Kultur #26/2017

Idrott för arbetarklassen

Husmorsgymnastik på Zinkensdamms IP i Stockholm en majdag 1942. Foto: TT

[TIDSKRIFT] Arbetarhistoria 2017:1-2 NR 161-162 årgång 41 Tema: Arbetaridrott Kraftkarlar, maskulinitet och kvinnliga simhoppare från arbetarklassen. Temat för senaste numret av tidskriften Arbetarhistoria är idrott. Ur innehållet finns material om den svenska idrottsrörelsen under 1900-talets första hälft och vi kan läsa om å ena sidan det faktum att hälsobefordrande aktiviteter som Stockholms folkskolors bad- och […]


[TIDSKRIFT] Arbetarhistoria
2017:1-2 NR 161-162 årgång 41
Tema: Arbetaridrott

Kraftkarlar, maskulinitet och kvinnliga simhoppare från arbetarklassen. Temat för senaste numret av tidskriften Arbetarhistoria är idrott.

Ur innehållet finns material om den svenska idrottsrörelsen under 1900-talets första hälft och vi kan läsa om å ena sidan det faktum att hälsobefordrande aktiviteter som Stockholms folkskolors bad- och siminrättningar spelade en roll för simsporten, liksom om idrottsrörelsens organisering utifrån demokratiska ideal kring sekelskiftet 1900 – ofta med representativ demokrati som förebild, om än i praktiken starkt patriarkal.

Å andra sidan tas den gradvisa kommersialiseringen upp. En text behandlar kritiska röster från kulturpersonligheter i en idrottsdebatt från 1930-talet, med bland annat Ivar Lo-Johansson.

Johnny Wijk skriver här om hur idrotten inte bara kunde anses motverka idealet om internationell klassgemenskap genom tävlingar mellan olika nationer utan rentav beskrevs som fördummande, antikulturell och bärande militaristiska drag. Öppet supande och av ynglingar förstörda kolonilotter invid idrottsplaster som samlade stora mängder åskådare, är en dåtida anekdotisk synpunkt som tas upp, som rimmande illa med den fostrande roll vilken skulle prägla idrotten.

Klasstillhörighet och kön är också ämnen som behandlas. Från det sena 1800-talet möter vi kraftidrottaren. Emma Pihl Skoog analyserar kring makt och klass hur männen i dåtidens kraftsporter som tyngdlyftning och boxning, objektifierades, exotiserades och mer än gärna användes som konstmodeller av borgerlighetens män. Samtidigt skulle den muskulösa kroppen komma att bli ett hyllat ideal även i arbetarrörelsens bildvärld.

Utanför temat idrott finns även en artikel av Karin Hallberg och Gunilla Blomqvist Sköldberg med. I den skriver de om maskulinitet bland hamnarbetare i Göteborg, en text som snarare rör klass och genus och som känns lite malplacerad i sammanhanget.

Desto intressantare blir det när Leif Yttergren och Hans Bolling skriver om könsfördelning och klassrepresentation i idrotten under det tidiga 1900-talet. Här framgår att vilken idrott man som kvinna kunde utöva precis som för männen i första hand var beroende av ens klasstillhörighet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet innehåller:

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar