele Biopremiär 19 april Chris ska resa med sin flickvän Rose för att hälsa på de blivande svärföräldrarna under en helg i deras hus på landet. Han är afroamerikan och hon är det inte och han är den av de två som redan i förväg vet att det är ett […]

[FILM] Get out
Regi: Jordan Peele
Biopremiär 19 april

Chris ska resa med sin flickvän Rose för att hälsa på de blivande svärföräldrarna under en helg i deras hus på landet. Han är afroamerikan och hon är det inte och han är den av de två som redan i förväg vet att det är ett stort misstag av henne att inte ha informerat sin mamma och pappa om detta.

Vi, upplysta vita och svarta i publiken, fattar att hon är naiv eller ignorant och att denna inledning kommer att vara ett tema i filmen. Redan från början ser vi hur större delen av Chris tillvaro handlar om att parera den dolda rasfokuseringen som ligger som en blöt filt över i princip varenda möte han får: hos polisen som omotiverat kräver att få se hans körkort när flickvännen kört över ett rådjur, hos den afroamerikanska trädgårdsmästaren, hos gästerna på kalaset som svärföräldrarna ordnat.

Alla är obekväma, att uppmärksamma eller glömma skillnaden i hudfärg och föreställd ”kultur” – allt är lika pinsamt och illa.

Läget är extremt obekvämt, personerna på duken ångrar att de gav sig in i situationen och åskådaren till eländet är tacksam över biomörkret.

Manusförfattaren och regissören Jordan Peele lurar in oss i vår egen föreställning om att kunna styra upp en situation som grundar sig i rädsla för att vara en del av problemet – genom att låtsas att det inte finns. Läget är extremt obekvämt, personerna på duken ångrar att de gav sig in i situationen och åskådaren till eländet är tacksam över biomörkret, det är lite som att få några oväntat explicita sexscener i ansiktet. Biosalongen är tyst som i graven.

Obekvämheten sitter i kroppen när det verkliga dramat drar igång – och temat förflyttar sig från den hjärtevarma vanilj-antirasistkomedin Gissa vem som kommer på middag? (1967) till Fruarna i Stepford (1975). En thriller som skruvar till de filmhistoriska referenserna och blandar dem med en mardrömslikt tröttsam vardag till en häxbrygd som får en att vackla ut när filmen är slut, djupt tacksam över detta.

Ändå hemsöker den biobesökaren efteråt; mardrömmen tar ju inte slut för att filmen gör det. Rekommenderas varmt.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga