Artikel 1 av 2

Brandmän säger upp sig i protest mot försämringar

Över hela landet säger deltidsbrandmän nu upp sig i protest mot det nya kollektivavtal som slopat OB-ersättningen och på en del håll sänkt inkomsten med drygt 25 procent. Nu hoppas brandfacket på lokala avtal, men öppnar samtidigt för att tillsammans med Vision omförhandla avtalet.

Inrikes
Den främsta anledningen till uppsägningarna bland deltidsbrandmännen är det kollektivavtal som börjar gälla i maj och som bland annat innebär helt slopad OB-ersättning.
Foto: Johan Nilsson/TT

Orterna där deltidsbrandmännen fått nog och nu säger upp sig blir allt fler. Trosa, Arboga, Valdemarsvik, Oxelösund och Eskilstuna är bara några av de orter där antingen samtliga eller nästan alla sagt upp sig i protest.

Carl Miemois, brandman.
Foto: Privat

Den främsta anledningen är det kollektivavtal som börjar gälla i maj och som bland annat innebär en helt slopad OB-ersättning. För en yrkesgrupp som i huvudsak arbetar just obekväm arbetstid får det naturligtvis effekt i lönekuvertet.

– Resultatet i avtalsrörelse efter avtalsrörelse har sänkt modet i kåren. Vad händer nästa år? Hur mycket ska vi ta och ställa upp? När lönekuvertet blir mindre och mindre och vad vi haft försvinner då är det många som tappar sugen helt enkelt, säger Carl Miemois, brandman på Knivstastationen, som tillhör Brandkåren Attunda.

När lönekuvertet blir mindre och mindre och vad vi haft försvinner då är det många som tappar sugen helt enkelt.
Carl Miemois, brandman, Brandkåren Attunda

För deltidsbrandmännen i Attunda kommer det nya avtalet, som undertecknades i oktober förra året  att innebära en inkomstsänkning på mer än 25 procent. Det fick 67 av 72 deltidsbrandmän att i förra veckan säga upp sig.

Avtalet, det så kallade Rib17, är tecknat mellan arbetsköparorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, på den ena sidan och facken Vision, Kommunal och Brandmännens Riksförbund, BRF på den andra. Magnus Sjöholm från BRF säger att även om de undertecknade avtalet gjordes det i protest. De upplevde sig både pressade och lurade av SKL och de andra fackförbunden. De var kritiska då och är kritiska nu. Även om de inte som fackförbund stödjer massuppsägningarna säger Magnus Sjöholm sig förstå att många fått nog.

– Utifrån deras situation när de förlorar så mycket pegnar och man plockat av dem flera förmåner, det är klart att ur det perspersktivet har jag förståelse för att de inte har råd att jobba kvar, säger han.

Vi vill göra om avtalet.
Magnus Sjöholm, Brandmännens Riksförbund

Men samtidigt anser Magnus Sjöholm att protesten i sig inte kommer leda till förbättrade villkor. I stället vill förbundet nu lägga krut på att teckna lokala avtal som överstiger och kan reparare lite av den skada det centrala avtalet gjort. Det har redan skett på ett par orter och runt om i landet har nu också flera arbetsköpare inlett förhandlingar.

– Vi satsar nu lokalt i väntan på att hantera det centrala avtalet. Men vi är villiga att när som helst möta upp för att förändra det rådande avtalet. Vi vill göra om avtalet, säger Magnus Sjöholm.

Det är också den hållning som fackförbundet Vision nu sällar sig till. På sin hemsida skrev tidigare biträdande förhandlingschef Karl Lundberg att förbundet först nu insett vilken effekt avtalet skulle få. De vill nu ”göra om och göra rätt” och ska ta kontakt med motparten. Men motparten, det vill säga SKL, är inte villig.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.
Foto: Thomas Carlgren/SKL

Vi har inget uppdrag att förhandla om avtalet. Vi har precis ingått det. Vi ser nu i stället positivt fram emot att förstärka verksamheten, i enlighet med det nya avtalet, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.

Han har ingen förståelse för brandmännens reaktion och säger att missnöjet grundar sig på en felaktig och inkomplett bild av avtalet. Att nu inte parterna står upp för det avtal som skrivits kallar han en ”bekymmersam situation”.

När Arbetaren på tisdagen ringer upp Carl Miemois visar det sig att situationen, åtminstone i delar av Attunda, tagit en ny vändning. Arbetsköparen har nyligen presenterat ett förslag på ett lokalt avtal, vilket innehåller en särskild ersättningslösning som ska täcka upp för förlusten i centrala avtalet. På Knivsta och Upplands Bros stationer har i dagsläget samtliga återtagit sina uppsägningar och avvaktar fortsatta förhandlingar.

Artikel 2 av 2

Facket: ”SKL spelade ut oss mot varandra”

Det utskällda avtalet för deltidsbrandmän skrevs under av SKL och fackförbunden Vision, Kommunal och Brandmännens Riksförbund, BRF, i november. Men BRF:s Magnus Sjöholm säger att när de kom in i bilden var de andra redan i princip överens. Förhandlingarna mellan Kommunal och SKL inleddes redan under våren.

Inrikes
Enligt Magnus Sjöholm på Brandmännens Riksförbund blev förbundets företrädare förvånade över att ett färdigt avtal så fort kom upp på bordet, ett avtal som de andra fackliga parterna redan undertecknat.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Upprördheten är stor bland deltidbrandmännen över det nya avtalets sänkta ersättningar, vilket fått brandmän över hela landet att säga upp sig i protest. Mycket av upprördheten har också riktats mot facket Brandmännens Riksförbund, som tillsammans med Vision och Kommunal skrev under avtalet, även om de gjorde det ”under protest”.

Men nu menar Magnus Sjöholm, central ombudsman på BRF, att motparten SKL kommit överens med de andra två parterna redan innan förhandlingarna inleddes i september förra året.

– De spelade ut oss mot varandra. Det har kommit fram nu att ombudsmän från SKL kontaktade arbetsgivarna redan förra sommaren och berättade att OB-tilläget skulle försvinna. Det kan vara så att en övereskommelse mellan Kommunal, Vision och SKL gjordes redan innan förhandlingar började, säger Magnus Sjöholm.

Det kan vara så att en övereskommelse mellan Kommunal, Vision och SKL gjordes redan innan förhandlingar började.
Magnus Sjöholm, central ombudsman, Brandmännens Riksförbund

Enligt honom blev de förvånade över att ett färdigt avtal så fort kom upp på bordet, ett avtal som de andra fackliga parterna redan undertecknat. De ställdes då inför två val: skriva under eller gå ut i konflikt. Enligt Magnus Sjöholm ville inte BRF skriva under, men risken var för stor att SKL då helt enkelt skulle nöja sig med de andra parterna och stänga BRF ute.

– Det var både sannolikt och en överhängande risk. Då hade vi åkt ut från alla arbetsplatser, förlorat våra skyddsombud och allt inflytande. Med det i bagaget valde vi att skriva under i protest, men förklara att det här inte kommer att bli bra.

Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL.
Foto: Thomas Carlgren/SKL

Men uppgifterna dementeras av SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl. De har inte försökta spela ut facken mot varandra, menar han.

– Det har vi naturligtvis inte gjort. Så kan man inte agera. Vi har förhandlat parallellt med samtliga organisationer, inte minst BRF.

Förhandlingar inleddes inte med Kommunal redan innan sommaren 2016?

– Vi inledde förhandlingarna med samtliga parter samtidigt. Samtliga motparter har fått likalydande avtal i samma tidssnurr. Det kan ha skilt någon timme mellan parterna.

I ett mejl till Arbetaren understryker Niclas Lindahl SKL:s hållning ytterligare. Första föhandlingstillfället var i början av september och ”den första organisationen vi träffade var BRF.” Det skedde ”inga förhandlingar överhuvudtaget under sommaren.” I P4 Gävleborgs program ”Eftermiddag” ger dock Kommunals avtalschef Johan Ingeskog en annan bild.

– Vi har förhandlat under både våren, sommaren och sedan under hösten och till slut valde vi att tacka ja till ett nytt kollektivavtal, sade han den 13 januari till P4 Gävleborg.

I ett mejl till Arbetaren skriver Niclas Lindahl att vårens och sommarens förhandlingar ska ses som en följd av föregående Rib-avtal och de arbetsgrupper som följde av detta. Den åtskillnaden gör uppenbarligen inte Johan Ingeskog. I sitt mejl tillägger dock Niclas Lindahl att en förhandling aldrig startar ”med ett blankt papper, utan tar med sig kunskaper och erfarenheter från tidigare år”.